Citat:
Jag menar på vilket sätt det fungerar.
Vetenskapen kan inte förklara hur det kommer sig att kvantmekanik är sann. Einstein trodde t.ex. inte på den. Men man har observerat den att vara så genom experiment och numer är den allmänt accepterad.
Du förstod väl vad jag menade egentligen?
Vi kan ju heller inte veta om Gud finns. Men varför chansa och säga att Han inte finns? Vetenskapen kanske upptäcker att Gud är ett fysikaliskt oförklarigt fenomen, likt kvantfysik. Då skall bland ateister råda gråt och tandagnisslan.
(luk 13:28)
Vetenskapen kan inte förklara hur det kommer sig att kvantmekanik är sann. Einstein trodde t.ex. inte på den. Men man har observerat den att vara så genom experiment och numer är den allmänt accepterad.
Du förstod väl vad jag menade egentligen?
Vi kan ju heller inte veta om Gud finns. Men varför chansa och säga att Han inte finns? Vetenskapen kanske upptäcker att Gud är ett fysikaliskt oförklarigt fenomen, likt kvantfysik. Då skall bland ateister råda gråt och tandagnisslan.
(luk 13:28)Kvantmekanik och gud är inte jämförbara i detta sammanhang, eftersom kvantmekaniken är falsifiserbar och kan testas. Gud är inte falsifiserbar och kan inte testas.
T.ex. kvantelektrodynamiken (relativistisk kvantfätteori för hur elektromagnetism interagerar med materia), utvecklad bla.a. av Richard Feynman, är förmodligen en av de bästa, om inte den bästa teorin vi har i fysik, eftersom den gör förutsägelser som stämmer på tolfte decimalen experimentiellt (du kan jämföra detta med att förutsäga hur många sandkorn det finns på ett lastbilsflak, och ha rätt med plus/minus ett sandkorn).
Frågeställning ”varför fungerar kvantmekaniken” är ungefär som att fråga varför ”1+1=2”, eller varför det finns oändligt många primtal. Ur ett vetenskapligt perspektiv är det snarare intressantare att fråga ”under vilka omständigheter betér sig ett system kvantmekaniskt” och ”hur fungerar kvantmekaniken”? Ett av de stora frågeställningarna för fysiken är hur man förenar kvantmekaniken med generella relativitetsteorin, vilket behövs om vi ska kunna förklara vad som sker inuti ett svart hål eller universums tidigaste historia då den hade hög energidensitet (d.v.s. var i ett Plancktillstånd).
Ur ett filosofiskt perspektiv kan man fundera på hur kvantmekaniken fungerar i realiteten. Är kvantmekaniken i grunden icke deterministisk? Eller är kvantmekaniken i grunden deterministisk men har dolda variabler, vilket gör att man måste hantera systemet som om den vore indeterministisk (Einstein trodde så och vid första anblicken kan det kännas mera intuitivt så, men vid närmare granskning skulle man behöva ge upp principen om ”lokal orsak/verkan”, d.v.s. acceptera att materia kan interagera med varandra på avstånd utan att vara i kontakt med varandra vilket skulle bryta mot Einsteins relativitetsteori eller Newtons mekanik)? Eller bildas det ett nytt universum varje gång som en partikels vågfunktion kollapsar, där det bildas ett nytt universum för varje tillstånd som partikeln har då den befinner sig i superposition? Oavsett vilka metafysiska egenskaper som kvantmekaniken kan tänkas ha, är den kontraintuitiv, men inte ologisk. Anledningen varför kvantmekanik är kontraintuitiv är eftersom den ligger utanför vår erfarenhetssfär.
Än så länge är dessa frågeställningar av metafysisk natur. Men det kan mycket väl bli som så att i framtiden kan det definieras falsifiserbara hypoteser där man kan validera dessa metafysiska modeller, och då blir det en frågeställning för vetenskap.
