Citat:
Ursprungligen postat av
FreedomOfSpeech201
Du pratade om fri rörlighet och att arbetsgivaren skulle sätta lönen och villkoren istället för kollektivavtal och LAS, där den som inte fick jobb inte heller fick något annan försörjning som motiverade denne att stanna.
En tolkning som kan jämföras med att kalla någon kommunist för att de tycker det är en bra idé med skattefinansierad grundskola.
Citat:
Om någon från ett låglöneland, med extremt låga levnadsomkostnader i hemlandet, kommer hit och konkurrerar fritt med svenska arbetare så kan denne naturligtvis acceptera en betydligt lägre lön eftersom denne kan åka hem och leva gott på en betydligt lägre summa. Alltså riskerar svenska arbetare att bli utkonkurrerade på sin egen arbetsmarknad. Om de då ska erhålla offentligt stöd för att de blir utkonkurrerade så blöder statskassan likt förbannat, bara att vi har arbetslösa svenskar istället för invandrare.
Tjänar invandrare mindre än svenskar för samma jobb?
Citat:
Vad menar du med liknande förutsättningar? Ju mer lika ju mindre skillnad, givetvis. En invandrare med en IQ på 120, god förståelse för språket och utan belastande kulturellt bagage har antagligen ungefär samma förutsättningar som en svensk med IQ 120. Nu selekterar vi dock inte på det sättet, långt därifrån. I Sverige är det närmast en merit att vara så dysfunktionell som möjligt, eftersom man då framstår som mer behjärtansvärd och i behov av lite svensk godhet. Begåvade individer söker sig med fördel någon annanstans.
Invandrare är dessutom en extremt heterogen grupp och har därmed extremt olika förutsättningar. Finns antagligen grupper av invandrare som lyckas bättre än svenskar men ser vi på vårt mest omhuldade område, invandrare från tredje världen, ser det förstås radikalt annorlunda ut.
Antar att du återigen är inne på en alternativ verklighet istället för det Sverige som vi de facto lever i idag?
Det var ingen svår fråga. Synd att du är mer intresserad av att döma människor efter var de fötts än någonting annat.
Citat:
Mycket möjligt att jag tolkar dig fel, svårt att avgöra exakt vart du står. Särskilt som du tycks blanda verklighet och alternativ verklighet. Jag försöker hålla mig till Sverige av idag och den rimliga överskådliga framtiden, eftersom det är så verkligheten ser ut just nu och i en meningsfull framtid. Du tycks diskutera hypotetiska scenarion där vi har en helt annan typ av invandring, arbetsmarknad och socialförsäkringssystem. Om du ska diskutera utifrån det perspektivet så kan du väl prydligt rada upp premisserna för din verklighetsbeskrivning, så slipper vi lika många missförstånd.
Poängen jag försöker få fram är att det inte är människorna som är problemet, utan systemet. Att vilja hålla fast vid ett trasigt system och försöka laga det genom att inte utsätta det för stresstest är ju att blunda, stoppa fingrarna i öronen och sjunga för fulla muggar.
Citat:
Nu är det du som låtsas ha svårt att förstå något jag vet att du egentligen begriper mycket väl.
Du kanske känner att du gärna bidrar till min mammas äldrevård trots att du inte vet vem det är, för att hon är vit svensk, men inte till en invandrares. Jag har en annan inställning. Det handlar inte om att det är svårt att förstå, det handlar om att jag inte resonerar som du.
Citat:
Människan kommer alltid bilda grupperingar, det ligger i vår natur, liksom det alltid kommer finnas motsättningar mellan olika grupperingar som skiljer sig för mycket på bärande punkter. Det hela är ett argument mot mångkultur mer än ett argument mot grupperingar. Skapar motsättningar mellan grupper konflikter? Ja. Har hela vår civilisation skapats på grund av vår förmåga att bilda grupperingar snarare än verka som individer? Ja. Är det sannolikt att människan kommer överge sin instinkt och sitt behov av att bilda grupperingar? Nej. Är det då meningsfullt att forma en världsbild eller ett samhälle efter premissen att så kommer ske? Nej.
Jag är invandrare, kom som vuxen. Lärde mig språket, utbildade mig, umgås med människor från hela världen, av olika religioner. Tankesättet att det är fäderneslandet som är avgörande för vem man ska vara lojal till eller att kultur man vuxit upp i på något sätt är ett starkare klister än andra saker är för mig ett ganska inskränkt tankesätt.