Askersund: Styckmordet på Lovisa Lindh, 2014-06-18

Jag är väldigt tveksam till att grymheten i det här fallet endast skulle utgöra två år över ett normalmord, väldigt tveksam. Att bli misshandlad under ca tio minuter med hammare, slö kniv och hästsprutor med sömnmedel för att sen slutligen mördas med en kökskniv som GM går och hämtar i köket känns som mer än två år för mig. Snarare fyra och då börjar men redan där ligga nära livstid.

När det gäller lidande fäster praxis stor vikt vid hur utdraget dödandet har varit. 10 minuter är i det sammanhanget en förhållandevis kort tid. Men fortsatt gäller att hovrätten inte redovisar hur de har tänkt. Du försöker nu efterhandsmotivera hovrätttsdomen, men varken du eller jag kan ha en aning om ifall det var så rätten tänkte.

Tycker dödtsstraff borde varit lagligt i detta fall med tanke på offerts lidande innan döden inträffade

Det skulle alltså räknas som en försvårande omständighet om ett mord utförts i offrets hem.

Men hur definierar juridiken hem?

Jag tror många av oss har någon sorts gemensam lekmannaförståelse av ordet. Åtminstone kan vi nog enkelt komma överens om en lång lista av platser som inte räknas som hem.

Den juridiska definitionen är dock nog så viktig eftersom den kan påverka strafflängden.

Offret i detta mål var ju inte i sitt eget hem: hon hade sovit över hos killen. Inte en försvårande omständighet alltså, verkar många av oss vara överens om.

Men samtidigt tycker inte jag det vore jättekonstigt om den här platsen trots allt skulle utgöra en försvårande omständighet, så som ett hem skulle: jag kan tänka mig att offret var helt oförberedd precis på samma sätt som om detta skett på den plats där hon var skriven och hade sina grejor etc.

Finns det alltså en juridisk allmän definition av hem, som vi kan pröva mot detta fall?

Juridisk definition vet jag inte om jag kan svara på. Tänker någonstans där man borde ha all anledning att känna sig trygg i. Jonna hade ingen nyckel till lägenheten utan stod därför och lurpassade utanför.

Folkbokföringslagen säger att man bor där man regelmässigt tillbringar sin dygnsvila, och hon sov oftast i Åmmeberg eller Zinkgruvan. Domstolarna säger ingenting om att JA:s bostad skulle vara Lovisas bostad, så varifrån HR fick idén om en livstidsdom är fortfarande ett mysterium.

Jag vet inte om det finns någon exakt definition. Man menar nog där man stadigt vistas, där man har sin bas, personliga sfär och bör ha sin tja trygghet. Om du är ut på stan och strosar är det kanske rimligt att vänta att du är lite mer uppmärksam på omgivningen än du är hemma (särskilt om förövaren inte är inbjuden). Inbrott i bostäder brukar väl också anses innebära mer kränkning än inbrott i förråd eller liknande.

Är det en förmildrande omständighet att bli mördad utomhus i så fall? För mig är det ett konstigt sätt att resonera. Aldrig hört talas om det.

Det där har jag också tänkt på, och jag tycker (som lekman) att i det här fallet är mordplatsen i juridisk mening att betrakta som Lovisas hem.



Förre överåklagare Sven-Erik Alhem tycker att det är en mycket bra dom, han verkar även likställa mordplatsen som offrets hem.

http://www.expressen.se/nyheter/sven-erik-alhem-valdigt-bra-dom/

"...där offret dessutom är oförberett, en kvinna som tas till daga i sitt eget hem..."

Dessutom så säger han att styckandet av kroppen är en försvårande omständighet som ökar straffvärdet eftersom det gör att det tillkommer extra lidande för anhöriga.

Nej det är ingen förmildrande omständighet. Men det är väl inte viktat reciprokt på det sättet att en försvårande omständighets motsatta förhållande per automatik är förmildrande. Straffrätten är ju inte lik skatterätt på det sättet.

Jag förstår. I vissa brottmålsdomar jag läst brukar domstolen göra allt för att hitta försvårande omständigheter för att kunna döma den tilltalade till långa straff. Ibland rättas det till av högre hovrätt. Här i fallet blev det tvärtom.

såg nyss vad Lovisas bror skrev på Facebook. Vila i frid Lovisa, så oerhört grymt men tack och lov att Jonna har fått det straffet hon förtjänar.









Daniel Lindh

den 20 mars kl. 23:38 · Zinkgruvan · Har redigerats ·

.


Nu har min älskade syster varit borta i över nio månader. Saknaden är så fruktansvärt stor och detta är det jobbigaste som jag har fått varit med om. Både att få mista min syster men även många som man trodde var ens vänner. Jag kan verkligen inte förstå hur folk i gruvan kan tycka mer synd om honom som är en del av att jag och min familj blev drabbade av denna tragedi, och ser honom som ett offer. ÄR inte jag ett offer?? Den sanna historien är att han lurade bägge tjejerna, och smekte upp dem bägge två, jag har fått allt material som är kopierat ifrån hans telefon så jag har läst allt! Den som vill se med egna ögon är välkommen upp för att läsa. Men det som är mest oförlåtligt är att han visste om att Lovisa hade blivit knivhuggen i halsen och att hon aldrig dök upp på jobbet, både hallmattan och duschdraperi var försvunna från lägenheten, men han ringer ändå inte polisen?! Och han sa inte heller något när han stod hemma på min gård och tittade mig i ögonen. Men det som gör mig mest arg och besviken är att jag och min familj måste anpassa oss, och bli illa till mods för att folk beter sig illa, människor hälsar inte längre på mig när jag möter dem. Det vi har gått igenom önskar jag inte ens min största fiende.