Citat:
Vad syftar du på här? Att om alla dog när de fyllde 65 så skulle man gå plus på pensionsavsättningarna istället för att bygga upp en stor skuld? Är det ett rimligt antagande att så kommer ske? Hur ska du annars räkna pensionsavsättningarna som en tillgång?
Pensionsskulderna:
Citat:
Den totala pensionsskulden i Sveriges kommuner är nu uppe i 242 miljarder kronor, enligt en rapport från Skandia.
http://www.svd.se/naringsliv/kommuners-pensionsskuld-tung-borda_8564108.svd
Citat:
Under Kvalitetsmässan i Göteborg samlas Offentligsverige för att diskutera samhällsutveckling. Tyvärr lyser en central fråga med sin frånvaro – kommunernas pensionsskulder. Detta trots att kommunerna är skyldiga att betala 216 miljarder kronor i pension till sina före detta anställda. Det kommer att leda till höjda skatter i framtiden, skriver Bengt-Åke Fagerman och Dan Brännström.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.776057-pensionsskulderna-en-tickande-bomb
Citat:
Kommunerna sitter på en tickande pensionsbomb. De kommande tio åren kommer ett stort antal fyrtiotalister att gå i pension vilket i praktiken innebär att antalet pensionstagare kommer att fördubblas. Samtidigt vet vi att kommunernas pensionsskulder 2011 var uppe i 240 miljarder kronor varav bara 24 miljarder, eller 10 procent, redovisades som skulder i kommunernas balansräkningar, skriver FARs ordförande och generalsekreterare i Dagens Industri.
http://www.far.se/Press-och-opinion/Debattartiklar/Pensionsbomb-i-kommunerna/
Kommunala skuldbördan är enorm även oaktat pensionsskulden:
Citat:
Åren 2009–2012 ökade kommunsektorns totala skulder från 360 till 470 miljarder kronor. Upplånat kapital avsett för kärnverksamheten och de kommunala bolagen (energi, allmännyttan med mera).
Med nuvarande ökningstakt kommer kommunernas skulder att stiga till nästan 530 miljarder 2015.
Vid 2–3 procents ränta kostar kommunernas upplåning runt 10–12 miljarder per år. Det betyder att skattepengar ”försvinner” till svenska och utländska långivare. Har vi en debatt om detta växande skuldberg, som närmar sig 14 procent av BNP? Nej. Vad skulle hända om dagens låga räntor ökar kraftigt?
Med nuvarande ökningstakt kommer kommunernas skulder att stiga till nästan 530 miljarder 2015.
Vid 2–3 procents ränta kostar kommunernas upplåning runt 10–12 miljarder per år. Det betyder att skattepengar ”försvinner” till svenska och utländska långivare. Har vi en debatt om detta växande skuldberg, som närmar sig 14 procent av BNP? Nej. Vad skulle hända om dagens låga räntor ökar kraftigt?
http://www.dagenssamhalle.se/kronika/ingen-debatterar-kommunernas-500-miljarder-i-lan-8586
Citat:
De svenska kommunernas skuldsättning per capita fortsatte under 2013 att dra iväg från BNP per capita. Förenklat kan man säga att kommunerna hanterar sina skenande kostnader genom ökad skuldsättning.
http://cornucopia.cornubot.se/2014/08/kommunernas-skuldsattning-drar-ivag.html
Citat:
Absolut lägst skuld per invånare hittar man i Tibro med 6 608:- SEK, följt av Kävlinge med 7 512:- och Höör med 8 847:-. Mer än 10x så höga skulder hittar man i andra ändan, som toppas av Södertäljes 146 645:- SEK per invånare, följt av Karlskronas 84 876:- och Umeås 83 681:-.
http://cornucopia.cornubot.se/2013/12/kommunhybrisen-svenska-kommuners-skulder.html
http://www.di.se/artiklar/2012/11/30/kommunernas-skuldberg-vaxer/
http://www.di.se/artiklar/2012/11/29/rasar-mot-bolagsraddning-en-greklandskommun/
..........