Sverige: landet där det råder stor bostadsbrist

Det är i det markerade du gör misstaget. Trots att jag pekat på det.

Antag två fall.
A) ränteavdrag förekommer.
B) ränteavdrag förekommer inte.

Om du och jag har var sina fastighetsbolag och bjuder på ett objekt. Då är direktavkastningen given, samt kostnader för förvaltning. Däremot är kapitalkostnaden olika i A) och B).
Det gör att vi biddar upp objektet olika högt i fallen A) och B). Och för den av oss som köper kommer avkastning i A) och B) att vara lika.

Vi vet vilken avkastning vi behöver för att gå runt. Vi kommer bara att bidda upp objektet så högt att vi kan få ut det. Och försöker du köpa för en bättre avkastning kommer jag bara att bjuda över. Och vv.

Ferrari vill få betalt för sina bilar, är en mer korrekt observation. Hade det bara handlat om att sälja så hade de kunnat sälja massor. Men nu vill dom ha betalt. Och det är inte så många som vill betala vad det kostar. Därför ser vi inte så många.

Hade staten prisreglerat bilar i Sverige och sagt att de bara får kosta max 90 KSEK, då hade vi inte sett många nya bilar. Däremot hade de begagnade underhållits och reparerats i ett skick som gjort att de handlat under pristaket.
Och mängden bilar per person i landet hade stadigt avklingat, till att på sikt bli ganska få.
Tatas billiga bil för den indiska marknaden hade kunnat säljas, dock. I den mån den hade startat i Sverige på vintern.

Folk som ska leverera vill ha betalt. Något mysko att en så basal observation är så okänd.

I Sverige har vi i snitt 42 kvm/person boyta. Det är bland de högsta i världen. Det är iaf ingen brist på boyta.

Och vad gäller Stockholm har jag ibland föreslagit byggande av bostäder i utkanten där det finns mark. Men då möts jag av starkt vredesmod av brist-kverulanterna i tråden. I utkanten där det går att bygga vill man inte bo. Nej, då kryper det fram att man vill bo i innerstaden till kraftigt nedreglerade priser.
Och det är vad den här tråden handlar om i realiteten.

Som sagt, innerstaden.

Nu hittar jag inte någon källa på när ränteavdraget först infördes i Sverige, men det finns rimligen fastigheter kvar som redan existerade och ägdes av fastighetsbolag när detta hände. För dessa är teoribygget ovan om budstrider inte så relevant, utan då utgör ränteavdraget en ny intäktskälla för fastighetsbolaget som man tidigare inte haft (under förutsättning att det inte finns/fanns någon regel om att redan existerande lån inte berättigade till ränteavdrag). Min poäng var att ränteavdragets tillkomst inte nödvändigtvis behövde leda till att hyresgäster skulle få en lägre hyra bara för att fastighetsbolag fick ett sådant tillskott.

Det har funnits väldigt länge. Väsentligen alla hyresfastigheter har bytt ägare under förekomst av ränteavdrag. Vad det handlar om här är att ett företag skall beskattas för vinsten. Och att kapitalkostnad är just en kostnad. Reglerna borde vara lika gamla som förekomst av beskattning av näringsverksamhet. Så ditt försök här till invändning är ovidkommande.

Tillkomst? Vi lär tala om något för hundratals år sedan. Det är inte särskilt relevant. Kan du ens hitta en hyresfastighet som inte är förvärvad under regelverket för beskattning av näringsverksamhet.

När jag sökte på ränteavdragets uppkomst hittade jag inget specifikt år omnämnt, men däremot antydningar om att det rör sig om något som funnits i decennier snarare än sekler (samt en debattartikel av en politiker som antyder att enbart privatpersoner är berättigade att använda ränteavdrag, men jag är tveksam om huruvida det faktiskt stämmer).

Du skriver själv att det inte byggs mycket nya hyresfastigheter, vilket jag självklart håller med om. Det är ju hyfsat vanligt i Stockholm med fastigheter byggda under första halvan av 1900-talet, och då framstår det inte alls som otroligt att många existerat sedan innan ränteavdrag gjorde det.

Vad gäller att hyresfastigheter i allmänhet har bytt ägare efter ränteavdragets införande får jag helt enkelt dra upp en gammal Flashback-klyscha: Källa på det?

Nu blandar du ihop saker rejält. Fastighetsbolag är näringsverksamhet och beskattas som näringsverksamhet. Det har exakt ingenting att göra med privatpersoners avdrag för underskott av kapital.

Företagen beskattas på resultatet. Och där minskar kapitalkostnaderna resultatet och lägre skatt kan tas ut. Det är alltså inget avdrag i strikt bemärkelse utan en kostnad som uppstår i rörelsen och minskar resultatet.

Ska du reda ut om kapitalkostnader någonsin inte beaktats vid beskattning av näringsverksamhet lär du få söka flera hundra år bak i tiden.

Se ovan. Tror du att t ex Kruger som hade hård belåning inte fick föra upp kapitalkostnader på kostnadssidan.

Vi gör så att du tar reda på när man införde att företag beskattades på resultatet och att kapitalkostnader fick tas upp på kostnadssidan.
Jag tror att mitt jobb blir enkelt, då i stor sett samtliga hyresbostäder kommer att vara byggda långt efter det. De ligger i städerna och städerna var väldigt små för hundra år sedan.

Därför är det vanskligt att överlåta på Marknaden att sköta produktionen av bostäder. Det bör vara en statlig eller kommunal uppgift, först då kan vi garantera att alla som behöver får en bostad.

I bilbranschen finns en överproduktion, det produceras mer än vad som efterfrågas. Därför sker en naturlig prisreglering. Dessutom är bil en vara som många kan avstå ifrån, man kan välja att inte ha bil. Det gör att biltillverkarna inte kan ta ut hur höga priser som helst om man vill sälja sina produkter.

Jag är fullt medveten om att företag beskattas på sitt resultat efter rörelsekostnader och finansiella kostnader, eftersom redovisning ingår i en ekonomexamen (i alla fall på HHS). Mitt missförstånd, beroende på att jag inte läst specifikt fastighetsfinansiering, handlade enbart om ett implicit antagande om att fastighetsföretag utöver detta generella förhållande också skulle kunna göra ett avdrag för lån tagna för att köpa sina fastigheter i likhet med vad privatpersoner kan göra. Detta stämmer alltså inte och förmodligen var det vad politikern menade debattartikeln jag länkade.

Under det antagandet menade jag alltså att det inte skulle gå att räkna med att det (det "vanliga" ränteavdraget alltså) skulle komma hyresgäster tillgodo pga bristande konkurrens på hyresrättsmarknaden. Du tolkade av okänd anledning detta som att jag trodde att fastighetsbolag i allmänhet tjänar mycket pengar på att hyra ut hyresrätter, vilket jag definitivt inte skrivit eftersom jag inte alls har den uppfattningen. Jag såg inte heller någon rimlig grund att läsa in den tolkningen i varken det här inlägget, eller de som följde i vårt replikskifte och det var hela grunden för mitt fortsatta argumenterande.

Nu verkar det dock inte föreligga någon ytterligare åsiktsskiljaktighet mellan oss. Jag håller helt med om att ordningen att företag beskattas på resultatet efter rörelsekostnader och finansiella kostnader varit standard mycket längre än de allra flesta fastigheter existerat. Vad gäller det avdrag som privatpersoner kan göra för sina räntekostnader återstår dock fortfarande att avgöra hur länge det har existerat.

Du är negativ till att det produceras bostäder effektivt?

Att vi ligger i tätskiktet med våra 42 kvm boyta per person är kanske för mycket för din del. Du vill mer få ned det och ha det lite mer som i Sovjet där byggfusket var så omfattande att folk knappt vågade bo i husen.

Ja. Preferenserna är olika.

Överproduktion??
Var lagras den överproduktionen upp? Vid det här laget borde överproduktionen byggt upp enorma lager av osålda bilar. Borde vara miljontals bilar.

Vi andra vet att det är precis tvärtom, så att företagen tillverkar det som kunderna är beredda att betala för.
Och företagen tar inte ut hur höga priser som helst. Dom tar ut det som folk är beredda att betala för de egenskaper, kapacitet och featurehöjd som man tillverkar varorna med. Och konkurrensen pressar ned priserna så sådana som SAAB stryker med.

Vad är "effektiv" produktion? Tydligen kan produktionen inte tillgodose behoven i alla fall.

Det är väl som med all annan materiell standard, resurserna finns men är ojämnt fördelade. Vissa bor i stora villor och andra tvingas tränga ihop sig i små lägenheter. Jag känner familjer där sonen får hela övervåningen på villan för sig själv, och andra där flera barn tvingas dela på samma rum.

Förutsättningarna är olika.

Det finns det också, bilfabrikerna har stor överkapacitet Men när lagren blir för stora drar man ned på produktionen till försäljningen kommit ikapp.

Men det fungerar inte på bostadsmarknaden, där finns ingen överkapacitet. Däremot finns ett behov. En bostad måste man ha, bil kan man välja bort. Så biltillverkarna kan bara ta ut vad folk är beredda att betala.

Om det nu är brist på kapacitet inom byggande, är det då inte lite märkligt att det ändå alltd finns kontor att hyra, bostadsrättar och villor att köpa?
Ungefär som med mat? Det är också livsnödvändigt.

Jo det är precis det produktionen gör. Men det är inte samma sak som att det inte produceras nya hyresrätter för en spottstyver.


Ja vad världen är orättvis. Alla ska ha exakt lika mycket så blir det bra?



Det är lite märkligt när man åker runt i det här landet och ser hur mycket plats i teorin man skulle kunna bebygga.

Vad byggbolagen själva säger är att de har brist på byggklar mark, där det finns ekonomi att bygga. Därför kan de bara bygga begränsat. Det är politikerna som sitter på marken, så bollen ligger i grunden hos dom.