Polis sköt ihjäl hund i trädgård.

Ärligen talat skiter jag i detaljerna här. Poliser är beväpnade. Tveksamt om de bör få vara det. Men det är så det är. Med det följer ett ansvar och en skyldighet att hålla koll på nerverna.Just detta exemplar skulle föreställa vara hundförare. Vilket skall kräva mycket goda kunskaper i att hantera hundar även i skarpa lägen. Skjutningen skedde på privat mark och varken fegisen eller hans polishund hade minsta skråma. In med pajasen på hittegodset och låt honom stanna där.

Men även om du är hundförare så måste du väl få freda dig från ett angrepp, som polismannen hävdar ha förelegat här ? Varför ska just en hundförare riskera att skadas menar du?

Du har helt klart en poäng. Ingen av poliskramarna ifrågasätter Anders' handlande utan utgår ifrån att har han väl har känt sig hotad så då är det okej. Case dismissed!

I h-e det är okej! En byling som är så skärrad som Anders har inget i kåren att göra. Om han rusar fram lika huvudlöst på Kullamannen-tävlingen så kan vad som helst hända. På dessa berg har många allvarliga olyckor inträffat...

Det är för mig obegripligt att man inte efterfrågar bevis öht för att stödja vad Anders (eller rättare sagt BÅM) säger i sin rapport. Man sväljer ett intygande utan att ifrågasätta ngt.

Den risken kan vanliga Svenssons hamna i när de är ute med sin egen hund. Oftast obs detta oftast så går det bra. Om han öht har något i den där uniformen med den där, vapenklassade, tjänstehunden i andras trädgårdar att göra måste han faktiskt dels kunna visa upp större skicklighet än vanliga Svenssons dels vara beredd på att ta en viss risk att skadas.

Sedan så är det ju faktiskt så att i Sverige får man inte som vanlig Svensson gå beväpnad i självförsvar. Till det finns flera goda skäl. Två av dem kan vi ju ta här. Ett Svensson kan bli så skraj i en egentligen ganska riskfri situation att pickadollen används. Två Svenssons kan börja odla föreställningen att han har rätt att panga på hellre än att ta några risker alls .

I motsatts till, Svenssons, väktare och engelska kollegor så får svenska poliser gå beväpnade. Det innebär i sin tur att vi inte kan acceptera att pickadollen kommer fram så fort en polis blir skraj.Att vi accepterar just den typ av beteende från dom som vi stävjar för Svenssons del.

Till sist en liten fråga här. Hur gör de engelska kollegorna. Springer de så fort en hund morrar åt dem, ringer de beväpnad förstärkning så fort de möter en vresig hund eller är good old England fullt av ihjälbitna poliser.

De löser nog situationerna på bästa sätt utan vapen. Hos den svenska polisen har skjutvapen blivit till en trygghet som löser alla problem och alla vet att det ska extremt mkt till för att man ska bli dömd för tjänstefel efter att ha avlossat sitt vapen. Hur många människor har inte skjutits ihjäl utan att ngn ställts till svars? Jag kan på rak arm erinra mig ett enda fall där en polis faktiskt åtalats för att ha skjutit ihjäl en människa och det var på Vikbolandet i Östergötland när en polisman avrättade en misstänkt båttjuv genom att skjuta honom i ryggen. Ja, detta var en ren avrättning och sedan får polisfalangen säga vad den vill. Nej, jag var inte där. Heller. Men jag kan läsa domar och förundersökningsprotokoll...

Det är skandal att en så feg och instabil människa som Anders har fått möjlighet att bära vapen. Ta ifrån honom denna möjlighet genast - för den allmänna säkerhetens skull!

DOG ATTACKS POLICE!! UK vs. USA: http://youtu.be/rfcKZ18QxFg

Graphic Content: Nampa police release video of do…: http://youtu.be/qnTJJfJLfo0

http://news.xinhuanet.com/english/2007-07/03/xinsrc_392070403045603138046.jpg

Givetvis skall ingen i sitt arbete bli skadad. Det är väl en målsättning som alla arbetsgivare har. Som polis förväntas man hantera situationer som kan innebära risker, vilket lett till att man utbildas och utrustas just för att kunna hantera dem, med så liten risk som möjligt. Även ett enda hundbett i t.ex handen kan innebära ganska stor skada på nerverna och liknande.

I mitt arbete som polis träffar jag dagligen kriminella, våldsbenägna och ibland farliga personer. Innan jag blev polis hade jag väldigt sällan med den typen av personer att göra. Och stötte jag på dem förväntades jag inte heller att ingripa mot dem. Det är alltså en stor skillnad som kan förklara varför polisen fått viss utrustning i sitt arbete.

Filmklippen och bilderna ovan visar hur det kan se ut i verkligheten. Jag vet inte om någon av poliserna i USA blev skadad, men jag tycker mig se ett angrepp trots allt. Vi ser även en hundägare som blir minst sagt förbannad. Så, som jag sagt flera gånger, att två inblandade parter har olika uppfattning om samma situation är inte särskilt ovanligt. Det är inte utan att jag undrar hur det låtit om händelsen inte blivit filmad. Kanske poliserna rusade in huvudlöst och sköt den helt stillastående och mycket snälla och barnkära hunden, helt oprovocerat också?

Instruktioner för den brittiska polisen när det gäller att handskas med farliga hundar finns här

https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/69263/dogs-guide-enforcers.pdf

Ja, med hundar som beter sig som i de där klippen så är det helt kört att försöka ta tag om öronen, kontrollera dem via grepp om halsband eller något sådant, så fort du sträcker fram armen så hugger hunden den blixtsnabbt och sen sitter hunden kvar där, oftast med allvarliga krosskador som följd. Och folk tenderar ju också att snabbt råka i fullständig panik av den fruktansvärda smärtan som uppstår - en hund som är fly förbannad "nafsar" inte som sällskapshundar gör utan biter för att skada och då går bettet ofta rakt genom muskler och senor ända in till benet. Det kan vara oerhört svårt att ens lyckas dra ett befintligt vapen och skjuta när hunden väl blivit "tokig" och börjat hugga dig. Därför tar man - om man har ett val i frågan - inte risken att det urartar till graden där den brittiska konstapeln ylar runt hjälplös med en hund på armen medan kollegan flyr upp på en mur.

Det räcker att för den magstarke bildgoogla typ "dog bite injuries" för att få en bild av hur det kan gå om man misslyckas med strategin att nypa hunden i örat, och det kommer man som sagt att misslyckas med med den där sortens hundar. Jag tror nog att de flesta människor som är ärliga med sig själva inser att de antagligen också själva skulle vara beredda att skjuta en främmande hund för att undvika den graden av skador på sin egen person, eller på någon närstående (som t.ex en tjänstehund).


Har du överhuvudtaget läst dokumentet du länkar?

Den där broschyren handlar helt och hållet om det lagliga stödet som finns för olika situationer och hur man bedömer om hundarna dels hör till en "farlig ras" och dels hur man gör bedömningen om ifall hunden behöver omhändertas eller ej. Var menar du att det i den där texten skulle finnas några praktiska råd som skulle underlätta för en obeväpnad polisman som plötsligt konfronteras med en aggressiv hund?

Men ja, det är ju tur att det finns tydligt framtagna riktlinjer för när man ska omhänderta en lös förbannad vovve. Det regelverket var ju absolut till jättestor hjälp för herrar konstaplarna i den länkade videon

Jo ni poliser måste vara beredda på att acceptera en viss risk för personskada hellre än att ta fram det du kallar viss utrustning. Det handlar alltså inte bara om skyldigheten att ingripa i vissa situationer som ni gärna framhåller och förövrigt även era engelska kollegor har. Det handlar även vilket ni tvärtom gärna glömmer att se denna utrustning som något man tar till som en absolut nödfallsåtgärd. Det får inte bli något ni tar till för att få ett jobb lika riskfritt som en dagisfröken.

I övrigt så var denne hjälte faktiskt väl skyddad genom sin egen hund. Som hade tagit emot eventuella obs detta ord anfall. Pellejönsen sköt alltså en familjehund av rädsla för ett eventuellt hundslagsmål. Vilket visserligen kan sluta illa men normalt sett går att reparera hos veterinären. För detta har han kårens godkännande. Ursäkta men denna kår vill jag inte ha beväpnad ute på våra gator.

I övrigt som svar på dina bilder. Jo jag inser att poliser i England ibland misslyckas. Detta i likhet med våra svenska. Liksom att de ibland går beväpnade. Men normalt sett gör de inte det. Och jag tror nog att de normalt sett lyckas med sina ingripanden också.

Buhu...*så synd om oss haverister som inte får använda våra hundar som maktemedel...* Buhuhuhuhuhu

Ni får faktiskt finna et i att om ni låter era hundar springa lösa vind för våg så kan den personen som er djur ger sig på faktiskt komma att försvara sig och faktiskt har den rätten, fullt ut, vare sig om det är en polis eller inte. Att tro att det bara slutar med gullande såfort det är en icke polis era lösspringande djur ger sig på stämmer inte heller med verkligheten. Något statistik vad gäller skador på människor och annan egendom tillföljd av hundattacker visar.





Fast nu är det ju just den skydligheten som gör att poliser hamnar i farliga nöd/nödvärnsituationer fler gånger på ett år än vad du gör under hela ditt liv. Polisen kan/skall använda skjutvapnet i nöd/nödvärnsituationer av svårare slag, för att skydda sig själv eller egendom. I det här fallet har han helt klart agerat inom nödrättens ramar, om vi utgår från att det han säger i PM stämmer.

En pajas som sen inte ens vet vad en nödvärnssituation är har knappast den kompetensen att han kan bedöma om när det är " absolut" nödfall eller inte. Har man minsta kännedom om vapenhantering, självskydd och våldsanvändning så ser man ganska tydligt att svenska polis är återhållsamma med att bruka tjänstevapnet. Så pass mkt att det blir kontraproduktivt.




Du fattade alltså inte att det kanske vara så att han ville undvika skador på sin tjänstehund, att det kanske var därför han sköt



Kan man bita sig självmer i svansen i ett och samma uttalande.



Nej inte " kårens godkännande", utan svensk lagstiftning och SAKLIGHETSKUNSKAPENS. Den som faktiskt faställt att ett angrepp av en hund( som ett angrepp av en gärningsman med kniv) Mycket väl kan vara så allvarligt att man faktiskt BÖR använda sig av skjutvapnet för att direkt få stopp på angreppet. Både med hänsyn till risken för skador på en själv ,ev tjänstehund för att inte tala om vad det visat sig att lösspringande hundar, med ägare som inte tar ett skit ansvar faktiskt kan ställa till med


Mendet är väl viktigare att dina lösspringande hundar inte riskerar att bli skjutna. För det är väl det värsta som kan hända i din värld och inte att människor som dina djur ger sig på drabbas av skador


Kollar du på statistik så är det få ingripande då svensk polis ens tar fram vapnen, ännu färre då dom verkligen skjuter. England är dessutom ett land där man inte minskar utan ÖKAR beväpningen hos poliser. Det går ju jättebra utan vapen...men så sker där en händelse när man inte kan agera och inte kan försvara sig själv...och då kanske man hade velat ha den möjligheten.

Utöya i Norge tex. Ja som sagt, det är av en ANLEDNING det blivet vanligare med beväpnad polis även i Norge, och att dom pratar om att faktiskt beväpna den norska polisen.

Vad du tror eller inte tror har ganska lite betydelse. Det vi dock VET och som är ett klarlagt och konstaterat faktum är att ett skjutvapen på intet sätt är en garanti mot att råka ut för allvarligt våld, men råkar du ut för en allvarlig händelse när någon verkligen går till attacka, då har du inte lång betänketid på dig, och tvekar du kan det innebära svåra skador eller döden i värsta fall.

Jajamän, jag har läst det. Mera i ämnet finns här

http://www.acpo.police.uk/documents/uniformed/2011/201103UOPDogsMoG1.1.pdf

Om ärendet inte går till åtal då?


Är man tungt kriminell så har man gjort vissa val i livet och utsätter sig för helt andra risker än vad gemene man ska behöva göra. Men tydligen kan vem som helst drabbas den dag en hispig polis som Anders rusar in i ditt hem.


Att inte kunna ifrågasätta är en farlig ovana.


Nej.


Du litar alltså inte på händelserapporten och motpartens redogörelse? "Upplevd hotbild" är nyckelordet i denna tragiska historia.

Du menar alltså att bara för att en person upplever ngt, hur befängt det än är, så ska man frångå alla fakta och inte eftersöka konkreta bevis? Det räcker ju med att ngn säger sig att ha upplevt ngt. Hur ska man kunna motbevisa det - och vad ska vi då ha domstolar till?