Ställ era random astronomifrågor

Går naturligtvis inte att säga innan vi har hittat något recept. Mycket tyder dock på det. Och kom ihåg att jordens kemiska sammansättning inte är unik om vi tittar ut i universum.


Det finns absolut ingenting som tyder på något slags syfte eller mening med varken liv eller universum, annat än i sagoböcker. Därför är det meningslöst att tala om syfte ur ett vetenskapligt perspektiv.

Som någon sade tidigare så finns det nog inget syfte men däremot kan man ju konstatera att i och med att avstånden är så extrema så har vi ingen kontakt med annat intelligent liv.

Fast kontakt i form av fotoner från intelligent liv borde vi ha oavsett avstånden. Vintergatan är ju bara 0.0001 miljarder ljusår i diameter medan den är 10+ miljarder år gammal, ytterkanterna har kunnat bolla fotoner med varandra mer än 50 000 gånger tur och retur under galaxens historia. Varje gång någon sänder fotoner (avsiktligen eller som oavsiktliga IR-rester av energianvändning, liksom militären använder IR-kameror för att hitta värmeutblåsen från stridsvagnar) så är det som om de kastar en sten i en ankdamm. Ringarna sprider sig till dammens alla kanter. Nya signaler avlöser de gamla. Alla dessa vågor som sänts passerar oss vid något tillfälle. Även om avsändaren till de signaler som sänds från 25 000 ljusårsavstånd för 25 000 år sedan, sedan länge dött ut, så hindrar ju inte det signalerna att nå oss nu, samtidigt som signalerna som sändes för 1000 år sedan från 1000 ljusårsavstånd. Hela ankdammen täcks av vågor från olika civilisationer, unga och gamla, nära och avlägsna.

Avstånden är stora för oss givet den teknologi vi har idag. Men om man är odödlig och har byggt ett världsskepp, så tycker man kanske inte det.

Ja, det är sant. Det tyder ju i så fall på att teknologiskt avancerat liv inte är särskilt vanligt. Sedan är ju frågan hur mycket vi har försökt att leta efter signaler. Jag vet att när de höll på på sjuttiotalet och framåt så inriktade man sig på vattenbandet eller vad de kallade det för och då missar man ju många våglängder. Frågan är ju hur stor del av universums planeters utsända signaler som vi aktivt försökt att fånga in och tolka. Jag har ingen aning om det mer än att det ökar lavinartat för varje år när tekniken blir bättre.

Finns ju andra möjligheter som att vi letar efter helt fel signaler. Neutriner skulle ju revolutionera världen om man kom på ett smart sätt att fånga upp dom. Man vet att det är möjligt att kommunicera med neutriner då man har lyckats sända och ta emot en signaler men att i dagsläget är det väldigt långsamt, väldigt dyrt och det krävs en fruktansvärt stor mottagare. Men det är ju möjligt att dessa problem går att lösa. Sen kan det ju finnas sätt som vi inte heller ens kan föreställa oss med dagens kunskap om hur universum fungerar och med våra tekniska begränsningar.

En illustration av vad man sökt i rum och radiofrekvens:
http://www.skyandtelescope.com/wp-content/uploads/SetiPlanes_new_l.jpg

Om du vill veta mer så borde du googla "Seth Shostak" och lyssna på honom. Han är ganska ET själv (särskilt i klimatfrågan).

Vi jordbor har väl fortfarande en del kvar att lära innan vi kan påstå oss förstå fysikens lagar...?

Det avgörs av de fel vi gör när vi förutspår fysiskt vad som händer. Som att vi mäter på en kilometer när var Saturnus är. På en centimeter när var Månen är. Kan vi påstå att vi förstår nånting??? Utan fysik, var skulle du påstå att Månen och Saturnus finns? Du kan ju inte ens på en centimeter när avgöra hur långt från dina egna ögon som en köttbulle finns på din tallrik på bordet framför dig när du höjer gaffeln för att försöka plocka upp den. 51? 45? 37?

Det vore väl ganska förmätet av oss att påstå att vi fullt ut förstår fysikens lagar, som Du verkar vilja påstå...?
Om det är Din ståndpunkt så hävdar jag att Du har fel!

Inte fullt ut. Vi vet t.ex. inte huruvida Saturnus vid ett visst tillfälle är 1433449370 eller 1433449371 km från Solen. Men ganska mycket liksom alltså va?!

Så Du hävdar att mätfel är det som sätter våra/Dina begränsningar för vår förståelse för universum...?

Teori bekräftas av observation. Mätfelen beror dels på imperfektioner i instrumenten (eller på att den signal man vill mäta störs naturligt på vägen hit), och EVENTUELLT dels på att teorin är ofullständig. Om teorin är ofullständig så är det verkligen inte mycket som saknas. Vare sig i det stora hela angående Big Bang, eller i somliga delmängder som planeternas rörelser. Förklaringar av mindre förstådda delmängder, som t.ex. tidig galaxbildning, har att hålla sig inom ramarna för de universella teorier vi har verifierat med sådan oerhörd precision, som relativitetsteorin.