De olika formerna av nöjesutbud är överlag rätt substituta varor, framförallt i större städer där nöjesutbudet är stort. Lägger vi inte den mängd pengar vi har över efter mer nödvändig konsumtion på Djurgården, så hittar vi andra sätt att konsumera nöje och piffa till vardagen. Försvinner Djurgården, så går efterfrågan upp ungefär motsvarande på nattklubbar, biografer, tv-spel, kyckling från Kronfågeln och alla andra sätt vi lyxar till vardagen på och indirekt slantar in pengar till stat och kommun.
Alternativet att vi alla skulle börja sätta in överskjutande mängd pengar i pensionssparande och låneamorteringar ligger inte riktigt i människans natur. Även om det egentligen förmodligen hade varit ännu bättre för samhällsekonomin, i vår kraftigt privatskuldsatta stad.
Det verkar ju vara det senaste inom svensk hockey , sälja saker till komunen.
Helt idiotiskt.
DIF har en lång tradition av att göra detta, nu tar landsortslagen efter. DIF sålde ju hela hallen och lånade från spelarnas pensionspengar när det begav sig. Så vann man lite SM-guld också. Men det är klart, när hallen är såld, pensionspengarna ska betalas tillbaks och munnen rättas efter matsäcken går det ju bra att skrika 'Faen vi har ju ingen lokal ju' och håna landsortslagen för att de idag gör precis samma sak som DIF gjort tidigare.
DIF har en lång tradition av att göra detta, nu tar landsortslagen efter. DIF sålde ju hela hallen och lånade från spelarnas pensionspengar när det begav sig. Så vann man lite SM-guld också. Men det är klart, när hallen är såld, pensionspengarna ska betalas tillbaks och munnen rättas efter matsäcken går det ju bra att skrika 'Faen vi har ju ingen lokal ju' och håna landsortslagen för att de idag gör precis samma sak som DIF gjort tidigare.
Spännande, berätta mer.
Gärna med källor om du har.
Spännande, berätta mer.
Gärna med källor om du har.
Vi sålde Mälarhöjdens Ishall 2004 med ett för kommunen kostnadsneutralt upplägg, där köpeskillingen reglerades genom ett 10-årigt hyresavtal. Det innebär såklart att kommunen faktiskt räddade vår elitlicens då, om man sen vill jämställa det med de kommunaffärer som kritiseras ute i landet är väl upp till var och en, personligen var jag emot affären. Saken görs dessvärre sämre för vår del, genom att hallen redan låg som säkerhet hos staden för ett borgensåtagande för en skuld till Nordea, som förvisso reglerades genom att återbetalning vilkorades i sambandet med köpet. Hursom, vi ska helst vara så lite beroende av kommunen som möjligt, oaktat att vi lever i en värld där den offentliga sektorn är djupt insnurrad och ofta en praktisk förutsättning för den ideella sektorns verksamhet. http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=26604
Var inne och lånade från pensionsavsättningarna var vi så sent som 2008, någon källa har jag tyvärr inte just nu.
Eftersom Magnus pratar om påföljande sm-guld och raljerar om ingen lokal däremot - vi gnäller ju sällan över att vi inte äger träningshallen Wallenstamshallen längre - så antar jag att han avser någon försäljning av en matcharena tidigare än så. Om detta emotser jag gladeligen att lära mig något nytt.
__________________
Senast redigerad av sm910dif 2015-02-05 kl. 19:25.
Vi sålde Mälarhöjdens Ishall 2004 med ett för kommunen kostnadsneutralt upplägg, där köpeskillingen reglerades genom ett 10-årigt hyresavtal. Det innebär såklart att kommunen faktiskt räddade vår elitlicens då, om man sen vill jämställa det med de kommunaffärer som kritiseras ute i landet är väl upp till var och en, personligen var jag emot affären. Saken görs dessvärre sämre för vår del, genom att hallen redan låg som säkerhet hos staden för ett borgensåtagande för en skuld till Nordea, som förvisso reglerades genom att återbetalning vilkorades i sambandet med köpet. Hursom, vi ska helst vara så lite beroende av kommunen som möjligt, oaktat att vi lever i en värld där den offentliga sektorn är djupt insnurrad och ofta en praktisk förutsättning för den ideella sektorns verksamhet. http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=26604
Var inne och lånade från pensionsavsättningarna var vi så sent som 2008, någon källa har jag tyvärr inte just nu.
Eftersom Magnus pratar om påföljande sm-guld och raljerar om ingen lokal däremot - vi gnäller ju sällan över att vi inte äger träningshallen Wallenstamshallen längre - så antar jag att han avser någon försäljning av en matcharena tidigare än så. Om detta emotser jag gladeligen att lära mig något nytt.
Nej det var Mälarhöjdens ishall jag syftade på. Men överlag är Djurgården den förening som varit inblandad i flest mystiska affärer. Tidigare ordföranden Mats Larsson har suttit på så många stolar i så många bolag att man blir helt snurrig.
Det är ju dessa affärer som idag gör att Stockholms kommun har det så svårt att stötta 'DIF Hockey' för vad stöttar man egentligen då? Ger man då inte indirekt pengar till bolag som ägs av personer med hundratals miljoner på sina konton? BP's Ordförande FD Ericsson VD'n Carl-Henrik Svanqvist, Philip Anschutz, pappa Breitholz är alla ägare av Djurgården Hockey AB som är det bolag som har en plats i SHL och där lirare som Marcus Nilsson* spelar hockey.
*Just Marcus Nilsson är förresten också delägare i DIF Hockeyintressenter AB som i sin tur är delägare i Djurgården Hockey AB så Marcus Nilsson är anställd av ett bolag där han spelar ishockey sen är han delägare i det bolag som är delägare i det bolag där han är anställd.
Så om Stockholms kommun pyntar säg 100 miljoner till Djurgården Hockey AB (ni vet där SHL laget finns) så betalar de inte bara Marcus Nilssons lön utan de stöttar också Marcus Nilssons bolag.
Jag tycker Djurgården fastnat i vinkelvolten här. De kan inte vara både förening och privatägt aktiebolag och söka stöd från kommunen eller hetsa medlemmarna till att klaga över 'Robin Hood' pengar.
Nej det var Mälarhöjdens ishall jag syftade på. Men överlag är Djurgården den förening som varit inblandad i flest mystiska affärer. Tidigare ordföranden Mats Larsson har suttit på så många stolar i så många bolag att man blir helt snurrig.
Det är ju dessa affärer som idag gör att Stockholms kommun har det så svårt att stötta 'DIF Hockey' för vad stöttar man egentligen då? Ger man då inte indirekt pengar till bolag som ägs av personer med hundratals miljoner på sina konton? BP's Ordförande FD Ericsson VD'n Carl-Henrik Svanqvist, Philip Anschutz, pappa Breitholz är alla ägare av Djurgården Hockey AB som är det bolag som har en plats i SHL och där lirare som Marcus Nilsson* spelar hockey.
*Just Marcus Nilsson är förresten också delägare i DIF Hockeyintressenter AB som i sin tur är delägare i Djurgården Hockey AB så Marcus Nilsson är anställd av ett bolag där han spelar ishockey sen är han delägare i det bolag som är delägare i det bolag där han är anställd.
Så om Stockholms kommun pyntar säg 100 miljoner till Djurgården Hockey AB (ni vet där SHL laget finns) så betalar de inte bara Marcus Nilssons lön utan de stöttar också Marcus Nilssons bolag.
Jag tycker Djurgården fastnat i vinkelvolten här. De kan inte vara både förening och privatägt aktiebolag och söka stöd från kommunen eller hetsa medlemmarna till att klaga över 'Robin Hood' pengar.
Nej det var Mälarhöjdens ishall jag syftade på. Men överlag är Djurgården den förening som varit inblandad i flest mystiska affärer. Tidigare ordföranden Mats Larsson har suttit på så många stolar i så många bolag att man blir helt snurrig.
Det är ju dessa affärer som idag gör att Stockholms kommun har det så svårt att stötta 'DIF Hockey' för vad stöttar man egentligen då? Ger man då inte indirekt pengar till bolag som ägs av personer med hundratals miljoner på sina konton? BP's Ordförande FD Ericsson VD'n Carl-Henrik Svanqvist, Philip Anschutz, pappa Breitholz är alla ägare av Djurgården Hockey AB som är det bolag som har en plats i SHL och där lirare som Marcus Nilsson* spelar hockey.
*Just Marcus Nilsson är förresten också delägare i DIF Hockeyintressenter AB som i sin tur är delägare i Djurgården Hockey AB så Marcus Nilsson är anställd av ett bolag där han spelar ishockey sen är han delägare i det bolag som är delägare i det bolag där han är anställd.
Så om Stockholms kommun pyntar säg 100 miljoner till Djurgården Hockey AB (ni vet där SHL laget finns) så betalar de inte bara Marcus Nilssons lön utan de stöttar också Marcus Nilssons bolag.
Jag tycker Djurgården fastnat i vinkelvolten här. De kan inte vara både förening och privatägt aktiebolag och söka stöd från kommunen eller hetsa medlemmarna till att klaga över 'Robin Hood' pengar.
Så... Din berättelse om hur vi bytte hallen mot sm-guld och nu klagar när pengarna är slut var inte bara en halvsann insinuation, den var dessutom helt grundlös? Vi sålde vår träningshall till kommunen och täckte kommunens kostnad för köpet av hallen genom ett tillägg på hyran över 10 år, så att kommunen tillförts 12mkr i slutändan i balansräkningen. En rätt schysst deal för kommunen, utan att behöva ta till gummiberäkningar på vilket värde Djurgården utgör genom att att sätta Stockholm "på kartan" eller dylikt. Ja, det är en skam och ett ofog att vi gör affärer med kommunen för att rädda vår elitlicens, men du måste ju hålla med om att din utsaga blev väldigt insinuant och att händelsen knappast är jämförbar med de arenaaffärer som vanligtvis kritiseras ute i landet.
Och allt det nya du skriver nu, jag vet inte vart du vill komma? Att DIF Hockeyintressenter AB, liksom AEG, äger andel i DIF Hockey AB är ju ingen hemlighet. Nilson är aktieägare i Djurgården, precis som ett antal till spelare, profiler och allmänt rika som gick in under en emission under krisåren för att rädda Djurgården, men inte delägare i DIF Hockeyintressenter AB. Vad nu deras ägandeskap spelar för roll, det är knappast så att man går in i DIF Hockey AB för att man räknar med enorma utdelningar eller att de har någon de facto inflytande över på den operativa verksamheten. (Där Nilson och Tellqvist t.ex. idag är både spelare och minoritetsägare i DIF Hockey AB).
Och nej, att det skulle handla om att Stockholm Stad är rädd att en spottstyver av eventuellt stöd skulle hamna i privata fickor genom aktieutdelning vet du också är trams. Djurgården är knappast unika bland de bolagiserade lagen om att ha ett IdrottsAB som inte är helägt av moderföreningen. Framförallt, hade det varit ett bekymmer för Stockholms Stad hade upplägget med AEG/Stockholm Globe Arenas AB sett helt annorlunda ut, så mycket pengar Stockholm Stad idag sprutar rakt ner i amerikanernas fickor. Där har du förövrigt något att studera, om du vill ha lite mer ordentlig kritik mot Stockholms Stad och eventuellt stöd till elitföreningar här- resultaten för Stockholm Gobe Arena Fastigheter AB (kommunen) i förhållande till resultaten för Stockholm Globe Arenas AB (AEG) indikerar något...
Nilson spelar förövrigt gratis nu, utifrån att det regleras mot det skadestånd han inte ville kräva Djurgården på. Eller om det är skadeståndet han avstår, kontentan blir densamma.
Jag tycker Djurgården fastnat i vinkelvolten här. De kan inte vara både förening och privatägt aktiebolag och söka stöd från kommunen eller hetsa medlemmarna till att klaga över 'Robin Hood' pengar.
Den här sista poängen däremot tycker jag är mer intressant, och det är ett dilemma hela den moderna idrotten delar oavsett organisationsform för elitverksamheten. I takt med kommersialiseringen blir det allt svårare att motivera kommunalt stöd när verksamheten allt mer liknar den hos övriga nöjesaktörer på marknaden snarare än föreningar vars primära syfte är att ge sina medlemmar möjlighet att utöva idrott och annat folkhälsobringande. Om det sker genom ett idrottsAB eller genom en förening tycks mig rätt oväsentligt, eventuell utdelning till ägare är försumbar i sammanhanget. CSR-arbete är ju ett sätt att tackla det. Kommuner som rakt av motiverar stöd på ekonomisk grund, dvs att laget är så viktigt för kommunen ekonomiskt, ett annat som förhoppningsvis dör ut med tiden. Hade kommunerna resonerat så om marknadsaktörer på andra områden hade det trots allt setts som mutor och korruption.
("Vi i Bodens kommun har valt att skänka 50mkr till Facebook för att de ska anlägga sin nästa serverhall hos oss istället för i Luleå, ty vi bedömer att de kommer generera skatteintäkter, jobb och andra värden till kommunen om 60mkr. Happ happ, vart var Zuckerberg för den där lunchen vi skulle bjuda på nu")
Den här sista poängen däremot tycker jag är mer intressant, och det är ett dilemma hela den moderna idrotten delar oavsett organisationsform för elitverksamheten. I takt med kommersialiseringen blir det allt svårare att motivera kommunalt stöd när verksamheten allt mer liknar den hos övriga nöjesaktörer på marknaden snarare än föreningar vars primära syfte är att ge sina medlemmar möjlighet att utöva idrott och annat folkhälsobringande. Om det sker genom ett idrottsAB eller genom en förening tycks mig rätt oväsentligt, eventuell utdelning till ägare är försumbar i sammanhanget. CSR-arbete är ju ett sätt att tackla det. Kommuner som rakt av motiverar stöd på ekonomisk grund, dvs att laget är så viktigt för kommunen ekonomiskt, ett annat som förhoppningsvis dör ut med tiden. Hade kommunerna resonerat så om marknadsaktörer på andra områden hade det trots allt setts som mutor och korruption.
("Vi i Bodens kommun har valt att skänka 50mkr till Facebook för att de ska anlägga sin nästa serverhall hos oss istället för i Luleå, ty vi bedömer att de kommer generera skatteintäkter, jobb och andra värden till kommunen om 60mkr. Happ happ, vart var Zuckerberg för den där lunchen vi skulle bjuda på nu")
Hur många förutom DIF har sålt aktier i föreningen? Luleå Hockey t.ex. är ju en 100% medlemsägd förening.
