Meningen med livet - samlingstråd

Håller med det inlägget hade passat bättre till det redoxreaktion skrev

Jo det finns folk som vet vad medvetenhet är och vad kärlek är. Eckhart Tolle t.ex.


Asså, jag har redan sagt att jag kan släppa den förklaringen, det är ingen precis förklaring. Det jag ville påstå var att kärlek är något som existerar men som vi inte är medvetna över. Då sade jag att det ligger i vårat undermedvetande som en metaforisk förklaring, det behöver såklart inte stämma. Men poängen är att vi inte är medvetna över det. Och ett sätt att förklara är att det finns i en annan dimension, det är alltså bara en bildlig förklaring, ingen jävla teori som jag kommit underfund med. Jag tycker vi släpper det nu för jag fattar inte var du vill komma.

Det är FAKTA att 99% av mänskligheten inte är kärleksfulla, just därför vi ser krig och våld i samhället. Så det finns underlag för det jag säger. Sen var och vad kärlek är kan man självklart förklara på många sätt. Men jag säger inte att min förklaring är korrekt av vad det är för något utan ville mest säga att det är något som måste hittas och levas med ifall man vill vara lycklig. Du får gärna ge din syn på det hela med kärlek, men änsålänge har du gett massa abstrakta och överkomplicerade förklaringar som jag finner ointressanta. Och förklaringen från Osho totalsågar jag. Osho är en bluff.


Enligt mig betyder det att jag inte existerar om inte jaget finns. Förstår inte din logik när du förnekar jaget.


Asså du är bara rolig, vem bryr sig om förklaring till kärlek? Jag har inte sagt att kärlek är en dimension, ville bara påpeka att vi inte är medvetna om det. Det var hela min poäng. Du snurrar in dig på förklaringar, vad som är intressant är vad kärlek är för något.



Och vad är din källa till förståelse, korkade Gurus som Osho? Du kan inte ens själv vad du snackar om så du går till en stackars guru som ska hjälpa dig förstå ditt egna medvetande.

Jag har läst Eckhart Tolles bok "the power of now" och jag har inte hittat något påstående där han skriver att han specifikt vet vad medvetandet är, säger eller skriver Eckart Tolle att han vet vad medvetandet är, så är han dessvärre en ganska ovis person och ska således ifrågasättas. För den vise vet att han vet bara en sak: ingenting.

Utgå inte från att "vi" är eller inte är medvetna om det, detta vet du inte heller. Skriv att du inte är medveten om det. Utgå från dig själv och generalisera inte hela mänskligheten och placera hela mänskligheten i din ram av medvetenhet.

Du är inte medveten om vad kärlek är, det kan jag acceptera.

Är det en överkomplicerad förklaring att skriva att kärlek handlar om uppskattning? Ärligt talat, om du finner denna förklaring som innehåller i detta fall 4 ord vara abstrakt och överkomplicerad säger detta nog dessvärre mer om din kapacitet att förstå än vad det gör om min kapacitet att beskriva kärlek.

Nej att du inte förstår logik till större delen beror på att du i princip baserar dina uppfattningar på det intuitiva. Men jag kan väl fråga dig då, vad är du? (observera här att jag skriver Vad och inte Vem)
Du gör det, definitivt.
Jo, det har du:

Jaha, så nu blev det intressant helt plötsligt....
Då korrigerar vi en aning, du är inte medveten om det.

Min källa till förståelse begrundar sig framförallt i rationellt analyserande och uteslutande, men också faktiskt i intuitiv känsla som du använder, men där den intuitiva känslan behöver rationellt analyseras för att skapa en så klar förståelse som möjligt. Använder jag inte rationellt analyserande av mina intuitiva känslor och upplevelser så blir det mesta av mina förståelser ganska ovetenskapliga och flummiga, likt dina.

Jag har inget "eget" medvetande, jag delar samma medvetande med alla andra organismer i hela kosmos, däremot har jag ett eget sinne som präglas av olika grader av medvetenhet om medvetandet.

Vad du kallar "egna medvetande" är något du misstar för det som kallas 'mind'.

Asså, alla vet vad medvetande är, du är väl medveten över dina tankar och känslor som alla andra?. Skillnaden är att visa förstår sig på det andra inte. Den som lever i frid utan konflikt kan sägas förstå sig på sitt medvetande. Kräver du någon vetenskaplig förklaring? Ifall det nu skulle finnas så skulle det nog inte säga så mycket för medvetande kan bara förstås genom mer medvetande inte genom mer vetenskap. Eckhart Tolle förstår sig på sitt medvetande till fullo skulle jag säga. Han förstår ju alla budskap som Jesus och Buddha predikade om. Han skriver ju lev i nuet, lev utan rädsla, utan konflikt, utan ego, utan identifikationer, osv..Det säger ju att han förstår sig på det? Eller?


Du hakar upp dig på helt meningslösa saker. Du försöker rätta mig som om jag vore någon skolpojke istället för att flyta med i konversationen.


Inte du heller, hur mycket du än må tro det. Har du ens den minsta känsla av negativitet, rädsla, ångest eller behov av ego-identifikationer som status,pengar, vänner etc...så har du inte ens en droppe av kärlek spelar ingen roll hur mycket du experimenterat med knark.


Menade mest när du hakade upp dig på "undermedvetande" och "dimensioner". Visst det är lätt att fatta men jag tycker det är ren nonsens. Hur kan du tro på det? Det är ju uppenbart att det inte har så mycket med kärlek att göra om något alls. Uppskattning, respekt, givmildhet, tolerans, generositet, vänlighet har inte med kärlek att göra. Till och med Hitler kan ha sådana kvaliteter så det är inget att skryta om.



Jag är mitt medvetande. Mitt medvetande består av tankar, känslor som skapar massor med olika sinnestillstånd. Glädje, lycka, sorg, ångest, etc...


nej, du gör det. Jag gav en förklaring på inte VAD kärlek är utan att vi inte är medvetande om det och förklarade metaforiskt att det ligger i vårt undermedvetande.


Jag talar för de flesta, förstår inte varför du är så noga med att korrigera det. Påstår du att du vet vad kärlek är? När jag säger kärlek så menar jag inte uppskattning utan jag menar ett permanent tillstånd av glädje, lycka och frihet som kommer inifrån och inte kan förstöras av yttre omständigheter.


Förståelse av medvetande kräver inte analyserande överhuvudtaget eller uteslutande. om du är kompis med Eckhart tolles böcker så framgår det ganska tydligt. Allt man behöver är medvetenhet, inget annat. Visst kan man behöva ifrågasätta och tänka en hel del, men det är begränsat till tankens område och inte till medvetandet i sig dvs: rädsla, kärlek, våld, lycka,ångest osv...



Vetenskap krävs inte det minsta. Du är ute och cyklar min vän. Vetenskapsmän vet en hel del om svarta hål men de är primitiva inombords, de har ingen koll på sitt egna medvetande. De är korrupta och bygger atombomber och utvecklar andra vapen så att säga.


Jaja merlin, det var så jag menade också, än en gång hakar du upp dig på ord. Du är så oupplyst som det bara går att bli.

Asså du är rolig som låtsas ha förståelse och en metod för det men du kan inget själv. Är du fri från ångest, rädsla, egot? Har du ens förståelse för det? Intuitivt? Hur? Har du klarat av att analysera bort ditt ego? Självklart har du inte det. Du är bara fylld av teorier och annat svammel och låtsas som att du vet något.

[/quote]

Medvetande ja, men medvetandet är en annan sak.

Medvetande: awareness
Medvetandet: Consciousness.

Stora skillnader här.

Medvetandet, medvetande och medvetenhet är lika mycket vetenskap som det är spiritualism, detta är högst filosofiska frågor och termer, filosofi är vetenskap.

Nej, det säger att han förstår sig på hur man lever ett både psykiskt och fysiskt hälsosamt liv utan lidande.

Jaså, jag tycker det "flyter" på ganska bra, tänk så olika vi kan uppfatta saker och ting. Men ja, om du känner att det är jobbigt att flyta med så är du självklart välkommen att avsluta konversationen.

Det är ju lite ironiskt att komma från en som anser att det finns ett "jag".

Vad har dessa faktorer med att göra då?
Jag kan inte tala om för dig vad du är, är du det som du skriver att du är, så är du det.

Min medvetenhet sträcker sig långt in i mitt undermedvetna. Således borde jag även enligt din beskrivning vara medveten om vad kärlek är. Men du däremot är nog som du säger själv inte medveten om ditt undermedvetna.

Jaha, jag är definitivt i ett sinnestillstånd av permanent glädje, lycka och frihet, ett sinnestillstånd som inte kan förstöras av yttre omständigheter, men jag beskriver fortfarande inte detta som kärlek. Men detta är inte aspekter som präglar medvetandet, utan aspekter som är begränsade till din egen kropp och en effekt av ett frigjort sinne.

Vet du, jag har en förslag, du kanske ska uppnå detta sinnestillstånd innan du yttrar dig om tillståndet, det kan ju faktiskt hjälpa dig på traven en aning.

Jag vet inte om du riktigt har hajat detta, men medvetande och medvetenhet betyder exakt samma sak: awareness. Däremot om du skriver medvetandet så betyder detta något helt annat, dessutom så präglas inte medvetandet av några som helst kroppsliga faktorer som rädsla, kärlek, våld, lycka, ångest osv., dessa saker är helt och hållet begränsat till det mänskliga nervsystemet och tillhörande sinnen, eller nja, troligtvis upplever nog andra arter som inne har ett nervsystem liknande saker. Dessvärre kan jag bara utgå från min egna kroppsliga biologiska sammansättning.
Oj vilka fördomar.

Jag tycker du är rolig som i princip kopierar andras spirituella uppfattningar och sedan manifesterar detta och utgår från att du har erhållit en förståelse från detta. Det är lite som religion, där en profet förklarar sin egna spirituella upplevelse och sedan kommer ett x antal efterföljande och sprider profetens ord som några absoluta sanningar, trots att de själva inte har upplevt profetens spirituella upplevelse överhuvudtaget.

Men...

Om jag inte anser att det finns ett jag (som jag ganska utförligt tidigare har skrivit att jag inte anser att det gör, det som du ifrågasatte och så strikt hävdade att det minsann finns ett jag), och att detta jag som jag är är obefintligt och präglas i princip av ingenting och således inga identiteter eftersom det inte finns något jag som kan erhålla en identitet, så vill jag nog faktiskt påstå att det som jag är har "analyserat" bort egot, för egot är nämligen en egenskap utav ett "jag".

Så du kan väl tala för mig vem eller vad utav oss som troligtvis har analyserat bort sitt ego, den/det som anser att det inte existerar något jag, eller den som anser att det existerar ett jag.

Ingen filosof har någonsin kunnat förklara medvetandet. Jag anser att det är endast möjligt att veta vad det är i spirituell/religiös mening och inte filosofisk (dvs genom att tänka: går inte ens). Sarte sa ju "I think therefore i am", längre än så kommer inte filosofer och det var också ett fundamentalt fel. "I am that i am" är sanningen och den kan bara inses på ett spirituellt plan. Du försöker med "I am..." och sedan lägga till en abstrakt förklaring. Det är högst ointressant eftersom även om man kunde förklara vad medvetandet är så vore det irrelevant eftersom förklaringen bara pekar mot sanningen men inte avslöjar den. Just därför ledare som Jiddu aldrig lyckades få folk att fatta vad han snackade om. Teori och verbala uttryck är inte sanningen.


Nej, han vet också vad medvetandet är. Han pratar om att varje person har "unfathomable depth". Låter som att han har direkt tillgång till sanningen där. Han inser sin riktiga identitet som MEDVETANDE. Alltså är han MEDVETANDE.


Men du undviker på att svara på min fråga. du dödar diskussionen ffs....Nå är du fri?


?


Men du bad mig?


Nej jag är inte det, det är precis vad det hela går ut på. Man ska vara medveten om det undermedvetna. Som Sokrates sade "Det omedvetna livet är inte värt att leva". Men om din medvetenhet nu gör det så borde du vet vad kärlek är. Men ifall det nu stämmer att du är så pass medveten då borde du per automatik vara fri från omedvetna handlingar som leder till lidande, ifall du nu är fri från detta så är du en ny Buddha isf, vilket jag har svårt att tro.


Det tror jag knappast. Du har redan bevisat att du inte har en aning om vad du snackar om när du objektifierar kärlek och citerar Osho. Det är som att säga att man förstår sig på strängteorin men inte kunna matte.


Behöver man inte om man talar om det ur negativ synvinkel. Dvs man säger vad kärlek inte är. Sen så har jag sagt så mycket som är observerbart faktum, dvs att de flesta inte vet vad kärlek är. Man behöver inte vara upplyst. Men eftersom du ger positiva förklaringar av kärlek så har du egentligen satt dig i en sits där Du faktiskt måste vara upplyst för att ens kunna komma med såna uttalanden och påstå att kärlek är uppskattning.


Jo, men det är väl inte hela sanningen. Det manifesterade och omanifesterade hänger ändå samman trots att de är väldigt olika från varande. Eckhart tolle säger detta också i sin bok power of now.



Vad jag sa var en sanning som är enkelt observerbar. Medan du är helt ute och cyklar. Inte för att vara elak, men det är uppenbart att vetenskap och spiritualitet är två olika områden som inte bör beblandas.


Det är nämligen så att jag kan kopiera från dem så mycket jag vill tills jag motbevisas. Jag har ärligt talat inte hittat något i Eckharts böcker som kan bevisas som fel, just därför har han den auktoriteten som han har. Men jag säger inte att jag tror på detta, det är något som jag alltid granskar kritiskt och mediterar över. Det är inget jag svalt och antagit är sant bara för någon annan säger det. Däremot får du gärna motbevisa mig eller komma med andra perspektiv.



Fattar inte något du säger här. Du är bara förvirrande. Så du har analyserat bort ditt "ego". Om det nu vore sant, så borde du kunna ge mig en metod som jag kan tillämpa och få samma resultat. Dvs. du löste problemet genom att endast använda din tankekraft.
Men jag hävdar att detta är total nonsens och att du förmodligen är kraftigt desillusionerad. Egot kan inte lösas genom att tänka bort det, helt omöjligt. Det är medvetenhet som löser det problemet. Som Eckhart sade: The power of your presence dissolves unconsciousness.


Du verkar på något sätt tro att du har rätt i att jaget inte finns, som om du nästan bevisat det. Det går helt emot vad spirituella säger. Det finns jaget och självet. För mig är det solklart, fattar inte hur du kan förneka det.

Dessa filosofer är gamla och filosofi utvecklar sig, dessvärre har du inget annat val än att i faktum använda ord för att beskriva det som egentligen inte kan beskrivas med ord, för annars har du bara ett val: att inte skriva någonting och att inte säga någonting överhuvudtaget. Så egentligen gör du faktiskt det mest fundamentala felet som du själv hävdar att man inte ska göra, vilket är att använda ord för det som inte går att beskriva, detta fundamentala felet gjorde du när du skapade ditt första inlägg och använde ordet medvetandet.

Jag går lite bortom det likt en buddha gör och sträcker mig ett steg längre och säger att jag är ingenting, något obeskrivligt. Det blir liksom en motsägelse att ens påstå att jag är medvetande eftersom det i fundamentet är en omöjlighet att använda något ord överhuvudtaget för att beskriva det som är, och då menar jag verkligen inget ord, inte ens medvetande. Men för att verkligen dra det till en yttersta gränsen utan att använda några ord så skulle jag beskriva min identitet såhär:


Du skrev det ju så klart och tydligt själv: I am...

Sätter jag ett ord efter "I am" så blir det en motsägelse, därför är det en motsägelse att säga det likt Tolle säger, vilket är; "I am awareness" <---blip, fel..."awareness" är ett ord och således en motsägelse för att beskriva sin "sanna identitet".

Finns det inget "jag" så finns det också per automatik varken frihet eller fångenskap då det inte existerar något som kan erhålla något utav dessa faktorer, om det inte finns något som varken kan vara fångad eller fri, så är det den ultimata frigörelsen enligt mig. I samma ögonblick man inser att det inte finns något jag som kan vara fångad eller fri, så frigör man sig själv från både sitt jag och allt som ett jag innefattar, vilket är bland annat ett ego. Så det där med frihet är ju lite av en paradox, man måste först komma till insikten att det finns ingenting som varken kan vara fångad eller fri, för att verkligen uppleva den ultimata friheten.

Jag kan inte beskriva vad jag är för något dessvärre, jag kan inte beskriva något som inte finns, kanske med ordet "ingenting" eller "inget"

Jag vill inte göra dig besviken, men som jag förklarat tidigare så objektifierar vi saker och ting i princip hela tiden i vår konversation, för om vi använder ett ord för att beskriva något, så utför vi handlingen "objektifiera", du objektifierar kärlek också, hela tiden...just p.g.a den simpla anledning att du använder ord för att beskriva kärlek. Vill du inte objektifiera kärlek, då har du inget annat val än att avsluta denna konversation och sluta manifestera ord, för så fort du manifesterar ett ord, så objektifierar du.

Det är bara ord, det finns inget negativt eller positiv i orden i sig, det är du som observatör som tillsätter det du anser vara positivitet och negativitet till orden.

För att du tycker det eller?

Det är för att Eckarts teorier anser du passa bra och något som du kan relatera till. Jag kan hitta ett ganska fundamentalt fel i Eckarts manifestationer, det är att han gör det mest fundamentala felet av alla, nämligen det jag beskrev ovan; att använda ett ord för att beskriva sig själv.
Dessvärre var det inte jag som använde orden "analysera bort", det var du som gjorde.

Givetvis så måste man komma till ett sinnestillstånd där det inte existerar några tankar, och realisera att denna tystnad, denna tomhet, denna stillhet...det som inte går att beskriva med något ord överhuvudtaget eller tanke är sin sanna identitet, men dessvärre gör inte Tolle detta utan beskriver sin sanna identitet med i faktum ett ord; awareness.

Det är för att du fortfarande innehar ett ego som vill vara något, existerar inget ego, så finns inget jag, svårare än så är det inte.

Brukar använda mig av escapism lite då och då. Mest fantasier, lite som du gjorde förr i tiden. Jag tog dock ett steg närmare fantasivärlden än du när du var liten då jag hade TV spel, riktigt kul faktiskt. Även om jag anser att tillvaron suger, så har jag en liten flamma något irrationell hopp. Är 18. Är det inkonsistent med att tycka tillvaron suger..?

Stollar vet inte ens vad de själva svarar på. "Stolle" är förresten ett ord som svenska latinstudenter har skapat av ordet stultus som betyder "dum" eller "dåre". En dåre vet inte vad han säger

Det är inget fundamentalt fel att använda ord, utan snarare att tro på ord, att tro att ens egna tankar är detsamma som sanningen. Bara för att man tänker på kärlek så betyder det inte att tanken är kärlek. Stor skillnad. Medvetandet är väl ett rätt så lämpligt ord att använda så jag ser inte varför då är emot det så mycket.



Men du menar såhär istället, dvs att du känner kärlek ibland...så kärlek är tomhet för dig? Hur kan du känna tomhet?


Varför citerar du Osho då, är inte hans ord också fel?



Tror du fått de om bakfoten, det du pratar om som "jaget" är egentligen "självet". Man inser att självet är falskt och det som återstår är "jaget" och där ligger friheten.


Ja det är klart, men det är fortfarande fel att säga att kärlek är uppskattning. Så du lär knappast vara i ett tillstånd av lycka och frihet....Speciellt när man citerar en idiot som Osho som du tar råd ifrån....borde du inte veta själv, du som är ett självutnämt orakel på flashback?? Om du nu är så upplyst som du hävdar att du är så hade du inte ödslat din tid med en idiot som mig här på flashback. Helt meningslöst slöseri av din tid.



Du fattar inte. Jag pratar inte om positiva eller negativa känslor. Jag pratar om positivt som bejakande och negativt som förnekande. Att säga vad --kärlek är-- kräver att man är upplyst till det. Medan den som inte vet måste börja genom att identifiera vad --kärlek inte är--.


För att det är så. Du får gärna visa mig en matematisk formel på kärlek, så vi kan bygga kärleks-apparater som producerar kärlek i fabrikerna.



Nej det är inget fel, som jag redan sade så är ord symboler som pekar mot sanningen. I slutändan måste vi använda ord. Han säger att "I am conscious presence" Dvs medvetande och medvetandet. Självklart är upplevelsen en helt annan sak och förklaringen i boken är en helt annan. Men du kan inte säga att det är fel att använda ord. Jag sade att felet är att TRO att ORDEN är SANNINGEN. Det är felet. Så sluta vara så dryg nu. Sen så är det knappast något bevis på att Eckhart Tolle säger falska eller osanningsenliga saker, han är så nära sanningen man kan komma med verbalt språkbruk.


Du flyr än en gång. Du sade att du analyserar och tänker rationellt som ett sätt att lösa spirituella problem. Berätta, har du verkligen analyserat bort ditt ego? Hur gick det till? Säg vilken tankeprocess du gick igenom så jag kan tänka på samma sak och nå samma mål som du.



Existerar inte egot så existerar INTE självet längre, men jaget existerar alltid pucko. Annars hade du inte existerat.

Jag hade TV-spel och dataspel också som barn och ungdom, fast med sämre grafik än idag förstås

Nej, det är väl mänskligt. Schopenhauer själv bar pistol ända från ungdomen men sköt sig inte för det. Han blev 72 och dog av ett brustet blodkärl i en lunga. Det var på morgonen den 21 september 1860. 72 var gammalt att bli 1860. Det var som att vara 90 eller 100 idag, en pigg 90- eller -100-åring, som går utan rullator!

Ursäkta att jag lägger mig i er ordduell, men här måste jag instämma. Sedan betyder ego just "jag" men inom psykologin är det specifikt. Undrar hur romarna hade löst det. Hade de använt grekiska ἐγώ som betonas på andra stavelsen istället för latinets som betonas på första?