Ateismens tro på att hjärnan är Gud (och skaparen) i människan

Skaparen är övernaturlig eftersom abstraktionerna nödvändigtvis inte behöver vara naturliga. Detta gör att skaparen står över naturen. Skaparen kan också "gå emot strömmen" och bestrida det vanliga - vilket i sig kan ses vara en "andra natur". Så visst handlar det om övernaturlighet... det bara du och de du trott på som inte vetat vad övernaturlighet handlar om.

Du är bara inte tillräckligt medveten om hur verkligheten är beskaffad då du är tryggt invaggad i en vetenskaplig (och tämligen konkret) troskap uppblandad med fantasier.

Bara vetenskapens bevis för atomens existens, utgör bevis nog för att dess motsats också existerar. Men för att begripa detta måste du också förstå vad ordet "atom" står för... och det är detta jag fört diskussion om med några andra innan du kom. Läs gärna dem innan du kommer med några upprepande "argument". Delbarhetens (vilket utgör tomheten) existens är som sagt en logiskt följdriktig slutsats av att odelbarheten (eller atomen) existerar. Det är basisk kunskap i en realistisk verklighetsuppfattning.

Och belägg för atomism har ju funnits ett tag.

mvh
Mattias

Du tror inte att det kan vara så enkelt som att HJÄRNAN förstod det?



Och bevisen för detta...? Låt mig gissa: Jag måste bevisa det för mig själv?

Vad säger förresten Occams razor om att lägga till nån övernaturlig skapare för att förklara något som redan kan förklaras med en hjärna?


Cirkelargument.

Vissa tycks ha mer tomrum i hjärnan än andra...


I vanlig ordning: Ja.

Du menar att man kan välja fritt vad man tror på? Hur tänkte du nu?

Flum.


Men du är en unik snöflinga som sett igenom den elaka vetenskapens falsarier? You go, girl!



Och sen kommer du med din fantastiska logik:
Tomrum existerar => Människor har gudomliga skapare i hjärnan

Glasklart.

Men kära vetenskapstroende, om det nu är så enkelt - förklara då hur denna fysiska klump förstod detta för en oförstående. Kan du inte det, kanske du ska tänka lite innan du yttrar dig, inte sant?

Bevisen måste inses ja, har du problem med insikten? Och återigen, hur förklaras det med en hjärna? Du beter dig som om du var lika dum som tåget som spårar ur. Jag ser att jag kommer att rapportera dig för några efterföljande tramsinlägg också.

Herregud, du kan inte ens urskilja ett cirkelargument. Förklara hur mitt argument går runt till att sluta där jag började, om du kan?

Ja. Utanför dina "tågbanor".

mvh
Mattias

[quote=MattiasBeming|50682786] Du pratar om tomhet, känner igen det, bl.a buddhistisk och new-age-mixande flummare vilka blandar friskt med alla sina konkurrerande mindmap-sets.. vill gärna in och frottera sig in till de riktigt seriösa arenorna el domänerna, me se du, det ska behörighet till, som passerat avhandlingar där det går att skärskåda religiös eufori i enbart ommöblerad RETORIK, ifrån begreppens förankrade värde : ingen förankring blir inte starkare av att försöka efterlikna eller imitera.

Tomheten om igen, hört talas om pauser? ... om eftertänksamhet.. om framförhållning, dessa tre är viktiga och liksom samlar upp alla de mellansteg av de glapp som alltid finns mellan en konklusion till annan, för forskning går inte utmed en räls... forskning och i synnerhet detta topic brain... har varit genomgående trögflytande, men inte så pass att man inte fått fram oförskämt potenta narkosbladningar, så du... vad säger det?


det säger mig långtifrån allt, vi är ju myror... men... måste säga att när man opererar digitalt i foster,där foster påvisar livshotande avvikelser , men åtgärdar foster medan de ännu inte är livsdugliga men ändå har vitala organ på plats... det går icke över en natt.. det tar inte "några år" - här handlar det om livsmission, om KALL.

När vi pratar om aktiv dödshjälp, ska man kanske förstå skillnaden mellan tomhet och paus, tomhet och rytm... sinus cosinus... vilorytm.. coma... / elektriska urladdningar, fortplantningar ... sekvenser.. det finns "tomhet" där också.. men den kan vara okontrollerbar, den kan skena... den går att jaga ifatt också, inte alltid, men vad som kan tolkas vara tomhet, kan vara feltolkning, varför detta med tolkningar ur religiös metodik, inte alltid gör sig inom fysiologins domän.
om så, att männniskan har sina känslor och gråter över att inte bli förstådd i vårdprocess.. eller svåra förlopp..

klart tomhet alltid är där, när kropp temporärt slås ut, inte många som inte ber om att få dö... deras tomhet.. är tom, men fysiologiskt inte, då man inte kan idka introspektion vid alla lägen, medan känslan av tomhet kan överstiga insikten..... insikt behöver ibland vara strikt objektiv. till punkt o pricka.


inte glida lite utefter tolkning ; finns bl.a HSAN (rätt ordföljd?), finns oxå patienträttigheter, föreningar.. annat topic ju. om man behöver klaga... men det blir ju annan tråd, inte?


, för vi hade väl navigation koordinater i gps, var det inte huv.sakliga topic eller vad som försöker relateras till i tråden här?




osv.


allt är konkret förankrat, tomhet i det psykiska.. anspelar på trötthet, också återfunnet i olika skalor, tyvärr... var du än vänder dig.. måste människan räkna. tyvärr, du behöver sluta at särskilja med den mer ideologiska ivern, att låtsas dig fånga något med religionens hjälp, själen är sedan länge ett varumärke, inte mycket mer... vet inte men jag lever iaf inte på 1800-talet , dock uttrycker du dig ibland i nästan vilja att ha det mer liksom "sakrala" rakt in i neurobiologi, hur går det ihop?


kanske vid livets slutskede-biologiska avrundningsfaser, som sörjare.. som lindrande-psykologi..



men det är inte särskilt adekvat där vital status är vid liv. Och så då psyk. som vi var inne på igår. En helt annan domän det. Helt o helt, ibl i omlott med renodlad medicin, men ändå lätt udda (enl mig) (dvs fortfarande, hur optimerade viss akliniker än säger sig vara, så har de också lite särskild klientel, andra premisser m.m)



Varför inte ist. prata i termer av aktiv passiv materia?


varför tomhet? materia står alltid i relation till vartannat, i reaktion med vartannat, om än du inte kan se aktiviteten alltid, mycket man inte kan varken se el ana, men ändå högaktivt. ingalunda tomt.

men psykiskt? tomt? nej jag fattar inte hur du menar.

kanske för att du inte är vare sig fysiker eller fysiologiskt oreineterad el haft mer ansvarsmässigt med det fysiska att göra?


skulle du, skulle ditt sinne skärpas, jag lovar - att försöka dissa det materiella... kan man göra när man är ideologiskt anfktad, t.ex att behöva hävda sin religiösa position/status.


ett jehovas vittne t.ex.. jisses.. vilka turer de behövt ta sig för sina fucking blodfria operationer, jävla dårar.



Myter annars, lek med ordvalörerna.

har noll med adekvat språkhantering att göra, vi hade fokus neurobiologi inte sant?

men ok, ett psyke KAN blockeras av alltför fanatisk upptagning av religion, av mer moderat el villighet att erkänna var den är och att den är i tid o rum, det är olika.. finns psykiskt sjuka ja.

kanske ditt gebit?

eller med smärta i det "inre" det du vill komma åt?




Vad du beskriver med detta, kan jag ev. tolka som smärta, saknad, sorg.. man kan ha hjärtesmärta.. och ja, det gör givetvis ont, på ett annat sätt. men kan sätta sig i mentala också...


psykosomatik. kronisk melankoli o.dyl (tomhetskänslorna... att inte känna lust, tyna i ego-kärnan, inre motorn sackar..)


Förstår inte detta... kan du inte beskriva det i andra ord, ge exempel! dra en fallbeskrivning tack!


Psykiatrin, detta. Inte neurobiologi inom fysiologiska ramarna. Stor skillnad det, OBS!!


Det står en kraftig skiljevägg mellan psykiatri och neurologi. Tror du inte mig, jag har jobbat på neruologen i snart 9 år.

Nej, hjärnan i symbios, sa jag ju nu tjugotusen ggr, suck.

inte ensam.. hjärnan är inte en maskin, sannerligen icke. den är så intrikat att mycket återstår.. oroa dig inte.

vi vet något, men det mesta återstår... för den skull ska man söla ner sig och leka janteleken? nej tack.

Ok, då har vi gjort det klart att du tror på en gud som kan bryta mot naturlagar för att på så vis åstadkomma mirakel. Detta trots att man aldrig kunnat belägga vare sig existensen för ett sådant väsen eller förekomsten av mirakel i den naturliga världen. Jag kan inte säga att jag är förvånad men vet inte heller vad det tillför diskussionen.

Vad jag tror på eller inte är inte relevant. Jag frågade efter belägg på ett av dina påståenden.

Tja, det fanns ju vetenskapliga teorier om odelbara atomer långt innan vi faktiskt kunde se de små rackarna Vet inte vad atomer (som onekligen tillhör den fysiska världen) skulle ha att göra med existensen av en "psykisk domän". Du flummar runt om andra saker istället för att konkretisera vad du menar.

Mer flum. Jo, idéen om att värden var uppbyggd av små beståndsdelar som satt ihop på olika vis är ganska gammal. Just atomism är dock nästan lika felaktig som den är korrekt. Du ska nog inte dra för stora växlar på namnet, just odelbarheten visade sig ju vara en sanning med modifikation. Vad är din poäng?

Varför är livet så oerhört värdefullt när våra kroppar och hjärnor är endast kött och inget annat?
De andra som är döda, de som lever i himlen och inte har några kroppar, är deras "liv" mindre, lika, eller mer värt än vårat?
Om deras "liv" är mer värt än vårat så borde du ju definitivt blåsa skallen av dig.
Om deras "liv" är lika mycket värt som vårat: varför existerar vi i "köttform" överhuvudtaget i så fall? Finns ingen poäng med det.

Är du av åsikten att hjärnan inte åstadkommer någonting överhuvudtaget? Att den t.ex. inte minns något och den gör inga beräkningar alls.
Eller du kanske tror att den t.ex. minns saker och gör beräkningar? I så fall: var går gränsen för vad hjärnan respektive "själen" gör?
Du kanske tror att hjärnan minns saker och att den kan se omvärlden.
Innebär det att "själen" inte minns något och att den är blind?
Eller gör både hjärnan och "själen" de sakerna? I så fall: vad är poängen med det?

Så frånvaron av en förklaring innebär att du kan få stoppa in valfri magi i dess ställe?

Citat av Mattias Benning :
Tomheten (delbarheten) är vad som gör materien delbar ned till sin minsta beståndsdel (odelbarheten). Därefter har vetenskapen valt att fortsätta söndra istället och tror sig ha hittat mindre beståndsdelar fast det egentligen handlar om bitar av den minsta beståndsdelen. //


Jaha... nu pratar du om från vetenskapsfilosofi, till din åsikt om hur vetenskap hanterar den filosofiska etikens fält... till att inte uppleva sig tillfredsställt när fysiologiska premissen stiger in och sätter ner foten, så... hur tänkte du dig då lösa detta dielemma, i att befinna dig i en existens där rum och kroppar har sina skiljeväggar? om nu forcering av ytor och gränslinjer hinnor och fan o hans mormor inte passar din världsbild rätt in i medicinfältet?


VAd då söndra?! vad är detta för retoriskt trams?


SPECIFICERA!

Att söndra... är att ha en destruktiv agenda, att däremot forcera kroppar.. har INGET med söndring att beskaffas med, nada!

jag tror du blandar lite friskt o vågat...liksom du försöker hantera olika discipliner, det blir pannkakssmet av sådant - men enbart kanske som jag känner... du verkar fläta ihop kvasivetenskap med korrekt adekvat samt giltiga tillämpbara teorier (att plocka ur populärvetenskap om ännu ej sjösatta teser (men ok, så gör experimentell medicin, ibland måste det) som forskarelit ägnar sig åt i att spekulera kring, är annat /




att prakticera vetenskap kan göras på tusen sätt, låt oss enas om iaf det. mer än en metodik om en å samma problematik.






jämfört med det andra, är vill jag påstå som att en står på jorden.. den andre vill stå på pluto merkurius eller mars och försöka "simulera sig hantera samma problemställning" men du ska ha som jag sa igår, underlaget KONKRET FYSISKT på PLATS att känna med dina sinnen, alla forskare forskar inte på fälten... finns många som enbart skriver... liksom en farmakolog som ska ge sig på att både diagnosticera och börja föreskriva vilken medicin som behöver sättas in på patienten 50 mil bort, via det virtuella... patienten i ett eskalerat förlopp.. nej funkar inte så, man kan inte orda neruromedicin, om än hjärnan har så många "tankar" och alstrar känslor... så behövs alltid : synkronisering i realtidens villkor. realtid och beräknad utkomst.. kan sammanfalla men det är skillnaden när en t.ex präst som tycker sig ha så bred så bred erfarenhet så, i saken att ränna runt och be för folk, älska dem... själasörja dem, prästen kan jobba i 60 år i samma domän som resten av gänget, men prästens påläsning om molekylär biologi elller patologi what the fuck whatever, hjälper inte när prästen är frånvarande vid varenda steg, av de sammanlänkande steg som utgör en någorlunda förståelse varför ett utifrån tittande in mitt i process... "ser söndrande ut", visar sig vara just terapeutiskt helande


men så är psyk väsensskild från medicin. och, att neurologi också rätt ofta använder sig av totalt meningslös medicin/stoff alltså... det vet ju alla vid detta laget! du har en poäng ändå, jag avfärdar dig inte helt!


Men du är också rätt bra diffus... där du väl börjar den gudomliga mytologins språkbruk. (smått oseriöst) eftersom det har så obefintligt med nerurobiologi att göra. (dvs inte spykiatri, som inte är = neurobiologi), psykiatri är i klass med religion... starkt otillförlitligt flackande oprecist med mera och saknar i femton fall av tio, belägg.


hela somatiken kan ta över hela psyk,med start nu direkt.

Det är en dualistisk grundsyn om att all massa har sin motsats i icke-massa, ända ned till en massans minsta beståndsdel. Inom atomismen förklaras detta genom atomen och tomheten/tomrummet vilket utgör den rådande grundteorin om hur fysiken är sammanbyggd eller vad som utgör det fysiska i dagens moderna vetenskap. Även om jag inte är en anhängare av atomteorin kan jag instämma med dess dualistiska grundsyn på verkligheten. Mer om atomismen nu och då kan du läsa här. Mer om dualism, om du inte begriper vad det är, kan du läsa här.

Om du har en monistisk grundsyn på verkligheten (att allt skulle vara fysisk massa) så skulle inte tomhet eller delbarheten existera. Vetenskapen är dock långt ifrån att begripa tomhetens natur, då de ständigt försöker se någon sorts materia i denna. Detta, i sin koncentration på att finna konkreta eller påtagliga bevis i en domän som helt saknar detta.

Vetenskapen kan inte komma till insikt om att tomheten endast kan begripas genom insikten, vilket är något individuellt och inte kan delas kollektivt som den allmängiltiga "kunskap" de under en lång tid tror sig förmedla genom sitt teoretiserande.

Och när det kommer till "söndra och härska" så tänkte jag snarare på den utveckling av atomvapen som skedde och som ledde till det globala världsherravälde västerländsk vetenskap har åtagit sig genom utvecklandet av en överlägsen vapenmakt.

mvh
Mattias