2014-12-06, 22:31
  #58573
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av pkj
Aa det var den jag tänkte använda som jag skrev förut, men man kan väl inte stryka några termer eftersom man inte har multiplikation? mellan ln termerna?
Vissa termer som uppstår kommer ta ut varann.
Citera
2014-12-06, 22:54
  #58574
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Theinterestedone
Hur kom 9:an ner? och borde inte 10:an försvinna när man deriverar den?
Det är en tillämpning av grundläggande räkneregler och deriveringsregler.
Citera
2014-12-06, 23:07
  #58575
Medlem
hej
hänger inte riktigt med här, försökte med att använda kedjeregeln, men jag får bar inte till rätt svar.
tacksam för hjälp eller en knuff på vägen.


Låt f(x)=x^2+2 x+3 och låt g(x)=x^3+3 x+1. Låt sedan h(x)=f(g(x)) och bestäm h'(x).
Citera
2014-12-06, 23:16
  #58576
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nikkikaki
hej
hänger inte riktigt med här, försökte med att använda kedjeregeln, men jag får bar inte till rätt svar.
tacksam för hjälp eller en knuff på vägen.


Låt f(x)=x^2+2 x+3 och låt g(x)=x^3+3 x+1. Låt sedan h(x)=f(g(x)) och bestäm h'(x).
Lösningen till en liknande uppgift finns här

(FB) Matteuppgiftstråden (För de som inte vill skapa en egen tråd)
Citera
2014-12-06, 23:35
  #58577
Medlem
tack <3
Citera
2014-12-07, 00:17
  #58578
Medlem
Behöver lite hjälp att få fram ON-bas med egenvektorer

matrisen är:

0, 1, 1, -1
1, 0, -1, 1
1, -1, 0, 1
-1, 1, 1, 0

Fick fram 2st egenvärden som blev 1 och (-3) men 1 har en multiplicitet på 3.
ON-basen från (-3) fick jag fram men då 1:an har en högre multiplicitet så tror jag att den krånglar till det åt mig.

Någon som kan ge mig lite hjälp?
Citera
2014-12-07, 00:46
  #58579
Medlem
Hur härleder man vektoraddition så att man förstår? Tycker det blir ganska ytlig kunskap när man talar om "diagonalen i parallellogrammet".

Är det någon som har en film, något citat ur en bok eller helt enkelt ett svar är det mycket välkommet.
Citera
2014-12-07, 00:47
  #58580
Medlem
Otroligs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Cuisinen
Behöver lite hjälp att få fram ON-bas med egenvektorer

matrisen är:

0, 1, 1, -1
1, 0, -1, 1
1, -1, 0, 1
-1, 1, 1, 0

Fick fram 2st egenvärden som blev 1 och (-3) men 1 har en multiplicitet på 3.
ON-basen från (-3) fick jag fram men då 1:an har en högre multiplicitet så tror jag att den krånglar till det åt mig.

Någon som kan ge mig lite hjälp?
Blir inte så krångligt bara för att egenvärdet har högre multiplicitet än ett. Med egenvärdet insatt:
Kod:
-1  1   1 -1 | 0
 1 -1  -1  1 | 0
 1 -1  -1  1 | 0
-1  1   1 -1 | 0

Alla rader är lika så det enda vi får kvar är första raden. Vi kan alltså skriva:

-x₁ + x₂ + x₃ - x₄ = 0

Sätt x₁ = s, x₂ = t och x₃ = u vilket ger:

x₁ = s
x₂ = t
x₃ = u
x₄ = -x₁ + x₂ + x₃ = -s + t + u

Alltså, på vektorform:

(x₁, x₂, x₃, x₄) = s·(1, 0, 0, -1) + t·(0, 1, 0, 1) + u·(0, 0, 1, 1)

Kan du utifrån detta på egen hand nu ta fram en ON-bas för underrumet -x₁ + x₂ + x₃ - x₄ = 0? Ett annat alternativ om man inte vill hålla på med Gram-Schmidt och utifrån detta konstruera en ON-bas är att själv försöka hitta vektorer som är ON och ligger i -x₁ + x₂ + x₃ - x₄ = 0.

Exempelvis, (1, 1, 1, 1) ligger i rummet. Även (0, 1, -1, 0) och denna är ortogonal mot den första. Även (1, 0, 0, -1) som vi såg ovan ligger i rummet och är ortogonal mot de vi precis har tagit fram. Nu är det bara att normalisera.
Citera
2014-12-07, 01:10
  #58581
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Hur härleder man vektoraddition så att man förstår? Tycker det blir ganska ytlig kunskap när man talar om "diagonalen i parallellogrammet".

Är det någon som har en film, något citat ur en bok eller helt enkelt ett svar är det mycket välkommet.
Jag fick för mig att vektoraddition är en definition.
Men jag kan ha fel.

Det enklaste är väl att sluta betrakta vektorer som reguljära och se dem som något med storlek och riktning istället; dvs enligt definitionen.
Och då kommer diagonalen i parallellogrammet in som en viktig illustration.

Om du vill illustra det på annat sätt så kan du dela upp varje vektor i komposanter och addera dessa var för sig och sedan räkna ut resultanten. Men då faller lite av grejen med vektoralgebra.
__________________
Senast redigerad av Hippie 2014-12-07 kl. 01:13.
Citera
2014-12-07, 01:19
  #58582
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Stagflation
Hur härleder man vektoraddition så att man förstår? Tycker det blir ganska ytlig kunskap när man talar om "diagonalen i parallellogrammet".

Är det någon som har en film, något citat ur en bok eller helt enkelt ett svar är det mycket välkommet.
I en av mina bästa böcker (Rudin) definieras en punkt (vektor) i ett Euklidiskt rum som en ordnad n-tipel av reella tal. I R² (planet) blir en vektor ett ordnat par

(x, y), där x och y är reella tal

I R³ blir en vektor en ordnad trippel

(x,y,z), där x,y och z är reella tal

Addition av vektorererna x=(x1,...,xn) och y=(y1,...,yn) definieras som

x+y=(x1+y1,...,xn+yn)

Multiplikation med ett reellt tal a definieras som

a*(x1,...,xn)=(a*x1,...,a*xn)

Att vektoraddition fungerar som att lägga pilar efter varann kan man förstå om man utgår från att den innebär addition av komponenterna.
Citera
2014-12-07, 08:34
  #58583
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av OneDoesNotSimply
I en av mina bästa böcker (Rudin) definieras en punkt (vektor) i ett Euklidiskt rum som en ordnad n-tipel av reella tal. I R² (planet) blir en vektor ett ordnat par

(x, y), där x och y är reella tal

I R³ blir en vektor en ordnad trippel

(x,y,z), där x,y och z är reella tal

Addition av vektorererna x=(x1,...,xn) och y=(y1,...,yn) definieras som

x+y=(x1+y1,...,xn+yn)

Multiplikation med ett reellt tal a definieras som

a*(x1,...,xn)=(a*x1,...,a*xn)

Att vektoraddition fungerar som att lägga pilar efter varann kan man förstå om man utgår från att den innebär addition av komponenterna.
Lite för hög nivå, kan man förenkla det? Har inte läst högskolematte.
Citera
2014-12-07, 08:37
  #58584
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Hippie
Jag fick för mig att vektoraddition är en definition.
Men jag kan ha fel.

Det enklaste är väl att sluta betrakta vektorer som reguljära och se dem som något med storlek och riktning istället; dvs enligt definitionen.
Och då kommer diagonalen i parallellogrammet in som en viktig illustration.

Om du vill illustra det på annat sätt så kan du dela upp varje vektor i komposanter och addera dessa var för sig och sedan räkna ut resultanten. Men då faller lite av grejen med vektoralgebra.
Alltså, hur fungerar det egentligen med diagonalen i parallellogrammet? Man kan ju inte alltid göra ett parallellogram.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in