Citat:
Ursprungligen postat av
Tillys
Ang. Amani
Hon har inte någonstans i alla förhör eller under rättegången någon form av reaktion till den unika brutalitet som Yara utsatts för. Däremot mycket starka reaktioner när det gäller hon själv. Enl. sig själv är hon den person som har utsatts för mest i hela världshistorien under förhoren. Hon blir starkt berörd varenda gång hennes egna barn nämns. Knappast för just deras skull då hon saknar allt basalt beteende för att ge dem en god start i livet. Detta intresse för dem grundar sig sannolikt endast i att hon är skräckslagen för att tappa det enda hon har i hennes ytterst torftliga liv, och just att bli ensam är hon skräckslaget rädd för.
Hon har visat ett stort intresse för att agera smugglare då hon trots sin småbarnssituation gjorde resan för att hjälpa Yara till Sverige. Varför? För att hon älskade Yara, vill hjälpa barn? Vanvård från första dagen-man lämnar absolut inte Yara ensam med småbarnen i en lägenhet, aldrig!
De funna ID-korten i lägenheten och denna bisyssla utan uns av mänskliga intresse för barnen är sannolikt det Rami syftar på då han säger: nu kommer de hitta allt.
Enl Amani skall hela deras liv stängas in i deras lägenhet, ingen skall komma in. T.o.m under den kaotiska natten har hon detta överst i sin agenda. Grannen skall inte lägga sig i, inte komma in, inte komma med vatten, vi skall inte ringa någon, Rami skall vara tyst o.s.v.
Bra beskrivningar av paret i dina senaste inlägg. Undrar dock ett par saker.
Om Amani
Grannarna har ju berättat att Yara
ofta vistades timvis i trapphuset efter skolan. Det tyder på att Amani var ute då och då, inte så isolerad i lägenheten som hon framställer det själv. Jag tror att hon träffade folk, kvinnliga släktingar antagligen, att hon hade kontakter utanför hemmet. Men nu när detta har hänt så håller de sig undan och hon låtsas ha varit alldeles isolerad för att inte förstöra något för sin klan. Inte för att de skulle vara kriminellare än andra eller så, utan bara för att de är vana att hålla saker för sig själva. Hur de behandlar varandra, hur de ser på barnuppfostran, hur de undgår myndighetsradarn osv.
Om Rami
Han uppgav att han var rädd för sin fru när hon fick sina utbrott, och då drog sig undan. Men det var inte han som hade blåmärken på kroppen, utan det var Amani. Enligt rättsintyget hade hon en mängd blåmärken i olika nyanser när undersökningen gjordes. Män som slår sina kvinnor, misshandlar ofta även barnen. Det omvittnade ju Yara sjäv till ett par skolkamrater. Nu har han uppträtt i tingsrätten som ett fegt offer för omständigheterna. Men den hållningen stämmer inte med bilden han vill ge av sig själv på sina tre facebooksidor. Och Yara var lika rädd för honom som för henne, det visar de små glimtar av deras samvaro som grannarna har sett.
Det där med tågbiljetterna visar också en annorlunda bild av deras relation än vad Rami velat ge. Amani fick böter för att hon saknade biljett när hon åkte tåg med de tre barnen till Landskrona. Och Rami måste komma till Landskrona och hämta dem för att hon saknade pengar till hemresan, det berättade hon, jag tror det var i chatten med Madlen. Ville inte riskera böter en gång till. Så hon hade inget eget konto, tydligen. Inte riktigt som det är i familjer med hunsade män.
Jag tror att maktförhållandet och kampen mellan dessa två har spelat stor roll i förhållande till lillpigan Yara som de fick skickad till sig. När föräldrarna dröjde med att komma och befria dem från Yara, en piga som inte arbetade tillräckligt villigt eller tillräckligt snabbt och som både mannen och kvinnan ostraffat kunde ge sig på. Enskilt och gemensamt. Någon av dem gick över gränsen strax efter nyår, och sedan eskalerades våldet och situationen blev ohållbar i förhållande till skolan och föräldrarna, allt svårare att dölja.
Tankar nedskrivna medan rättsläkarens ljudfil och blodanalytikerns fakta i gårdagens förhör skapar outhärdliga bilder i min hjärna.