Hur kan man vara religös?

Ena posten hatar du mig som pesten. Nu är du imponerad av mina skills. Börjar du kära ner dig? Jag har inte lust med internet troll som dyker upp vid min dörr mitt i natten.

nej, det första var om de som hånar troende i den här tråden. Uppenbarligen tjänade det inget till att nämna det för stämningen blev bara mer besk..

jo, ang. talande djur så har jag själv hört både katter och fåglar kommunicera med mig och det finns faktiskt en historia i bibeln om en talande åsna som säkert nån annan kan känna igen sig i. Men min tro är inte att det är djuren som pratar egentligen, för kommunikation är mellan samma arter men Gud kan såklart prata genom en myra till en elefant om han så ville. Min tro är att det antingen är Jesus eller Satan man hör.

För att inte hamna ännu länge från vad jag pratade om Sagge , så ska jag bara säga att det jag replikerade om handlade om att jag vet att det finns färger vi inte kan uppfatta med synen och ljud vi som människor inte kan uppfatta med hörseln. Det var vad mitt inlägg handlade om. Och att det finns andra levande varelser som kan uppfatta dessa ljud och även färger förmodligen.

Om det finns djur som pratar med människor. Javisst, dagligen. Att de skulle snacka människors språk har jag dock inte råkat på. Om det skedde skulle jag nog skita ned mig. Däremot förstår djur fler ord än vad vissa tror, det är bara det att de inte själva kan uttala dem.

Vad jag menade om framtiden var att jag tror att människan kommer att utvecklas till att kunna uppfatta fler ljud och färger i enlighet med den evolutionära utveckling som råder och som styrs av Gud - om ett behov finns.

Evolutionär utveckling, är annars ett kvitto på att människan lyckats ANSTRÄNGA sig och ANSVARA.

Du pratar verkligen goja.

Ju mer man överger vilja att skötas av gud... desto färre frukter att skörda för dig (om inte dig, så iaf blir inga barn gjorda att evolveras) lille vän.


Du har retorikens skönsång... att tillgå. Fine. (oh så mättande...... oj vad det lindrar....)



Men visst kan du hålla din egen dröm vid liv. Sure.


Tror dock att en överväldigande majoritet på denna planet, inte skulle hålla med din giv.

Den är lite fnösketorr.. liksom du plockar ur gammalt skåp.. och dammar av en katekes som plötsligt blivit dig kär... som en gång haft äroglans att följas och då kanske det "kan ligge något i det" ... visst visst.



Och jag är tomtens mor.

Nej, det skulle förvåna mig mycket, tomtemor.

Att en styrning av tilfredsställande4t av behov, kräver en gud, är verkligen inte förenat med rättrådighet.

Svårt att se hur du kan komma med så kontradiktiv slutsats, i förtåelsen av hur människan utvcklat både sig själv men också spridit glädjen att delge flertalet upptäckter.

Det låter ju uppgivet, att vid målsnöret... stå och avsäga sig sin egen förmåga - har du så dålig syn på människan att människan är en i grunden hjälplös varele inte mycket mer än ett träd som inte kan mycket mer än att utstå sitt öde i att bära formulan av ett vegetativt liv?

Nu ägr du iofs att du tror... vilket är åtmintonde lite hederligt, du hävdar inte att gud-bör-åtlydas och sådan annars rätt tillgripen retorik här i religionsforumet.

Att djur också både förstår och ger feedback, i synnerhet som fjättrade gårdsgetter utan annat val än att underordna sig oss människor, är förväntat, förr eller senare... kommer respons på vad de anbefallits att respondera på, samt att vi gärna fyller i... yttrar hunden något och ena tassen åker upp i samband med din önskan, blir det din tolkning som gäller, ur helhetsbilden... att den verkligen ville det DU tolkat ÅT den, är däremot inte alls klarlagt snarare skämmigt för människan att behöva erkänna så uppenbar sak, att den av egen vilja, aldrig skulle ens titta på dig utan fly hals över huvud.

Människan driver planeten. Inte gud. Om det ponerqt finns en gud, så gr haqn verkligen fan i vilket, totalt.

Dock kan man bli lite blödig ju mr man mognrr, och få en släng av dödsångest, just att man icke vet ett dyft om döden, kan försätta vem som helst i skräck , det är då en smal sak att "börja tro, iaf lite..." .. för husfridens skull..... lightversionen (du har ju ändå tekniken att tillgå, på egen begäran, där gud inte längre duger..)


Som du lite käckt försöker uttrycka... det ska va lite-naturligt men inget allvarligt. Ska vara festligt att tro på (sedan nr va4r religiositet öht festligt? det var depressivt närmast morbid-gravallvarlig humorbefriande, så etablerades gud, och så eftrlevs tron ännu idag. där det gäller. alltid, ; så vadan denna käcka kexchoklads-guds-version?


inget-men-ändå-något-men det äringet, men vi säger tt det är något.... de4t blir husfr4id av det.... det blir så pk. / man framstår som hyvens kille då. En som-förstår (utan att förtå, då gud ju faktiskt ännu är just = inget/+/- 0 = zero, no smell, mo look.. no harrd felling.. no sense... all is ... up to you..

så du får ge dig hän åt imagination... fint för dig, men blir inte tyvärr merr gud av det, för den skull, enbart ditt eget race. (som är historiskt pk-säkert-kort)







Under ytan.. kan det gro en sjudundrandes existentiell skräck, omedvetet.

Var lite ärlig.







Också om våra fyrfota "vänner".

Den är trängd, särskilt hunden är oerhört trängd som en fjättrad gårdsget och det är du också i dein egenuprättade egna livlina mot ånget, du harr väl hittat ett substitut som lättar ihop med andra existentiellt sskäckslagna.

Ex hunden... ja stackaren... Sådan ögontjänare vet säkerligen om sin egna nervositet bland människofolket - också om hur trängd den är, å inte konstigt att den vet sin överlevnadspotential... i att gå till mötes... de kan liksom ljuda och haft lång tid på sig att gå till mötes mot sin härskare.

Vi pratar ju inte om flugor grodor amöbor och encelligt djur heller , själklart att de pratar! .. inte så sällan också visar vilket odrägligt liv de behövr möta, att underordna sig mkt civiliserat liv, att spela rollen som statussymbol och lära sig gilla läget i koppel. Om sedan gud (mer troligt ingen gud)är vid deras sida, isf en svinig gud, som jag tycker. Ett rent as till gud.


Ok, för mycket text? issf, häng inte upp dig vid det.. (... det finns värre, med flerfaldigat flera ord än detta, om än jag nog sagt för mycket i forum där snuttefieringen har sin särpräglade plats, minsann att gud kanske läser allt med allvarligt intresse i detta eenorrrrmt viktiga engagemang här?, verkligen?

om inte här, hur kan du tycka dig veta var en gud väljer att taga sig intresse, du kan ju inte tolka gud, då en gud beskrrivs som inte av mänsklig form. hur får du till den grqava kontradiktionen i att säga dig vara t.x hörd av gud - det är djupt motsägelsefullt , infantilt.

Religion berör de teorier som grundar sig på andliga premisser som vetenskapen inte kan uttrycka sig om. Jag tror att alla vi här i forumet är individer med olika mycket tro. Religion och vetenskap är två olika ämnen som inte är i strid med varandra.

Visst finns det vissa versioner av olika religioner som inte vetenskapen kan uttrycka sig om, men de största religionerna(Kristendomen, Islam) grundar sig på premisser som vetenskapen absolut kan uttala sig om. T.ex hur världen skapades, hur livet utvecklats(och om det gjort det) och hur naturen helt enkelt fungerar.

Eh... etablerad religion har ALLTID lagt sig i strid om naturliga utrymmet, man har med råge bevisat ig vilja interpretera etik och moral.

Att säga, jag-har-min-egen-gudstro, är ingalunda mer befriande än att lugnt sagt bejaka den makt som elitskikten alltid avsett att implementera i folktron, den man sedermera gick och psykologierade omkring därpå.

Så jag kan inte helt hålla med dig om än jag tror jag förstår hur du kanske menar - idag ja! idag är majoriteten överbevisad om vad som är skillnaden mellan reell makt och imaginär makt... virtuell makt och konkret kniveen-på-strupen.makt.


Det finns något allmängiltigt ofrånkomligt som ej går att förhandla bort, vetenskapliga neutraliteten. Att orka hålla ut och stå ut med den, (lite ev. problematiskt för hardcore-troende att klara av) den smickrar ingen, enbart bevakar universella intressen för överlevnad.




"Gud" ett namn i luften... ödesstron... och gudtro och religiositet är vad människan gemensamt klarat av att förhandla bort.. på många håll - numera kuriosa i dessa och ockå andra breddgrader när de4t vl gäller.


Vi ska ev, (iaf jag) vara lyckliga över att ha förstått vad som gör skillnad, och vad som inte gör skillnad mer än i temporär simulerad invaggning av substitut, medan man ännu väntade på något bättre.... kan funka fint än idag, låt det göra det då, men pådyvla inte.

Allraminst i akademiska sammanhang. Gud är roch var aaldrig vetenkaplig angelägenhet, ödetro är så långt ifrån intellektualism det går att komma. så länge man erkänner sig just tro... är tron bra fför den som behöver spegla sig. Men mer än så har ALLTID orsakat infantil maktbegärlighet på extremt lösa spekulationer, som för lite skärpta (de flesta) just framstått som naivt.








Därav vetenskapliga förhållningens etqablering... lugna spatserande rakt in i öppen målgård så fort tiden var någorlundamogen.... att ta platskommando - så klart att religion/gudstro gärna får vara kuriosa - eller grädden på moset för dem det behagar, så sjölvklart så.


Gud är ju ändå luktlös smaklös intetsägande och helt osynlig, för var och en att filosofera högt om, jut så högt som det passar det etabliemang som skor sig på retorik... då människan är verbal, människan harr alltid varit svg inför skönsjugande smicker, till skillnad mot de övriga i djurriket.

Alltså, lite kultur hr ingen dött av, nej visst - hade dock "gud som ämne" uppkommit via goda intentioner, vore det fridens, men idag kan vi unna oss att ha så exklusiv exkluderande selektiv tolkningsförfrande, om än den ena urkunden efter den andra.

Det är ju höboren kultur med patos, för tusan.... kan man ju inte bara ge på tafsen hur som helst, då blir det böter!

Jadu jantelagen sitter djupt, ränderna tycks aldrig gå ur. Gudtrorn är har4mlös.... ? säker på det? jag är inte lika säker på det.
Vässar man öronen för mer än de florifierqade strofrna, och räknar in antal repressalier som begåtts och ännu begås i gudstrons namn... så jaaa... då handlar det om mkt mkt meer än om tro, blir annan bild som framkommer då - många kallar sig för "intellektualister" i sak av att läsa/studera, ENBART bibel/koran/gita osv, osv


Jag kallar det hellre för litteraturhistoria. Än s.k trovärdig urkund, att tagas på sådanat allvaar, att det påverkar juridiska rågångar i en nutid, där religions-ivrarna inget mer än utnyttjar gamla meriter inte ens komna ur dem själv, utan endast går att läsas, ur vad som om det producerades idag, skulle refuseras rätt hårt utmed fotknölar i de fall man propsade på att ges "vetenskapligt förfinande stämpel" på det, att behöva t.ex särskilt respekteras.


Så kan ej hålla med dig. Religion har aldrig varit en liten barnlek, där den lilla bönen kom aldrig ur frivillig längtan, mkrrittällarna hade visst det exklusiva krav och lite andlighet och godhet idkat tålamodets dygd? retoriskt ja, i realiteten kom allt med piskrapp som främsta metodik ssedan ev. skolastisk påspädning och späkande intill sjuklig askes i tron att "guden" skulle blidka (psykotiskt, livsfö4nekande med ett äcklande av kött, sexualneurotiskt äventyrqande där man började karva hejdlöst i otroligt dålig människosyn, då syndens näste hade sitt säte i köttet... helt vrickad människosyn det, och det är gudstrons innrsta.... vad som inte gör väsen av sig.. är ultimat...så detta med rasism, har sin rot i gudsdanandet, utan tvekan. den erene gode, tiger, helst ka munnen sys igen, för munnen bara begär en massa.




och nedvärdering av fysiologiska faktum) ... isf utesluter du en hel del, av vad som fått folk att idag ännu säga sig "jag tror på gud". idag, en smaql sak att offrqa lite tid åt något med historisk patos... mkt pk och mycket kk (kulturellt korrekt)


Det är ju tomgångsretoriskt påstående att gudstron är4så harmlös? som troende själv målar ur sin egenbild av oviljan att se hela spektrat, i danandet av "gud" som härskande mentalhygienisk kontrollgestalt, med djup påverkan i socioekonomiska strukturer också inte minst -dessutom, aldrig sent till repressivt hållen våldsmakt.

Varför4 bör man då se-mellan-fingrrna på förtryck som begås i religionens namn, allt är baserat på den fabricerade guden, EN enda... och det är är harrmlöst, är det ens smart?

alla är olika, lika lite som att det går att stoppa våldspornografiska begär där pedofilin lätt sagt givits fri passersedel, lika lite kommer männskor att orka gå till botten, då det handlar om egocentrism, gud är enbart reflektion av människan egna eg enskapade bild av egna begär.





Så visst finns gott om anspråk, den där falska blygsamheten är just så hagalen som hela gudshypotesens företrädare alltid varit i sitt race att just vilja äga fin placering under alla villkor.


gud, ära och prestige och emotionell utpressningstaktik med rollspelande martyrskap - är ju intimt kopplat. blöder vid minsta ruckande.

Ja, jag är ibland ganska uppgiven vad gäller människan i sig. Erfarenheter du vet.


Jo, jag är bekant med retoriken som förekommer i båda läger. Lite lustigt är det med ytterligheter, som bägge samtidigt hävdar att de inte säger sig helt säkert veta. Så hur kan en spekulation bli en sanning helt plötsligt? Det gäller naturligtvis för bägge sidor.


Det beror på hur bra hand man har med djur. De brukar komma till mig, och till synes utan anledning.


Du öppnar här upp för tanken om att Gud kan finnas. Samtidigt ställer du upp ett regelverk som säger att han inte får bry sig om verksamheten. Hur vet du det? Det rimmar dåligt, för du kan ju inte veta det mer än att jag säger att han i så fall (om vi antar att Gud finns) bryr sig om varje andetag varje levande varelse tar i varje ögonblick det sker.


Jag ger inte mycket för gravallvarlig humorbefriad religion. Jag ger inte så mycket för religion överhuvudtaget förresten, åtminstone inte i den form den kommit att mynna ut i då det gäller fanatism. Däremot är Gud schysst, tror jag.

Existentiell skräck har jag ingen, inte så att det är medvetet i alla fall. Som du skriver, omedvetet kan det dock finnas. Men den vet man ju i så fall inte om, eller hur.

PK-ism kan jag ju inte hävda att jag står för bara för att jag inte är en fanatiker. Måste man vara fanatiker för att tas på allvar?


Gud kan anta vilken form som helst och är inte beroende av tid och rymd eller några naturlagar, om han finns, tror jag. Man kan inte förlita sig på en människas begränsningar när man talar om Gud. Infantilt är det inte, för det kräver ett säkerställt bevis att Gud inte existerar. Så länge det inte finns blir den ena sidans spekulation inte mer rätt eller fel än den andras.

[quote=RoaldDahl|51368946]

Bara det att det tyvärr inte finns två läger.
Det finns gudshävdare som etablerat absolut-sanning och ur det dragit extremt långtgående maktretorisk påverkan på folk - att INTE förhålla sig till avsolut sanning, är EJ detsamma som att befinna sig på en extrem.






Två "läger" är i sig en floskel. En mycket ompysslad strawman, bl.a att beehöva ssmutskasta dem som väljer klarsyn och/eller helt enkelt inte stimuleras av primitiv retorik.
Igen, du föreställer dig att utifrån att själv tumma på begreppen, inbilla dig att så måste nog också "de där som inte tror som jag" göra.

Men om utgångsläget för dig är ur en färdig konklusion, som du sedan går och tror på - ska du ju veta att mak för spekulation för aqtt skapa substitut, långt ifrån är vad vetenskapligt förhållningsätt ägnar sig åt.


Teism är beroende av detta : begreppsförvirring med ordanden om bl.a absolut sanning.


Man missionerar inte upptäckter - man upplyser. Avsevärd skillnad apropå vad extremt ambitiös pretentiöst maktbegär om-att-ges-rätt, är.







Tyvärr krävs bevis. Du kan kapa genvägar, men det avslöjas lika snabbt så fort det ska synas givetvis blir många hårt troende indignerade och går igång med reptilsvansen, bevisar sig i realiteten uppfylla Darwins teori om primatsläktet. Dråpligt just eftersom teister så gärna vill förhöja sin egenstatus med att vara "uppkopplade mot något högre", men! kan aldrig redogöra vad som är på den där andra sidan. Mkt dåligt jobbat.


Detta vet du också, när du är ärlig och mest, när du är helt själv. Du vet att det är kallt och ensamt att vara-med-gud : för du är en del av människosläktet, helt beroende av människan iakttagelser. Därmed vetenskap, som har metoderna.

Tankar som metod... okej... men nej tack.







Nej gudshävden är gammal, jag enbart förklarar att den påstådee existensen, har NOLL påverkanförmåga, därmed kan vi inte säga att denne existens e fato, DE FACTO, existerar.

Människan sätter inte alla gränser själv, människan följer så smidigt det går, de naturliga villkoren, gud ingår ej i de villkor, då sådan utomjordisk gränssättare har hittills aldrig existerat el. bistått.

DU, med din tanke försöker skapa en gud, i enlighet med kulturell korrekthet, det ev. känns bra för dig i din djuriska flockmentalitet.

Säg som det är.



För det har hitoriskt givit dig passersedel att ses som kodex - dock, lever vi inte i så pass repressiv kontext längre - vi kan idag unna oss att veckla ut bladen och ta bladen från munnen också.


Att somliga inte vill inte kan och dessutom vägrar, ja... vad göra... de gosar hårt med nappen för nappen har blivit en del av dem själv. DET är inte heller ett hållbart skäl att ha imagination som seriöt underlag, att t.ex skapa samhällelig moral. Gränsen mellan gudstro och besatthet, kan vara hårfin... och därifrån kommer också galenskap.

Galenskap i sin tur är irrationellt betingad, vilket roten : gudshävden också är.




Känslans makt.... är mkt reflexiv, förhandlar sällan logiskt, klokt, intellektuellt.



Erfarenhet däremot, kan också gå-på-känn... därav att empirin sitter i ensamt ledande position idag.











Nej du läser i fel ände. Som jag sa, så beskriver jag hur teisterskonkulsionsmetodik går :

Att leka med tanken : det finns bra orsaker till att moderna teister är så begivna på metafysisk spekulationsiver, kvantfysik som är en parallell form av teoretisk fysik teoretisk matematik, är en slags flyktväg för teister att smyga sig in under... de parkerar gärna där... eftersom det aldrig kräver återkoppling till konkreta förhållanden, SKILLNADEN mellan partikelfysiker och teister är förstås : att partikelfysiker allihopa genomgått och förstått konkretism/abstraktionens spännvidd.... det saknar gudshävdare, de ordar "immatriell makt" utan koppling till något... så det är renodlad FLUM, med en skenyta av "vetenskaplighet".






Som sagt, denna frågan ställer du faktiskt till dig själv, då du behagat tolka min text och ur din egen tolkning.... nu låtsas ställa en fråga till mig, utifrån ngt jag inte hävdat : din fråga passar ma.o perfekt för teister som mer bestämt hädar gud sm faktuell existens och vilken har påverkan. Det har jag aldrig och kommer aldrig hävda, jag inte ens öppnar upp tanken för deet, jag enbart sa följande, i anslutning till hundar :

att hundar och hundlivet i sin relation till människan som dess härskare, inte har en gud, skulle-jag-ge-mig-på-att-leka-med-tanken-att..... en-gud-finns : i-den-infantila-tankeleken : enbart där, är guden ett ruttet as.

Se nu kontextens upprinnelse är du snäll.

forts.




För mig står det glasklart att en gud tyvärr ej finns. Han kanske kan kommma att finnas, säger jag inget om. Men ännu, lika obefintlig som alltid.

Jag tänker inte skämmas för den klarheten, om du ursäktar.



Jg säger inte att jag vet mer, jag säger enbart, att man inte bör skoja med sensitivitet hur som helst : lukt smak syn hörsel.. är människans synnerligen tillförlitliga kanaler att faktiskt vad du än säger, ges rätt till användning... när det görs.. uppkommer struktur som alla kan enas kring, att gälla.



Du har dina känslor, exklusivt baaaaara bara dina egna, .... de är subjektivt dina egna, jag har inget med dina känslor att göra, är du rädd för skuggor, så utgå inte från att det är mänskligt att va rädd för skuggor, gillar du inte jordgubbar, utgå inte från att man bör vara lite rädd för
jordgubbar... osv / tänkr du gud, kan du aldrig därmed hävda att gud utirån din känsla, finns...


tänker du däremot kokpunkter, så kan du räkna med existens, ordagrann sådan.




å att blanda qualia med naturvetenskap el. humanism eller livsvillkor, är ofint och oartigt också.






....................

Vetenskapligt förhållningssätt.. kör inte eget egensinnigt race - jag är inte egensinnig när jag hävdar kokpunkt, men hävdar jag "gud hör bön", då är jag egensinnigt retorisk.


"gud" är ett uttryck likt en luftstöt, inte ens grundlig betydelse som öht påverkar. Däför så patetiskt att försöka teoretisera : teologi är överpretentiös maktkoncentrat, obs.. man kan inte ens bevisa vad man hävdar.'

Nu är inte alla lika övertygade, men man har skapat en retorik som varit så pass hagalen, att religion medfört rätt mkt antipatisk stämning, inte minst i urdålig människosyn, som ej rimmar med verkligheten.

....................


Vad du säger här, är mer utvecklat konkret, att du gillar/föredrar din egen tankelek, när du-leker-med-din-egen-tanke-om-gud-eller-inte-gud-och -vad-det-handlar-om.


Ja du sa just att du kan gilla din egen tankeverksamhet : faktiskt det enda du sa här.



Den kan underblåsas av straffretorisk moralism, det finns inbyggt i religiös etablering, man hade också monopol på etik moral sedevänjor under så passlånga tider, att det satte sig i folkmedvetandet, att många är så pass klara att kunna urskilja avad som varit hjärntvätt medan andra blivit-ett-med-strafftänket och repressivt ger efter... ja så funkar människan, människor kan inte förväntas tå ut med allt... liksom mer hatisk agenda också om så inlindat in "smickrande skönsång/poesi" utmynna i till slut , flockdjursbeteende, jag menar att gudshävdandet att inte negligerats... kan vara, men vet inte helt absolut, en kvarleva från rätt primitivt flockjursbetende.



Att t.o.m här... i virtuellt socialt medium, mer el mindre anklagas över att inte kunna uttala sig om icke-existens med mindre man öppnar upp för "möjligheten" är rätt uselt.


Vad som inte finns = det finns ej. Är benet tillräckl. brutet så finns inte gåfunktionen längre. Dock har "gudstanken" aldrig gått för egen maskin, aldrig stått på-egna-ben...

....så att gudshypotesen är bruten nej.. den var aldrig så upprättat rakryggad oavsett... utan lutade och stöttade sig på andras bekostnad, som bränsle.. för annat att ta imaginär plats. (makt, våldbengenhet, okunskap)


Men fantasy, är numera dokumneterat att också vuxna vill ha, mkt fiction... mkt action... mkt sagor... för små och stora.


Sedan finns dem som behöver riktiga utmaningar, det är en annan visa.... man kan inte var ahurklen som helst, att lämna imaginärt och det simulerade, för att börja navigera det riktigt sanna.





Du är dock gudstroende och har något oreflekterat slukat religiöst fanatisk retorik. , där man mr tvångartat inte kan lossgöra sig med ens tanken att gud inte finns... det är rätt tragiskt hur människor driver varandra, däremot är det samtidigt medvetet hur man sker påverka varandra, just gudstro är behäftat med enormt bekräftelsebehov att förstora upp den emotionellt materielistiska känslan att-vara..

så okej... du känner att du finns och känner dig sedd, fint / wow vad unikt?



De kan vara livsfarligt naiva också... om än det inte är fallet nu längre, när ni har vetenskapen som en lika god suttenapp att gosa på, teister tror att man måste TRO på något.. detta märks väldigt tydligt i forumsdiskussionerna...

i hur man förhåller sig mot vetenskap, också... sedan utgår helt sonika, från att vetenskapligt sinnade individer OCKSÅ liksom teisterna, måste tro på vad de ägnar sig åt... dvs med sådan absolut hängivelse som de religiösa fanatiken har som pådrivning - vilket är helt fel.


Vetenskaplighet, skulle aldrig skapa levnadsfunktionella strukturer, med fanatik inbyggt - det krävs däremot neutral syn... att inte värdera så jäkla förstockat i parti o minut om allt. Det är teister som varit fördömande och sjupt ovetenskapligt sinnade, finns en slags skam över att det är så. Bu vill man ist. teoretisera, imitera sin gudskänsla... leka akademisk med fördömandemoralismen.

som en cirkus. ingen ordning på torpet för fem öre, ena dagen satan demonism, sedan hopp in i högteknologisk aritmetisk finfilosofiskt finlir. nej rimmar inte det nej.


se vad g-d är : en arabisk mänsklig luftstöt ur okunskapens sökande... för lääääänge längesedan, sedan kom trösten, vetenskapen kom till hjälp. inget annat.








(ni enbart inte ekänner det, att gudshyotesen är erövrad och besegrad, känslan, tankeleken återstår och det är väl fint nog?... nåja)