SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Fler prepositioner:

1. Gräsmattan är full av snö.
2. Gräsmattan är full med snö.
3. Gräsmattan är full i snö.

Hur ska vi resonera här? Alternativ 1 är det rätta, alternativ 2 är fel men "godkänt" och alternativ 3 är fel och dialektalt. Jag använder mig av 1:an när jag skriver, men 2:an kan nog slinka in någon gång när jag talar. 3:an använder jag aldrig, men hör det ändå ganska ofta.

Hur tänker ni?

Att 1 är mycket tveksamt och att du får motivera vad du menar. »Av« är en preposition som många använder i tid och otid, inte sällan inspirerade av engelskans »of«. Det finns många tillfällen då den direktöversättningen blir helt fel. Titta gärna in i nedanstående tråd:

(FB) Tråden om av-sjukan

Om du tänker dig följande:

Full av sprit - Personen har druckit så mycket sprit att den blivit full (berusad)

Full med sprit - Flaskans innehåll består av sprit.

När du använder full är det då egentligen fylld du avser?

Det finns ingen som säger "gräsmattan är fylld med snö" om man menar att man tittat ut genom fönstret och ser att det snöat under natten. "Fylld med snö" antyder att man dumpat snö på gräsmattan, d v s att någon aktivt flyttat snö från en annan plats till gräsmattan. I så fall skulle "fylld av snö" passa bättre.

"Fylld" antyder att det som berikats med substans är ett kärl av något slag. "Full" antyder att det rör sig om en yta. Så tänker i alla fall jag som lagerarbetare, och jag föredrar av före med i detta sammanhang. Akademiker med fina diplom, utmärkelser och utnämningar tänker kanske annorlunda.

Nej, men ingen [som vill tala bra svenska] skulle säga »full med« eller ännu värre »full av« heller.



Du var så oprecis att jag var tvungen att fråga. »Fylld av« antyder att det är snön som gjord en aktiv handling och fyllt gräsmattan med något [matjord kanske] eller också är det någon vid namn »Snö« som gjort det.

»Av« är en preposition som ska handskas med försiktighet, vilket ditt märkliga inlägg visar.

Vad skulle han säga då?

Ja, och just därför ska man i stället använda "full av".

Jag ville veta när ett antal begrepp som rör människans sinne blivit vanliga i språkbruket. Men problemet är att när jag slår upp sådana saker så hittar jag uppgifter om när begreppet först användes, vilket jag upplever kan vara ett halvt eller ett helt sekel innan det blivit en del av vanliga människors medvetande.

Exempel:
empati
http://sv.wikipedia.org/wiki/Empati#Empatibegreppets_historia
"Edith Stein fördjupade sig i begreppet i sin avhandling On the problem of empathy 1912, under handledaren Edmund Husserl. Det var också året då ordet empati introducerades i engelska ordböcker, medan det i Sverige har använts sedan mitten av 50-talet"

Personligen kommer jag ihåg ordet först från 1998, då någon använde det och jag tyckte att det var ett främmande begrepp. Som man så ofta gör slog jag inte upp det, utan lät det mogna intuitivt och till slut tolkade det som en synonym till sympati. Vilket det kanske är i vissa språkbruk, men som vetenskaplig term betyder det snarare något helt annat.

Andra begrepp som iallafall jag upplever ha introducerats från mitten av 90-talet, men som givetvis har en bakgrundshistoria: EG, social kompetens

Så min fråga är inte bara att få veta när dessa tre begrepp blivit vanliga, utan om det finns något sätt att själv utreda liknande.

Mycket snö, snöfylld, snötäckt eller snöbemängd.




Nej.

Det man får göra är ju att studera förekomster av orden via olika typer av databassökningar, inte minst kopplade till masmedia. De social medierna är ju en sentida företeelse som inte fanns före 00-talet. Bloggar fanns under senare delen av 90-talet.

Empati blev nog »populärt« under 90-talet. Det är ju i grund och botten en psykologisk term som egentligen står i kontrast till sympati. En lite vardaglig översättning kan sägas vara empati känna med och sympati känna för.

EG hette tidigare EEC och förekom sporadiskt i media före 90-talet. I samband med att Sverige närmade sig ett medlemskap byttes namnet till EU.

Social kompetens kom med konsultvågen i slutet av 80-talet och nådde väl sin största popularitet vid mitten av 90-talet.

Ursäkta, jag råkade skriva fel, förväxlar ibland G och Q.

Det skulle alltså vara EQ
http://sv.wikipedia.org/wiki/Emotionell_intelligenskvot

Jag upplever alltså att EQ, social kompetens och empati är relativt moderna begrepp, som alla tyder på ett nyvaknat intresse för någonting.

Finns det något bra verktyg för frekvensstudier av hur ord används i media m.m?

Ett exempel är Korp:

http://spraakbanken.gu.se/korp

I nyss nämnda Språkbanken Korp dominerar komparation med suffix totalt, alltså »oftare«. Frasen »mer ofta« upplevs av många som en anglicism. Det hindrar inte att man kan betona en situation som att »ses mer ofta«.

Particip i adjektivisk/adverbiell position böjs vanligen med »mera« och »mest« liksom adjektiv som slutat på »-isk«.

Mycket långa adjektiv kompareras gärna med »mera« och »mest« för att inte bli ännu längre. Vid 3 – 4 stavelser står det och väger. Till sist finns bara språkkänslan att ta till.

Svenska språkets regelverk för komparation är förhållandevis enkelt och ryms på ett par sidor i Svenska Akademiens språklära.

Såhär … Det är skillnad på att fylla en yta och att fylla en volym. Egentligen krävs det enorma mängder snö för att fylla en fotbollplan.

4a. Gräsmattan är täckt av snö. — spontant fallande snö
4b. Gräsmattan är täckt med snö. — artificiellt fördelad av något skäl
4c. Gräsmattan är full med snö. — gräsmattans gröna nyttjande är blockerat av/med snö

5. Behållaren är fylld med spolarvätska.

6. Sotaren är full i fan.