Bostadsbubbla i Sverige?

Själv tycker jag boendet är för dyrt, men att vi har en bostadsbubbla är jag tveksam till. Vi har en massinvandring och vi har låga räntor - faktorer som driver upp priserna. Själv kommer jag om en månad köpa en ombildad bostadsrätt värderad till till dryga miljonen för en bråkdel, mina föräldrar har blivit rika på att bo i villa de senaste 20+ åren.

Samtidigt kan man fråga sig om en medelsvensson med 50.000 i sparpengar ska ha råd att köpa en bostadsrätt på 30 kvadrat för 2 miljoner. Kom en nisse och ville låna 2 miljoner av mig och hade 50.000 i fickan så hade jag skrattat åt personen och pekat på dörren.

Nyproducerade lägenheter kostar i runda slängar 50% av disponibel inkomst utanför Stockholm, jag antar att siffran är högre i Sveriges största städer. Jag ser prisökningar som tveksamma men möjligen kan riksbanken spä på priserna genom att ge negativ inlåningsränta och därmed minska kostnaden ytterligare.

För att citera en vän så kan man alltid flytta ifrån sitt drömboende om det blir för dyrt

Om det blir dyrt för alla samtidigt på grund av en politiskt beslutad faktor som drabbar alla, så som räntan, så lär man få sig en överraskning med den taktiken.

Det är ödesdigert att värdera enbart efter aktuell boendekostnad när tidshorisonten på aktuella lån sträcker sig åtskilliga generationer.

2014-12-13, 20:19 #14380
tgv23000

Läste i DI idag att boendekostnadens genomsnittliga andel av inkomsten efter skatt för bostadsrättsboende är nere på 24,9%. Den lägsta nivån på 4 år. Så ni som sitter och hoppas på prisras på bostadsrätter kan fortsätta drömma.

Själv kommer min kostnad ligga på ca 15%. Dock handlar det i grund och botten hur mycket pengar bankerna lånar ut.

Och det finns absolut ingen bank som lånar ut så att man hamnar på, som du påstod, 50% av nettolönen till boendekostnader. Var fick du den siffran från egentligen? stod den skriven i kodspråk på insidan av din foliehatt?

Belgien har något fler invånare än Sverige, och är lika stort som Småland. Amorteringskrav på max 35 år, ränteavdrag är knepiga att räkna ut men går från ingenting för gamla, billiga hus på landet till 80 % för nybyggda, dyra hus i stadsmiljö (men bara under några års tid, sedan faller det till 10 %). I princip alla bostäder är ägarlägenheter, fri hyressättning, hyran är skattefri inkomst för hyresvärden och det finns inga problem med att bo i en annan stad än den man jobbar i. Jämförelser med Sverige blir snedvridna.

När du tittar på HPI måste du komma ihåg att en stad som Karlskoga skulle bebos av folk som arbetade i Stockholm om de legat i Belgien, och samtidigt så finns det en större marknad för de riktigt rika som har ordentliga lyxbostäder. Jag kan utan problem tänka mig att ett HPI som kan jämföras med Sverige bara kan bero på att priserna stuckit iväg i vissa kranskommuner till storstäderna som blivit populära bostadsorter för pendlare, samt det faktum att ränteavdrag infördes någon gång nu på 2000-talet. Bättre i stället att titta på hur priserna utvecklats i relation till vad folk tjänar, där har det nämligen stått i stort sett still i Belgien de senaste åren. Annat är det i Sverige...

Eller, med andra ord: Belgien har en jämnare prisnivå över landet än Sverige och saknar ett "Stockholm", samtidigt som rika invånare i Belgien får rika svenskar att se ut som knegare.

Folk som köpt bostad på avfolkningsorter vägrar ofta flytta för att de inte får sålt sina bostäder utan förlust.
Så jag undrar hur många bolånetorskar som faktiskt säljer när det blir för dyrt istället för att försöka "övervintra" och sakta för sig själva upprepa mantrat "Bostäder går alltid upp!"

Jodå om du är höginkomsttagare!
http://www.swedbank.se/privat/boende-och-bolan/bolaneguide/index.htm#section2
Lägg in månadslön 110kkr/mån = < 70kkr/mån netto, kontantinsats 1.5Mkr, driftskostnad 5000kr/mån
Det ger en månadskostnad på 41000 kr/mån plus amortering 14000kr/mån

41/70 = 58% ännu värre blir det om man definierar amorteringen som en kostnad.

Detta var vad som krävdes för kalkylatorns maximalt lånebelopp 8.5Mkr, över det så ombeds man kontakta banken.


En höginkomstagare med säg 70kkr/mån netto kan alltså dra på sig lån som kräver ett kassaflöde på 50kkr/mån(inkl skatteavdrag). Hur stora räntehöjningar klarar den personen? Och vad händer om den personen blir arbetslös? Sjukskriven? Vad händer om räntebidraget avskaffas? Eller om amorteringskraven höjs?

Bankerna verkar inte vara så bra på sin riskhantering....

amortering är ingen kostnad.

och inget konstigt med ditt exempel, det finns ju kvar 29.000:-/månad kvar till mat och övrigt.

sen glömde du ta med ränteavdragen, och nedförhandlad ränta - vilket kan bli stor rabatt på så stort lån.

.

.

Det är en aning oklart om tvångsamortering enligt FI regler ska tas med i KALP kalkyl eller inte. Iom. att den inte är frivillig så borde den vara med som en kostnad för att inte sätta kunderna i skiten.

Nej, men det är en utgift som ska betalas in, så den är i allra högsta grad en del av kassaflödesanalysen.