Källkritik
Källkritik är grundläggande vid utvärdering av allt material som refereras till,
och i synnerhet i vetenskapliga sammanhang.
Att ignorera betydelsen av källkritik är att lämna vetenskaplig metodik, fakta
och kunskap för att i stället fara ut i i en värld av fantasi och godtyckligt tyckande.
Jag försöker att alltid referera till källor som tål att granskas.
För att den här tråden ska kunna leva upp till det som man förväntar under
rubriken "Vetenskap & humaniora" så borde alla referera till källor som
tål att granskas.
Pålitliga källor
Några exempel på källor när det gäller klimat, som är oförvitliga och trovärdiga
och som alltid strävar att följa de riktlinjer som krävs i vetenskaplig praxis:
– SMHI
– NOAA
– NASA
– EPA
– Välkända, väletablerade universitet.
Vetenskapliga publikationer från dessa källor är i praktiken alltid referentgranskade.
Författare, medförfattare och deras bakgrund och verksamhet anges alltid.
Eventuella jäv, såsom kopplingar till t.ex. företag, anges. Referensförteckningar
anger annat referentgranskat, publicerat vetenskapligt material som utgör
underlag för den aktuella publikationen.
Opålitliga källor
Några exempel på källor som ofta sprider uppgifter som inte underbyggs
av trovärdiga källor, som inte följer vetenskaplig praxis och som inte är
referentgranskade på det sätt som krävs av vetenskapliga publikationer:
– Whattsupwiththat (Blogg som drivs av Anthony Whatt som uteslutits från AMS)
– climate-skeptic
– Klimatupplysningen
– NoTricksZone
Uppgifter som också är svåra att få fram om dessa senare källor är:
– Vem/vilka som ligger bakom verksamheten och dess finansiering.
Vem vill sprida desinformation?
Spridning av desinformation om hur CO2-halten i atmosfären ökar av
förbränning av fossila bränslen och hur detta påverkar klimatet har
en omfattande finansiering från verksamheter som tror att spridning
av fakta om CO2-utsläpp och hur CO2 påverkar klimatet kommer
att skada deras verksamhet ekonomiskt.
Till viss del är denna finansiering kartlagd via t.ex. Donors Trust och
Donors Capital Fund som satsat miljardbelopp på att sprida desinformation.
Det finns flera andra stora kapitalflöden till olika typer av klimatförnekar-
verksamhet, ibland bättre och ibland sämre kartlagda.
Det finns fler exempel
Lobbyingmetodiken bland s.k. klimatförnekare brukar ofta jämföras
med metodiken som användes av tobaklobbyisterna, som, finansierades
av tobaksindustrin, i det längsta försökte hävda att det inte kunde
bevisas att det fanns några samband mellan tobaksrökning och
lungcancer, för att bara nämna en av de åkommor som ofta drabbar
rökare. På exakt samma sätt som vi nu ser s.k. klimatförnekare
förneka att CO2 i atmosfären påverkar klimatet.
Behöver jag säga att jag tycker att det är viktigt med källkritik?
mvh/Bo