Ayn Rand och hennes författarskap

Vilka av hennes böcker har du läst? Atlas Shrugged och The Fountainhead är sannerligen inga litterära mästerverk men de är inte heller usla, framför allt Atlas Shrugged har en rätt pubertalt mysig stämning (även om The Fountainhead är mer befriad från det du ogillar, långrandiga pseudofilosofiska brandtal osv så saknar den Atlas Shrugged kitchiga fulländning). Hennes estetik har ett slags charmvärde och tangerar daterad dystopisk expressionism a la Metropolis (den kan ses som en slags anti-Metropolis, där Fritz Langs film skildrade industrialiseringens baksidor från proletariatets perspektiv utmålar Ayn Rand en omvänd situation där de löjligt idealiserade magnaterna drivs i exil av demoniska "looters"), hennes lite gulliga fascination för skyskrapor som symbol för mänsklig strävan, hur hon utmålar sina vackra protagonister som totalt felfria, den nästan kliniska avsaknaden av realistiska karaktäriseringar osv. Det är väldigt pubertala böcker men usla är de inte, jag tycker som sagt att de är charmiga. Bra ungdomslitteratur, borde läsas i skolorna istället för skit som Svinalängorna.

Vad som är synd är att hon utmålas som någon slags framträdande liberal profet. Hennes människosyn tangerar snarast någon slags fascistisk socialdarwinism. Den löjliga objektivist-sekten är en av de största bördor den klassiska liberalismen har varit tvungen att dras med, istället för intellektuella som Hayek och Mises lyfter man fram en förvirrad tant, vänsterns favoritsymbol för det "nyliberala" spöket.

Jag ska villigt erkänna att jag inte tog mig igenom The Fountainhead. Det som slog mig när jag läste (och lyssnade - jag har försökt båda) är hur ofattbart osympatiska alla akraktärer i boken är. Jag förstår givetvis vilket syfte de alla har. Mannen som är helt rationell och följer sin egen väg, personen som låter sig styras av andras förväntningar, kvinnan som bara sitter och väntar på mannen osv. Men ingen av dem känns positiv. Det är som hela världen som målas upp är fylld av människor jag aldrig skulle vilka umgås med. Att boken dessutom känns väldigt torr i stil och ton gör inte saken bättre.

Visst, jag har en negativ bias gentemot Rand men bara för att man inte håller med en person betyder det inte att deras böcker är dåliga. René Descartes är ett sådant exempel för mig. Jag tyckte mycket om Valda Skrifter trots att jag själv i någon mening är hans motsats rent metafysiskt.

Tycker ni att Fountainhead bättre än Atlas Shrugged?

Jag läste halva Atlas Shrugged i somras, men tyckte den var fruktansvärt dåligt skriven och ett väldigt ineffektivt sätt att komma fram till kärnan i vad hon försöker förmedla (1200 sidor!). Alla karaktärer var fruktansvärt endimensionella och 500 sidor in så var allt väldigt förutsägbart.

Missförstå mig inte, jag tycker att hennes sätt att se världen på är intressant och tankeväckande. Men det blir så jävla ältigt. Så, är Fountainhead ett bättre val för mig? Den är ju kortare, men vill ju gärna höra att det är en bättre bok också. We the living annars?


Ayn Rand var kvinna.

Update, plöjde igenom Fountainhead som ljudbok på en dryg vecka. Jag gillade den faktiskt! Visst var den svartvit som Atlas Shrugged, och på många sätt inte en särskilt bra bok, rent litterärt och underhållningsmässigt. Men tematiken är ändå intressant och empowering, och jag förstår nu varför många gillar henne så mycket.

Jag tycker inte att Atlas Shrugged känns särskilt lång. Jag läste den för första gången för 16 år sedan (på engelska, import från USA, svindyrt) och har sedan dess läst den ett tiotal gånger, både på engelska och svenska. Det brukar gå rätt snabbt, sidorna bara flyger iväg.

Nu har jag näääästan läst klart Atlas Shrugged. Står fast vid att den är sjukt tradig, men det hela får ändå ett djup i ljuset av att fröken Rand gick på amfetamin i 30 år Jag säger det inte som en pik, jag har själv haft mina tjackperioder. Men gud vad Atlas Shrugged känns som ett typiskt tjackskriveri med det i bakhuvudet. Hennes fixering vid detaljer är hundra gånger mer manisk än i Fountainhead.


+1. Ayn Rand var ju verkligen en märklig människa på alla sätt. Själv gillar jag märkliga personer, dom är intressanta. Men vänstern vill ju gärna måla upp Ayn Rand som någon sorts ambassadör för liberalismen, vilket ju inte stämmer. Hon var en väldigt märklig person.

Jag kan till 100% instämma i det ovanstående. Jag har själv ett flertal libertarianska värderingar, men jag tycker ändå att Atlas Shrugged är en fullständigt undermålig bok ur ett litterärt perspektiv.

De främsta bristerna är

1. Den är 1200 sidor lång men handligen skulle lätt kunnat rymmas på 300-400 sidor
2. Delvis som en följd av sin längd så är den extremt tjatig och återupprepar alla idéer till absurditetens gräns
3. Varenda karaktär i boken kan exklusivt placeras i ett av två fack: ultralibertarianska företagare eller ultraetatistiska socialister. Direkt när en ny karaktär introduceras görs det omedelbart klart vilken av de två grupperna karaktären tillhör, och inte en enda karaktär gör minsta antydan till att överväga att ens små detaljer i den andra gruppens synsätt skulle kunna vara tänkvärda.

Sammanfattningsvis så tycker jag att South Parks beskrivning av Atlas Shrugged är rätt träffande:

Det går ju att dela upp och läsa 'Non-Contradiction', 'Either or' och 'A is A' i etapper. Jag är ganska säker på att böckerna finns att köpa separat om man inte vill plöja 1200 sidor i ett sträck. Mitt eget exemplar kollapsade under sin egen tyngd när jag lade den upp och ned så det finns uppenbara fördelar med lite kortare böcker.

Atlas shrugged ska för övrigt läsas som en roman, den är inte realistisk, det är ingen helig skrift för libertarianismen men fungerar säkert som en ögonöppnare för etatister. Vissa av de, till synes, ändlösa monologerna är till och med mycket bra, som Fransisco d'Anconias money speech.

Jo, själv klarade jag inte av att läsa hela boken i ett sträck på grund av hur repetitiv den är, utan det blev olika delar vid olika tidpunkter och ibland bytte jag och läste någon annan bok emellan. Jag kan också hålla med om att just Franciscos inlägg överlag var betydligt bättre än resten av boken. Synd bara att han har en relativt liten roll. Bitarna med Reardens och Dagny Taggarts romans var direkt frånstötande, då var det nästan så man önskat att John Galts tal förlängts med 200 sidor till mot att de scenerna tagits bort.

http://www.newyorker.com/humor/daily-shouts/ayn-rand-reviews-childrens-movies

Skrivna av en person som uppenbarligen inte läst Rand, eller är för korkad för att förstå henne. Knappast underligt, eftersom Ortberg är postmodern feminist och har anknytning till bl.a. Gawker.

"The biggest and the strongest are the fittest to rule" - står i direkt kontrast till allt hon någonsin skrev om. De största och starkaste är ju de styrande, de korrupta politikerna, storföretagare som inte har några skrupler utan tvingar fram lagstiftning för att krossa andra företagares framgångar eller tilltvinga sig saker de inte har rätt till.

"Payment is the only honest way to express appreciation for value" - helt felaktigt igen, vi kan ta kärlek till exempel, som Rand såg som det yttersta uttrycket för uppskattning av en persons värderingar och karaktär.

"Taxation is also a form of theft. In a truly free society, citizens should pay only as much as they are willing for the services they require" - helt fel återigen; priset på en tjänst skall sättas på den öppna marknaden, staten skall inte sköta något utom militär, rättsväsende och polis.

"Half a star off for the grandparents, who are sponging off the labor of Charlie and his mother. If Grandpa Joe can dance, Grandpa Joe can work" - kunde inte bli mer fel. Individer har rätt att göra vad de vill med sina pengar, och Rand sade explicit (på Phil Donahues talkshow för den som undrar) att det inte var något fel med att hjälpa andra (https://www.youtube.com/watch?v=bx-LpRSbbeA) så länge man gör det av sin egen fria vilja, och inte gör det till ett moraliskt imperativ.

Jag har inte koll på Rand men visst var det roligt. Satir på topp!

Du verkar ha bra insikt i hennes författarskap och idéer. Tar du inte i lite i nedanstående citat när du försvara henne? Du skriver så här:

""Taxation is also a form of theft. In a truly free society, citizens should pay only as much as they are willing for the services they require" - helt fel återigen; priset på en tjänst skall sättas på den öppna marknaden, staten skall inte sköta något utom militär, rättsväsende och polis."

Grejen är den att att Ortberg hävdar att i ett fritt samhälle ska man betala så mycket som man vill för de tjänster man önskar sig. Detta är just marknadens princip, att köpare och säljare kommer överens om en pris, dvs att köparen betalar det den vill. Detta utesluter inte att säljaren inte går med på vad köparen är villig att betala. Dvs inte solklart formulerat av Ortberg men inte helt fel heller.