Ayn Rand och hennes författarskap

Jo precis, just därför jag skrev "till större delen" bara.
För mig hade Peter Keating varit den ultimata karaktären om han hade haft lite mer stake i sig och varit lite mer manlig (inte gått och jagat äckel-emot till Francon's dotter t.ex.)..Howard Roark hade ju en hel del bra drag, men var i det stora hela ett skämt (Man kan ju fortfarande ha integritet fastän att man gör en eller två ändringar på en byggnad man ritar till en kund, för att håva in enorma summor pengar, när man dessutom är halvt uteliggare redan, och dessutom, vafan är integritet när man kan ha pengar?)

Sedan finns det ju andra sätt att se manipulation på. Man kan säga att manipulativa människor ej skapar något själva, men å andra sidan är det ju precis det dom gör.
Som Peter Greene hade sagt, "Att vara ärlig är väldigt bra att vara då människors försvar kommer att tas ner, och då kan du blåsa allihopa".

Och ska man fundera ännu lite längre så kan man fortfarande vara ärlig och ha integritet, men fortfarande vara en manipulativ djävul. Sätter man upp en princip som tillåter en att vara manipulativ för att få tag i det man vill, så är man ju ärlig mot sig själv när man väl lyckas med sin manipulation och sitt kameleont-betéende. Och det är ju en själv man ska tänka på enligt objektivismen?

Så egentligen så bör man kunna vara ett manipulativ psykopat, som ljuger för allt och alla och tar allt han kommer åt sig från vem som helst, men samtidigt vara en ärlig människa. Man är ärlig mot sig själv, och man har integritet. Det är bara en själv som räknas ju, det säger ju Ayn Rand själv.

Jovisst, det är ju hennes svaghet tycker jag. Hon har en del vettiga resonemang, men hon drar dem bortom alla rimlighetens gränser.¨

Sammanfogat en tråd om tramsaren Rand till denna.
/Mod

Utveckla gärna vad du menar med ett exempel eller dylikt?

Jag läste ungefär 600 sidor av Atlas Shrugged som tydligen är Annie Lööfs och andra borgerliga politikers favoritbok. Efter dessa 600 sidor av ältande, klagomål, antifackligt skitsnack och världsfrånvänd världsbild åkte denna blasklitteratur som är frenetiskt skrivet på tjack rakt in i papperskorgen. Den är så misslyckad ett "manifest" kan bli.

Den här serien om boken och Rand sammanfattar mina tankar ganska bra.

Tycker rätt bra om hans böcker (bara skämta) men Annie LXf är en skit. Så detta kommer hädanefter att förstöra läsupplevelsen. Säger kanske en hel del, om Annie, att hon gillar Rands böcker.

Ayn Rand var ingen vidare skönlitterär författare. Hennes non-fiction är dock prima och fulla med intressanta insikter. Man bör dock inte ta hennes filosofi bokstavligt och helhjärtat, då blir man sinnessjuk. Mer eller mindre.

Jag älskar Atlas Shrugged. Men ointelligenta, ointellektuella eller känslostyrda människor kommer inte kunna uppskatta boken. Dessutom måste man läsa boken långsamt och föreställa sig alla detaljer, idéer och koncept för att kunna uppskatta den.

Har precis beställt senaste Ayn Rand Boxen från Timbro! Nu undrar jag om det är några fler böcker än världen skälvde, urkällan och Förnuft, egoism, kapitalism, som man ska läsa för att förstå sig på denne filosofs idéer?

Nu är jag inte tillräckligt kunnig om Ayn Rand för att kunna svara, Men om du inte har greppat hennes filosofi via de böcker så.. ja, då hjälper det nog inte att du läser vidare.

Själviskhetens Dygd är väl något som jag oftast sett citeras i diskussioner om Rand. Jag kan förstås inte utesluta att de mest relevanta delarna av den inte ingår i Förnuft, egoism, kapitalism och en romantisk livskänsla, då jag inte har läst den. Om du har beställt boken skulle du väl kunna vara vänlig och berätta vilka texter som har valts ut till den.

Annars så är väl De Levande i mitt tycke Rands mest lättnjutna bok. Kanske just för att den inte erbjuder någon större inblick i hennes filosofi.

Haha, en sån igen!
Hennes böcker är ju usla!
Och kom nu inte och säg att man måste hålla med henne för att uppskatta böckerna.
Några av mina favoritböcker är skrivna av fascister, kommunister etc. och jag äskar dem även om mina egna ståndpunkter är långt ifrån författarnas. Om man måste tycka som författaren för att gilla boken så måste den suga helt enkelt! En bra bok kan uppskattas även om man ogillar författaren.

Om man nu ska försöka sätta sig in i den patetiska låtsasfilosofen Rosenbaum så kan man gott bespara sig hennes ändlösa litterära pekoral och istället försöka ta sig igenom Leonard Peikoffs Objectivism: The Philosophy of Ayn Rand.