Sverige: landet där det råder stor bostadsbrist

Menar du Katla?

"Så billigt som möjligt" betyder inte att skänka bort mark, utan att sälja till så lågt pris som möjligt all things considered, men givetvis kommer du med något slags raljant svar. Det är dock inte bara mina egna påhitt, det mesta återfinner du faktiskt hos exempelvis debattörer som Ola Andersson och överhuvud simmandes runt i debatten.

Vad säger ni om den här teorin

Vi tror ju vi har demokrati men tänk om vi inte har det mer än på papperet? Den som kontrollerar informationen kontrollerar också samhället och låt säga att vi inte har fri press, att det är någon annan som kontrollerar informationen. Kan vi då ha demokrati?

Tittar man på massmedia i Sverige så är det tre aktörer som gissningsvis äger mer än 90% (lätt att googla vilka de här är). En av denna aktör har ett oproportionellt stort ägande av banker. Amerikanska banker äger det mesta av bolaget vilket måste vara mycket ovanligt. Det finns också ett tätt samarbete mellan de olika som äger media.

Banksektorn generellt går fantastiskt bra, ingen annan bransch är i närheten av hur mycket pengar som tjänas av banker.

Tänk om det är så att banker styr? För skulle det vara så att bankerna kontrollerar samhället, då får bostadspolitiken sin förklaring. De vill låna ut pengar och tjänar på att bostadspriser trissas upp. De tjänar pengar på invandringen som också trycker upp bostadspriserna. De tjänar på att folk tvingas fly från andra delar av världen där det är krig.

Sverige har ett militärt samarbete med Saudiarabien som samtidigt finansierar rebeller som också orsakar krig. Förutom att Saudiarabien finansierar rebeller så är de också stora ägare i företag som producerar vapen samt stora ägare i banksektorn.

Är det här bara en affärsplan? Enormt inflytelserika och rika personer har skapat en cirkel där de tjänar pengar i varje steg

Även om det byggs nytt så kommer hyrorna vara betydligt dyrare än idag. En nyproducerad lägenhet säljs för 40.000 kronor/kvadrat i en medelstor stad där jag bor i. Låt oss säga att ett aktiebolag köper fastigheten och vill ha igen kapitalet på 15 år. Hyran måste täcka investeringskostnaden på 180 månader. Låt oss säga att driftkostnaden är på 2.000 SEK månad samt en lånekostnad på 2.000 sek månad. Kapitalet ska dessutom betala sig tillbaka på 180 månader. Låt oss säga att kvadratmeterpriset ligger på 60.000 SEK och man ska hyra en etta. Köpeskillingen för bostadsbolaget är 2.4 miljoner för en etta på 40 kvadrat i Stockholm. 2.4 miljoner/180 månader = 13.500 sek. Hyran för den nyproducerade lägenheten på 40 kvadrat bör vara i runda slängar 17.500 SEK i Stockholm. I min medelstora stad i runda slängar 13.000 SEK. Det är inte kommersiellt gångbart att bygga hyresrätter utan att avreglera bostadsmarknaden.

Vad har brf-priserna i din medelstora stad att göra med hyressättningen i en fiktiv hyreskasern?

Sveriges befolkning växer genom vansinniga politiska beslut. Det har pågått en längre tid. Bostadsfrågan har parallellt misskötts och det har pågått en längre tid. Det är nyproduktionen som inte fungerar. Det finns det flera skäl till, där finansiering är ett problem. Men inte det enda. Mark är enkelt uttryckt en bristvara. Inte p.g.a. geografiska och geometriska realiteter utan p.g.a. kommunalt beteende, planprocess och lagstiftning som är hårresande dåliga. Genom ändrade regler, lagar och en annan inställning hos kommunerna, kan nyproduktionskostnaden väsentligen sänkas. Likaledes kan finansiering avhjälpas genom ett statligt engagemang. Inte som kurt-sune tror, att staten ska subventionera oklippta ungdomars boende, utan genom att erbjuda långsiktiga och fördelaktiga lån till produktionen av en nationellt angelägen infrastruktur. T.ex. kunde staten ha en bostadsinvesteringsbank som endast lånar ut pengar till bostadsbolag som bygger hyresrätter och under krav att hyresrätterna förblir hyresrätter. Det här är inga som helst konstigheter. Människor som idag bor innerstadsnära i Stockholm är omgivna av bostäder, byggnader, infrastruktur, o.s.v. som är producerade under en annan tid, då produktiviteten var lägre. Att påstå att vi inte kan göra det idag är fullständigt hjärndött. Det är endast fråga om en politisk ovilja och feghet.

Om Stockholms Stad byggde på egen mark mha av statliga lån, via de tre allmännyttorna i Stockholm OCH privata bostadsbolag, med en förenklad planprocess, lägre krav (Boverket är ett skämt), o.s.v., så skulle förmodligen produktionskostnaden kunna pressas ned under 25 000 kr/m2. Vilket är ungefär vad människor köper brf:er för i Stockholms Stads periferi.

Du har helt rätt i början tills det kommer till finansieringsbiten i slutet på ditt resonemang. Det går nämligen inte att bygga billigare på det sätt som du beskriver pga bl:a EU-regler och direktiv.

Marken får inte reas ut hur som helst och det är inte tillåtet att bygga hyresrätter om det inte sker på marknadsmässiga villkor. Detta kan inte politikerna styra över, de lämnade över det ansvaret till EU när vi gick med där.

att det skulle saknas politisk vilja för att bygga bostäder stämmer inte. Det enda som saknas är finansiering och den kan vare sig vänster eller högerpolitiker ordna fram med de villkor som gäller idag.

Snarare försöker man indirekt från politiskt håll strypa finansieringen med hårdare amorteringskrav och högre eget kapital vid bostadsfinansieringar, något som i sig kommer att hämma byggandet i framtiden.

Det finns ingen bostadsbrist i Sverige.
Det finns inga arbetslösa heller.
Det finns inte heller några uteliggare som sover i parkerna.

Inte heller finns det någon svält i världen eftersom vi slänger
massor av mat som egentligen skulle räcka till alla.

Det finns heller ingen fattigdom i världen för Kurt-Sune har pengar.

Kommunal kvartersmark enligt stadsplan delas upp i mindre tomter och säljs så billigt som möjligt, vilket är tvärtom mot dagens praxis där marken används som kommunal kassako. Då blir det billigare att bygga samtidigt som du öppnar upp för en stor mängd mindre byggherrar som tidigare inte har kunnat finansiera vår tids typiska jätteprojekt. Principen som gäller är en tomt, en byggherre - och byggherre för en tomt på säg 18 x 30 m kan
vem som helst bli som kan raisa kapitalet. Konkurrens och prispress uppstår därmed och det fördyrande byggoligopolet bestående av profitökningsberoende aktiebolag och kommunala gullegrisar bryts upp.

Hela lagstiftningen bakom dagens planmonopol, utdragna planprocesser, överdrivna byggnormer och oändliga överklaganden avskaffas och ersätts. Det blir istället byggherrens sak att lägga fram planer och söka bygglov för sin tomt. Det enda myndigheterna gör är att granska ritningar för bifall/avslag och efteråt genomföra inspektion av den färdiga byggnaden. Bygglov kan därmed utfärdas på ett par veckor istället för att harvas i åratal med en massa onödiga tjänstemän inblandade, samtidigt som ärendegången garanterar kvalitet och insyn.
Byggherren behöver heller inte bry sig om en massa trams som garageplatser, siktlinjer och handikappanpassning som dagens byggnormer föreskriver, utan dessa håller sig till väsentligheter såsom vatten, el och hållfasthet. Däremot tillåts en hög exploeringsgrad per tomt för att maximera antalet hyresgäster per fastighet.

Bildandet av nya bostadsrättsföreningar, som enbart syftar till att blåsa upp en bubbla av prisstegring och fejkad tillväxt, förbjuds rakt av. Därmed tvingas kapitalet in i fåror av ansvarstagande och långsiktighet, det vill säga hyreshusbyggande.

Försäljningen av tomtmarken bidrar för kommunen i sin tur till att finansiera framdragning av gator, mains och levellande av tomtmark. Som sagt, byggherren skall inte ha några skyldigheter bortom tomtgränsen.