Är det moraliskt viktigt att straffa människor?

Varför är det så viktigt att straffa människor som gjort någonting som av andra uppfattats som ont eller dåligt?

Fråga en evolutionsforskare, det finns säkert helt vedertagna orsaker till detta beteende. Min amatöraktiga gissning är att det gynnar gruppen att utesluta (genom straff) de individerna som inte lyder flockens regler.

...i kombination med någon sorts nedärvt rättvisepatos.

ja annars fortsätter dom p åsamma sätt

Ur ett samhällsperspektiv fyller straff/påföljd en viktig funktion. För att samhället ska fungera, måste samhället reglera beteenden som skadar andra individer, samhället eller naturen. Och straff har en förebyggande och avskräckande effekt, och fyller därför en viktig funktion. Jag skulle inte vilja leva i ett samhälle utan straff eller påföljd för skadliga beteenden, t.ex. våld, bedrägeri eller kontraktsbrott. Däremot måste straffet stå i paritet med brottet, t.ex. att införa dödsstraff på att kalla koranen för en sagobok är omoraliskt. Dessutom ska inte straffet vara barbariskt, och det behövs inte heller för att förebygga brott. Dessutom ska så lite som möjligt kriminaliseras, enbart sådant som har en stor negativ påverkan på andra individer eller samhället, eftersom att begränsa människors frihet för petitessfrågor skapar också onödigt lidande.

Jag håller med dig i stora delar men borde inte straffet vara mer individuellt?
Om jag mördar din mor så måste det betyda mer för dig än för "Lasse" i "Falun"?

De flesta grupper odlar föreställning om en yttre fiende som man kan avgränsa sig mot och känna främlingsskap inför. Detta gör det lättare att känna sammanhållning inom gruppen.

Då och då kan enskilda gruppmedlemmar få för sig att peka ut någon inom gruppen som en fiende. Detta görs enklast genom att man beskriver denne som klandervärd och kanske till och med förtjänt av uteslutning ur gruppen. Om de andra i gruppen håller med och ansluter sig till anklagelserna, känner de ökad samhörighet och mår bra tillsammans (på den klandervärdes bekostnad). Om det här får hålla på tillräckligt länge kan i princip två saker hända:

a) gruppen dör för att för många blir uteslutna ur den eller tröttnar på den,
b) det uppstår något som kallas moral inom gruppen. Moralen är det man hänvisar till för att rättfärdiga sitt klander/sin uteslutning av någon annan gruppmedlem, men det är viktigt att komma ihåg att den inte är grundorsaken till att så sker.

Modern syn på rätt/fel, fri vilja, börjar mer och mer ifrågasätta den moraliska biten av straff.

Givetvis skall samhället hindra att brott begås, kanske genom fängelse eller vad det nu må vara. Men moraliskt straff har inte särskilt hög framgångsfaktor och är antagligen inte förenligt med hur vår hjärna fungerar.

Ta exempel med någon som blir sexuellt utnyttjad som barn, om denna person sedan blir förövare när han blir stor så är det ju lätt att se sambanden, att personen inte på något sätt valt att hamna i/formas till en sexualförbrytare. Därav är det lätt att ifrågasätta om han ska moraliskt straffas.

Tanken på ett rättvist och fritt samhälle kräver regler. Utan dessa, eller om dessa görs frivilliga kommer samhället att sjunka ner i anarki = den starkes rätt.

Det finns ingen frihet om man inför regler. Vi föds inte heller lika och "rättvisa" är således en omöjlighet, naturen ser ingen rättvisa.

Vidare undrar jag varför du ser "den starkes rätt" som något dåligt? Det är ju efter den modellen vi till största del lever än idag, om än med vissa system på plats för att förhindra de svagare i samhället att nå makten (de som sitter på toppen är i princip immuna mot allt och kan göra vad de vill) genom exempelvis hot av fängelsestraff för vissa handlingar.

Det är inte naturen vi pratar om här, men ett samhälle.
Det finns inget öppet och fritt samhälle som styrs enligt regeln om den starkes rätt.
Det finns studier över hur människor fått sin förmögenhet, där ser man tydligt samband mellan den fria marknaden och egenskapade förmögenheter.
Medan de flesta förmögenheterna i EU är ärvda är de i USA skapade genom eget arbete. Detta talar mot din beskrivning. Det är genom rättvisa = lika möjligheter för alla, inte genom styrka, som ett samhälle kan blomstra.

"Förmögenhet" skapades i början genom att människor (oftast ledda av kungar/feodalherrar) stal mark av de svagare folken i närområden och sedan delade ut detta till adeln. Det finns ingen mark som någon "rättmätigt" skulle ha skaffat sig, såvida man inte inkluderar "den starkes rätt" som rättmätigt sätt att beskaffa egendom. http://en.wikipedia.org/wiki/Primiti...ion_of_capital (märk att detta är en av de få koncept som Marx prickade rätt)

"Self-made" är ett luddigt begrepp, mest för att dessa personer ändå haft välbärgade föräldrar (mycket bättre förutsättningar att få finansiering och foten in i finanslivet) och haft tur i genlotteriet (intelligens över en viss nivå är ett krav om man vill lyckas stort som entreprenör), det finns inga möjligheter för en svensson att bli "self-made" miljardär.