Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Pust, varken RMV, Socialstyrelsen eller rättens/Socialstyrelsens oberoende expert Mörland anförde något dylikt som något problem. Inte heller försvaret.

Däremot ansåg Mörland att den dos om 500 mg tiopental som skulle behövas för att uppnå uppmätt värde (2000 mikrogram/gram) kunde delas maximalt med 4 p g a att tiopentalet kunde ha stannat i underkroppen eftersom hjärtat stannade snabbt. Och då skulle man kunna komma ner till en dos på som lägst 125 mg (men vid den här nivån på dosreduceringen krävdes att patienten var död vid injektionen). Men en dos på typ 200 mg skulle man ju alltså kunna tänka sig.

Försvarets resonemang handlade dock inte om detta. Den friande domen handlade heller inte om något sådant här. Den friande domen baserade sig på att man inte ansåg det uteslutet att det kunde handla om ett spädningsfel (jag anser dock som sagt att man bluffar här, se mina tidigare inlägg) och att den uppmätta halt som var bevisad var så liten som 10 mikrogram/gram. Och eftersom rättens oberoende expert Mörland ansåg att upp till ca 15 mikrogram/gram kunde förklaras av eventuella, tidigare tiopentalinjektioner så ansåg tingsrätten att det inte var bevisat att babyn dött av den tiopentalspruta om 250 mg som läkaren erkänt att hon hade på sjuksalen. (Notera att de här eventuella, äldre mindre tiopentalinjektionerna inte hade journalförts och att det var först långt i efterhand som några sjuksköterskor plötsligt kom på att man vid tre(!) tillfällen gett ej journalförda tiopentalsprutor. Den läkare som skall ha gett en tiopentalspruta dagen innan babyn dog förnekar att någon spruta gavs då. Den här läkaren kallades heller inte som vittne till tingsrätten. Mörland ansåg också att de två eventuella tiopentalinjektioner som skulle ha getts längre tillbaka i tiden inte skulle ha kunnat bidra i princip något till de möjliga 15 mikrogram/grammen.)

Det är ju här jag och andra (bland annat Hamilkar som så vitt jag vet innehar en hög akademisk tittel innan naturvetenskaplig ämne - för den som är sjukligt fixerad vid formell meritiering.) har funderat över fettets och nedbrytningsprodutker från fetters roll. Det verkar rimligt att de skulle kunna bilda miceler på liknande sätt som tvålämnen, och på detta sätt skulle kunna lösa stora mängder av fettälskande ämnen som thiopental. Eftersom miceler i regel har lägre densitet är vatten och blod, så skulle man kunna få viss fasseparation i likvätskan i flickans kropp. Därmed så skulle thiopental kunna bli ojämnt fördelat i vätskan, och provet som togs skulle på detta sätt kunna få extremt höga mängder thiopental.

Vet att du ogillar spekulation, men skulle det inte kunna vara möjligt?

Nja, jag har läst naturvetenskap på högstadium och gymnasium och var väl hyfsat vaken då. Vidare så har jag varit verksam som vetenskaplig/teknisk journalist, vilket märkligt nog ledde till en roll som rådgivare och idégivare till några utvecklingsprojekt, men några akademiska poäng har jag inte - det är riktigt.

Ditt problem med att försöka avvisa mina argument på formella grunder är dock två. Dels har jag medhåll av flera personer med läkarutbildning - bland annat Hamilkar. Dels har jag tydligen ansetts såpass kompetent ehuru självlärd så att jag tjänat pengar på det. Under de senaste åren t.o.m. snuskigt mycket pengar.

Så, jag beklagar - om du vill bemöta mina argument så får du nog göra det med sakargument istället för akademiska poäng - och under alla dessa år denna tråd har levat har du inte presenterat ett enda motargument mot mina teser. Tror att det bästa är att du slutar din förföljelse mot läkaren. Det gick ju så bra för dig under Juli, när du inte skrev en enda ordtapet; varför har du trillat dit i ditt tvångsmässiga beteende igen?

Hamilkar brukar väl inte skriva exakt samma grejer som dig även om han mycket riktigt står på samma planhalva som dig.

Själv brukar jag inte väcka den här tråden till liv när den somnat av. Däremot brukar jag ibland lägga mig i när någon börjar på igen med jamandet om alla fantastiska fel svenska och finska RMV gjort och som rättens/Socialstyrelsens oberoende expert Mörland gjort.

När det gäller möjligheten till andra skevheter i provmaterialets representativitet än de som Mörland påpekat så vill jag påpeka att man plocka ut 3 ml av de runt 250 ml som fanns i kärlystemet. Det är alltså runt 1,2 %. Det är ingen pytteandel av det som fanns i kärlsystemet. För en vuxen person motsvarar detta 60 ml, alltså 0,6 deciliter. Detta gör att sannolikheten för dålig representativitet p g a liten andel provmaterial av den totala volymen inte framstår som speciellt sannolik mellan tummen och pekfingret. Man har heller inte använt sig av den här typen av motiveringar i den friande domen.

Notera också att ingen hittills svarat på den matematiska överslagskalkyl jag gjorde när det gällde sannolikheten för den här typen av felkälla. Och det var ju några år sedan jag postade denna sannolikhetskalkyl. Har ni funderat klart ännu? Noterar också som sagt att tingsrätten inte tordes använda sig av någon sådan här goja. Det var lättare att blanda bort korten med andra metoder.

Så var det dags för Pcuris billiga begagnade lögner igen då


Och som vanligt så var ju mörland ett vanligt åklagarvittne och inget annat. Står som sagt då på sidan sex i domen


Nix, det gjorde han inte.
Han tror att en tillförsel av
en relativt liten mängd, 5 ml, av en 2,5-procentig lösning, dvs. 125 mg tiopental, hade kunnat
räcka om dosen hade getts efter döden.

Eftersom det klart och tydligt i domen på sid 31 står att flickan levde i upp till en timme efter döden så är det minst 500 mg som gäller fortfarande. Siffran 200 är en ren fantasi från Pcuri som hellre drar till med en lögn istället för att erkänna att han hade fel (som vanligt).


Domstolens beslut grundar sig på att Åklagaren inte kan bevisa att en dödande injektion har getts, han kan inte heller säga när den skulle ha getts eller av vem.

Pcuri har vid upprepade tillfällen överbevisats om att hans tolkning är direkt felaktig men då han hellre fortsätter sin sjuka förföljelse av en oskyldig läkare än att erkänna sina egna sjukdomsproblem så fortsätter han med sådanna här lögner.

Eftersom minsta möjliga dos fortfarande är 500 mg så är det helt ointresant vad som fanns på salen.
Det som är intresant är vad som gavs till flickan. PCuri undviker nogrant att säga att den enda spruta vittnen såg var en fem ml spruta (domen sid 52-53).

Trots upprepade möjligheter så har PCuri aldrig någonsin kunnat förklara hur han ska få in 500 mg tiopental (minsta möjliga mängd enligt bland annat Krister Nilsson Socialstyrelsens rättsliga råd, domen sid 66) i en fem ml spruta utan att den blir färgad av tiopentalet (domen sid 31)

Pcuri väljer också att återigen inte svara på om han anser att det var Blod RMV analyserade (blod som alltså inte kan innehålla den påstådda koncentrationen enligt rapporten) eller om det var ett förorenat prov och därmed inte representativt för flickans blod.

Inte så konstigt då båda fallen innebär att han återigen blir tvungen att erkänna att han hade fel. Båda varianterna innebär också skäl för att RMV:s analys ska ogillas och därmed också en automatisk friande dom

Pust, det mace2442 skriver ovan är ju samma grejer som h*n postat tiotals eller hundratals gånger tidigare och som jag kommenterat några gånger. En hel del består av prat där h*n låtsas som att det h*n säger motsäger det jag anför. Ibland blir invändningarna av mer uppenbar idiotkaraktär, exempel:

"Eftersom det klart och tydligt i domen på sid 31 står att flickan levde i upp till en timme efter döden [...]"

Kommentarer i övrigt:

1. Läkaren har erkänt att hon hade en 10 ml-spruta med 250 mg tiopental på sjukhussalen (hon hävdade dock att hon hade destruerat den oanvänd efter att babyn dött).

2. 200 mg tiopental är ett exempel på en dos som ligger över 125 mg men under de 250 mg som fanns i sprutan enligt läkaren själv.

3. Kontentan av motiveringen till den friande domen är förutom att eventuella tidigare injektioner kan förklara en mindre tiopentalförekomst, samtidigt som någon högre nivå inte till fullo bevisats, att bristen på glasklara vittnesmål om en injektion av läkaren i samband med döden också är ett skäl för att fria. (Jag anser alltså att man ljög när man påstod att någon högre halt inte bevisats och att läkarens eget påstående om att hon destruerat 250 mg-sprutan i kombination med vittnesuppgifterna om någon slags injektion borde ha kunnat räcka för en fällande dom. Jag tvivlar på att osäkerheten i en del vittnesmål skulle ha räckt för att fria. Ingen har i tråden anfört rättsfall som tyder på att denna osäkerhetskomponent skulle ha räckt.)

4. Krister Nilsson anser alltså 500 mg hade behövts för att uppnå halten 2000 mikrogram/gram. Likaså Socialstyrelsens/rättens oberoende expert Mörland. Mörland kan dock pruta ner denna siffra maximalt 4 ggr, alltså till 125 mg, p g a att tiopentalet huvudsakligen kan ha hamnat i det venösa systemet i underkroppen. Siffran 125 mg är en teoretisk siffra eftersom babyn då förutsätts ha varit död vid injektionen.

5. När det gäller färgen på sprutan så har ju Bustopher postat bilder tiopentallösningar av högre koncentrationer. Och de var ju tämligen ljusgula. Så om någon säger "genomskinlig" vätske så bör den biten inte utgöra något större problem.

6. Tingsrätten anför inte eventuella föroreningar som skäl till den friande domen.

1. Provet på likvätska från det sedan 24 dagar avlidna barnet speglar inte de faktiska förhållandena då barnet avled. Inget "B" prov tas.

2. Det finns ett tiotal vittnen på sal när barnet avlider. 7-8 av dessa är anhöriga till barnet. Ingen har sett någon injektion ges till barnet i samband med dödsfallet.

3. Modern till barnet skriver en tid efter dödsfallet en polisanmälan. Den är riktad mot sjukhuset och inte den sedemera åtalade och friade läkaren. Är det troligt att hon skulle tveka att peka ut sin dotters baneman?

Ja så länge Pcuri fortsätter att upprepa sina överbevisade lögner så kommer jag att övebevisa dem igen. Sen låtsas jag inte, jag motbevisar lögnerna (dessutom med källhänvisningar)
Tex står Mörland fortfarande listad under de vittnen åklagaren kallade på sidan 6.
Trots det fortsätter PCuri att påstå att Mörland skulle vara tillsatt av rätten vilket då är en direkt lögn.


Och en felskrivning var alltså det enda PCuri hade att komma med trots att t.o.m. han borde vara smart nog för att förstå vad jag avsåg. Mer noterbart är att han inte förnekar att "upp till en timme." är ett direkt citat ur domen vilket i sin tur återigen bevisar att det inte finns något som helst stöd för PCuris fabulerande om att hon avled under pågående injektion. (den här gången heller)

Att ha mediciner förbereda i salen är god medicinsk praxis och inget annat.
Ska vi vara riktigt nogranna så fanns det faktiskt mer än en 10 ml spruta på salen (den andra innehöll dock inte Tiopental)

Det som är relevant är fortfarande vad som gavs till flickan. Tråkigt nog för PCuri finns det fortfarande inget vittne som säger att det var en 10 ml tiopentalspruta. Vitnessmålen slår tvärtom fast att det inte var en 10 ml spruta (står som sagt i domen på sid 52-53)

Men fortfarande så är det enbart PCuris fantasier. Inget som är baserat på fakta eller vetenskap eller vitnessmål i dommen.

Den minsta tänkbara dosen för en levande flicka är fortfarande minst 500 mg enligt flera vittnesmål


Vad PCuri anser är en sak. Vad domstolens skäl var är en annan. Den senare är dessutom klart dokumenterad.

"Å andra sidan finns det, mot bakgrund av de brister som Olof Beck påtalat, inte heller något som visar att misstag kan uteslutas." (domen sid 20)

Kravet i en svensk domstol är:
Detta beviskrav kan något förenklat sägas innebära att domstolen måste kunna utesluta både alternativa händelseförlopp och alternativa gärningsmän. (domen sid 11)

Eftersom misstag inte kan uteslutas så är inte alternativa händelseförlopp uteslutna och därmed ska det hela underkännas som bevismatrial vilket också sker. Tråkigt nog för PCuri är detta helt i enlighet med vanlig rättspraxis.


Då flickan fortfarande inte var död så är det fortfarande 500 mg som gäller. Sen saknas det fortfarande en förklaring från PCuri på hur en injektion som ges i armen ska hamna i två vener i underkroppen utan att späs ut på sin färd till hjärtat, via lungorna och sen ut i kroppen

Vad Pcuri tycker är återigen ointresant. Vad rätten säger är "Det är inte heller någon som har lagt märke till om den vätska som Viveka Lindén sprutade in i Linnéa i slutet var gulaktig, som tiopental är, utan i den mån någon över huvud taget har lagt märke till dess utseende har de angett att den var genomskinlig. " (domen sid 31)

Rätten fastställer därmed att den injektion som gavs inte var ljusgul övehuvudtaget vilket då leder till att det inte finns något som helst stöd för att det var tiopental i den 5 ml spruta som gavs till flickan utan snarare tvärtom vilket också stämmer väl med uppgifterna om att man spolade infarten med natriumkloridlösning


Frågan var inte om rätten anförde det utan om Pcuri nu anser att det var blod man analyserade (blod som då inte kan innehålla fantasivärdet) eller om provet var förorenat. Han valde återigen att inte svara.

Rätten tog inte ställning i frågan då man redan hade underkänt åtalet. Därmed gick man inte vidare med den tekniska bevisningen utan man nöjde sig med att underkänna även åklagarens arbete med att peka ut en gärningsman med orden "Det nu anförda ger således vid handen att bevisningen i denna del inte ger något belägg för att Viveka Lindén vid det aktuella tillfället skulle ha vidtagit åtgärder som inte varit medicinskt motiverade." (även det då på den trevliga sidan 31)

Ja det är ju bara att konstatera att PCuri inte ens gör ett försök att bevisa att provet som togs var representativt, och därmed är ju egentligen diskussionen avslutad, men några kommentarer;
Jo, Hamilkar och jag är överens om att thiopental absorberas på feta ytor, och det är nog alla som har rudimentära kemiska kunskaper med på också. Dina räkneövningar med volymerna är ju naturligtvis helt meningslösa - även om volymen blod är mindre hos barn måste prov fortfarande vara representativa för att man skall kunna göra beräkningar. (Inom parantes går det förmodligen inte att jämställa blodvolym premortem med likvätska postmortem efter denna tid.)

Saken är den att det händer att mätresultat blir extrema. Då tar man ett eller flera nya prov, och inte sällan blir dessa normala; något var fel på förta provet. Om så hade gjorts här skulle förmodligen hela den mänskligt och ekonomiskt dyrbara cirkusen kunnat stoppas.

(För övrigt så har PCuri fortfarande huvudvärken med att knyta läkaren till en thiopentalinjektion - resonemanget om sprutan i salen gör inte detta, och dessutom förklara varför de bästa vittnesmålen direkt motsäger åklagarens gärningsbeskrivningen när det gäller död under injektion.)

För seriöst intresserade rekommenderas den pågående debatten på Läkartidningen. Jag håller i minnet att det är ett forum för läkare främst.

Frågan där har i någon mån blivit om det går att bevisa att rättskems angivna värde på tiopental-koncentration kan bevisas vara felaktigt. Jag håller med om att så inte är fallet.

Nu tycker jag att frågan som redan rättskem borde ha ställt sig är: Kan värdet bevisas vara riktigt? Den frågan borde sedan följt rättsläkare, polis och åklagare. Jag vill mena att alla hade möjlighet att göra en bedömning av svaret. Åklagare och polis hade sedan ytterligare frågor att lägga till för att bedöma om en viss person kunde anses misstänkt för att ha begått ett brott.

Jag behöver väl inte tillägga att mitt svar på frågan om värdet kan bevisas vara riktigt är nej.

Man måste ju också komma ihåg att det inte är den frågan en rätt har att hålla sig till utan rätten har det "enklare". Deras enda fråga är om Åklagaren kan bevisa att det inte kan finnas någon annan förklaring än att det av honom påstådda värdet är korrekt.

Kjell-Olof Feldt på Dagens juridik
http://www.dagensjuridik.se/2014/11/detta-ger-ett-vitt-tolkningsutrymme
PS
Även SvD tydligen.
DS