Citat:
Ursprungligen postat av
ArtemisAlphaea
Har du som man tänkt på att du, bara genom att existera och vara som du är, upprätthåller det patriarkat som världen runt ansvarar för kvinnors systematiska underordning? Ja,
du. Sluta kolla runt omkring dig, jag talar till just
dig. Har du en prinskorv nedstoppad i pantalongerna så är du skyldig, så enkelt är det. Du kanske
tror att det enbart är andra män som står för förtrycket, objektifieringarna, våldtäkterna, våldet, förminskandet, slut shamingen, oviljan att släppa fram kvinnor som är bättre kvalificerade än dig, etc., men jag kan lova att oavsett hur feministisk och modern du tror dig vara så finns det något område där du brister (förmodligen många områden, om vi ska vara ärliga, och det vet du om).
Svaret på detta kallas ökad genusmedvetenhet! Som man har du snackat länge nog nu. Sluta glappa med din stora käft och sätt dig ner och lyssna lite istället, för en gångs skull. Ett första steg på vägen till att få upp ögonen för din egen privilegierade position är att lyssna på vad feminister har att säga om det. Ta t.ex. denna lista av
Pamela Clark, verksam vid York University i Kanada:
35 Practical Tools for Men to Further Feminist Revolution
Du kan börja med att läsa igenom listan och begrunda vilka av punkterna som stämmer in på dig, vilka du behöver bli bättre på (i fallet med den genomsnittlige flashbackaren gissar jag på nästan alla punkter

). Istället för att grina, gnälla, och kämpa emot som den Vite Kränkte Man du är bör du reflektera över listan och börja applicera den praktiskt i dina vardagliga möten med kvinnor. Det kommer nog att kännas kämpigt i början, eftersom ingrodda patriarkaliska mönster är svåra att tvätta ur. Men efter ett tag kommer det att släppa och du kommer att se att du, om du ödmjukt följer dessa råd, sakta blir till en bättre medmänniska.
Frågeställning: Vad kan du som man göra för att bryta ner din orättvisa maktposition och bereda väg för kvinnor? Vilka av råden på Clarks lista känner du dig individuellt mest träffad av? Vad gör du i dagsläget för att feminismen ska växa och bli starkare? Vad kan du göra utöver det du gör idag?
Det är verkligen beklagligt och lågt att du pekar ut just mig personligen. För att visa att bilden du målar upp inte är korrekt så ska jag och min sambo besvara samtliga 35 punkter.
Eftersom det var jag som gjorde min sambo uppmärksam på ditt utmålande av just specifikt mig så blir svaret skrivet i jag-form.
Jag är man, sambo med en kvinna, jag är i tidiga 30 års ålder, egenföretagare och för närvarande barnlös.
Min sambo är senare 20, jobbar inom vården, hon är utbildad läkare men har valt att arbeta som sjuksköterska för att hon tycker att hon kommer närmare patienterna på det sättet.
Vi har delad ekonomi och det är jag som lagar maten.
Utöver det har vi var sitt eget konto som vigs för julklappar, presenter och överraskningar. Det blir som besvärligt att överraska med en resa om hon kan se att man betalat för den.
Utöver de svar som jag skrivit och min sambo korrekturläst nedan så vill jag påpeka att så här upplever jag min verklighet. Så här upplever jag båda mina bröders förhållanden till sina respektive. Min systers fransos skulle aldrig få för sig att sätta min syster i någon underläge. Min pappa har alltid respekterat min mamma och de har stöttat varandra genom sitt liv tillsammans. Min farmor och farfar tillhör en äldre generation svenskar som säkerligen inte hade samma syn på saken medan min mormor och morfar tillhör en äldre generation som definitivt delat på ansvaret i sitt förhållande med viss hänsyn till dåtidens syn på samhället. Exempelvis var det helt otänkbart för en småbarnsmamma att arbeta eller behålla sitt efternamn vid giftermål.
1, Jag arbetar mycket hemifrån och enligt min sambo gör jag ca 80% av hushållsarbetet, jag vill påstå att jag gör mindre än så men hon insisterar. Det passar vårt förhållande utmärkt då hon själv jobbar inom vården och ibland har tidiga morgnar, sena kvällar och nätter som arbetspass. Vi har inte tagit beslutet om hushållsarbetet baserat på något annat än på hur det passar runt våra respektive arbeten. Hon hjälper mig byta olja i bilen och hon bytte både bränslefilter och luftfilter medans jag lossade en skiva på undersidan av bilen.
Jag står upp när jag kissar men det är också jag som rengör toalettstolen. När vi flyttade ihop flyttade vi ihop i min lägenhet för den var större. Hon sa att hon tyckte jag kunde fälla ner ringen när jag kissat och jag svarade med att då kan hon fälla upp den efter att hon kissat. Så det är vårt system för toalettringen. Efter en ytterst rolig och fredlig diskussion kom vi fram till att obehaget när hon sätter sig på en kall porslinsring är mindre än obehaget när jag råkas kissa på plastringen. Vi var rörande överens om att båda hade ett problem så vi löste det på detta sättet.
2, Jag kanske missuppfattat denna punkt men så här tyder jag och svarar på den.
När det kommer till emotionellt stöd till omgivningen så har vi inte så mycket sådana problem men det är jag som skriver julkort, det är jag som besöker folk och kramar dem när de förlorat någon närstående, det är jag som pratar med gamla och sjuka grannar, det är jag som tröstar min sambo när någon av hennes patienter gått bort. Min sambo fokuserar på sitt jobb, det tar mycket kraft av henne men hon säger att hon inte skulle vilja göra något annat och det stöttar jag henne i.
3, Jag läser böcker, ser aldrig på vare sig TV eller särskilt mycket film. Jag läser böcker som jag finner intressanta och lägger ingen notis om huruvida de är skrivna av män eller kvinnor. När jag bläddrar igenom biblioteket av böcker ser jag att uppskattningsvis är 40 % av böckerna jag läst senaste 6 månaderna skrivna av kvinnliga författare. Jag ska här erkänna att jag tror merparten av böckerna jag läst genom livet har varit skrivna av män. Jag intresserar mig mycket för krigsbeskrivelser och liknande då vi tyvärr har en historia i släkten som väldigt tätt bygger på detta.
Merparten av böckerna om ämnet är skrivna av män. Det finns dock många böcker om livet för de civila som är skrivna av kvinnor och jag har nog plöjt mig igenom det mesta.
4, Jag även lämnar dem utrymme i affären. När man går bakom en kvinna i butiken får jag ofta för mig att hon kan känna sig förföljd just för att vi ska åt samma håll. Jag väljer en annan och då ibland längre väg eller helt enkelt går om henne för att hon ska känna sig trygg i att hennes vägval råkar gå åt samma håll som mitt och inte mitt som går åt samma håll som hennes.
Detsamma gäller på trottoarer, gränder, bussar och spårvagnar.
5, Använda min generellt sett större kroppshydda och bestämda säkerhet för att visa att det inte är okej att bete sig som ett svin, gör jag hela tiden. Det spelar ingen roll om det handlar om någon som tafsar, skriker, gnäller, pratar, slår eller förstör på ett klart olämpligt sätt. För att på förhand försvara mig vill jag också tillägga att jag aldrig någonsin i efterhand raggat på någon, vare sig det var män, kvinnor eller barn som jag försökt hjälpa.
6, Jag får aldrig höra att något jag sagt är sexistiskt, jag kan bli ifrågasatt pga. missförstånd ibland men det sträcker sig inte längre än så. Min sambo och jag kan å andra sidan ha lite högre till tak och för en tid sedan när jag låg sjuk och frågade om hon inte kunde göra mig lite mat innan hon gick och jobbade så svarade hon skämtsamt att "Det där var väl ändå en ganska sexistisk begäran". Jag känner inte att jag behöver uppfatta det som sant.
7, Tro mig, jag har aldrig gnällt, tiggt, slagit, tryckt, knuffat eller annat för att sedan få sex. Visst har jag bett om sex, men har jag märkt att motparten inte vill så har jag lagt ner det hela. Sex är inte kul om inte alla inblandade är sugna.
8, Jajamänsan, jag använder kondom, inte nu då vi har en väldigt bra och tät relation och hon för närvarande är skyddad. Jag skulle mer än gärna ta ett manligt p-piller om det fanns något. Jag fick genomgå en operation för en tid sedan som indirekt ledde till att jag fick frysa ner en del av min sperma. Så jag är inte orolig över att äta ett manligt p-piller.
Min sambo har en sån p-spiral, jag var med när hon satte in den första, jag var med när hon tog ut den, jag var med när hon satte in den nya. Båda betalades med våra gemensamma pengar.
Spiralen sattes in efter hennes egna önskemål då hon hade väldiga mensverkar. Det var jag som plockade fram alla negativa sidor om spiralen men hon insisterade på att det var värt de riskerna då hon verkligen hade ont.
9, HPV-vaccinet blev jag informerad om i samma sväng som det pratades om huruvida hon skulle eller inte skulle vaccinera sig. Det visade sig att det inte var helt riskfritt med vaccinet för vare sig henne eller mig, jag är vaccinerad hon avstod tills vidare.
10, Om vi gifter oss kommer vi att ta ett eget efternamn. Varken hon eller jag är särskilt stolta över våra respektive efternamn ändå.
11, Jag är farbror, vi har inga egna barn. Jag köper kläder som är enkla att hålla rena, bekväma och jag är ypperligt noga med eventuella gifter i tyger mm. De kläder min brorson fått av mig är i alla slags färger och typer. Nä jag har inte köpt honom någon klänning, jag erkänner. Vill någon kalla mig sexistisk för att jag inte gjort det så kommer min sambo och min bror samt hans sambo att reagera negativt på det yttrandet.
Nu har vi inga barn men att vi inte skulle vara hemma i samma utsträckning, leka med ungarna i samma utsträckning och stötta dem i samma utsträckning ser jag som ytterst tveksamt.