Varför tror man på gud?

Du klarade dig fint så långt utan att blanda ihop tro och fakta. Och så kommar det en sån groda.

Så: Belägg, tack.

Finns naturligtvis inga belägg
och kommer nog aldrig i vår levnad att finnas.
Antingen tror man eller inte.

Men om du läser in "tror jag" efter allt
jag skriver så blir tillvaron enklare för dig.
För det var vad jag menade.

Gud guidar dig rätt, tror jag.

Men nu GAV du ju faktisk allmän information till nån annan. Självklart bör du kunne belägga det.


Se det var bättre.

Och jag är INTE sjukligt pedantisk eller debatt-taktisk genom att påpeka sånt. Den pådyvlande teism KRYLLAR av ett semantisk flaxande mellan det subjektiva och det objektiva i försöket på att smussla subjektiv tro in på det objektiva fakta-område.

Rom 1:20
"Hans osynliga egenskaper ses nämligen tydligt alltifrån världens skapelse,
eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda, ja, hans eviga makt och
Gudomlighet, så de är oursäktliga."

Vad kan vi lära oss av skaparverket?
Vi lär oss framför allt mycket om Jehova och hans underbara egenskaper, däribland hans vishet. ”Hans osynliga egenskaper ses ... tydligt alltifrån världens skapelse, ja, hans eviga makt och gudomlighet, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda.” (Romarna 1:20) Naturen lär oss att Guds vishet är överlägsen människans. Om han kan konstruera bättre saker än vad människan kan, är det då inte rimligt att han också kan ge oss bättre råd än vad mänskliga rådgivare kan?

Du brukar byta ut a mot e, och tvärtom.
Hur kommer det sig?
Härkomst?

Ingenting alls ... före det är demonstrerat att det ÄR ett "skaparverk".

Hur ska just jag kunna bevisa att Gud finns?

Det har väl aldrig någon människa helt säkert gjort någonsin,
så det vore onekligen en världssensation om det skedde.

Ursprungsdansk ... men vad har det med saken att göra?

Det kan du naturligvis inte. Och det bästa sätt att undvika efterlysninger om belägg är att formulera sig så inga pseudo-objektiva postulat smygar sig in i resonemangen.

Men skolastisk retorik (~semantisk akrobatik) har tyvärr blivit ett så konstant rutin-inslag i (särskild abrahamisk) apologetik, så ni knappast reflekterar över detta pseudo-objektiva språkbruk själv.

"Forskningen slår sig för bröstet när de upptäcker vad djur kan och de apar efter det och är så malliga för sin upptäckt, men intelligensen bakom blundar de för.
Tex:En bilprototyp som efterliknar koffertfiskens stabila och energisnåla form är på gång.
(Tee Economist Tecnology Quarterly, Technology That Imitates Nature, 11 juni 2005 sid 18 - 22)

Det får de, därför svarar jag, menar du att jag skall vara tyst vid kritik? Ifrågasätt hur mycket du vill och jag svarar hur mycket jag vill eller inte.
Du är väl också här för att diskutera? Eller vill du endast ha medhåll?

Varför gör du inte det då?