SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Däremot finns högtälskelig i SAOB. Förväxling av å/ä är typiskt OCR-fel.
OCR-program är i första hand utvecklade för a–z/A-Z och siffror. Det är också tekniskt betingat att diakriter blir osäkra, liksom att komma och punkt förväxlas. SAOB själv har en del OCR-fel.

Betydelsen är närmast älskansvärd, älskelig, kär för talaren.

Varsågod i efterskott.

Ha ha, allt var så enkelt Tusen tack.

Jag behöver hjälp med tre ord.

Beskriver "ett hundratal" ett tal någonstans mellan 100 och 200?

Det heter inte höodling, men vilket är det rätta ordet/uttrycket för hökultivering?

Är hemlandet ett passande ord för en huvudö (t.ex. en by som består av en huvudö, "hemlandet", och flera mindre obebodda öar) eller är det endast ur öbons eget perspektiv?

Rimligen, ja även om många använder det synonymt med "några hundra".


Tillverka hö.


Ett hemland innebär att det är en nation. Jag tror att många ålänningar kallar Åland för "hemö".

1. I mycket runda slängar: ett hundratal är 91–129, något hundratal är 100–249, några hundratal är 251–549.

Om ett hundratal kom och lyssnade till ett tal på torget så var det klart över 75 men långt ifrån 200.

2. Lantbrukaren odlar vallväxter, som förr torkades till hö och nu blir ensilage.

3. Ofta är nog huvudön rätt begrepp. Om det är den enda bebodda ön så är det problemfritt med huvudön. Om den största ön har flest invånare, en kyrka eller annat statusmässigt övertag så får de mindre öarnas invånare nöja sig med det.

I andra fall är det lika bra att inte väcka frågan. Öckerö kommun är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Öckerö. Björkö är den till ytan största av öarna, medan Hönö har den största befolkningen. Öarna är i bokstavsordning Grötö, Hyppeln, Källö-Knippla, Björkö, Fotö, Hälsö, Kalvsund, Rörö, Hönö och Öckerö.

Tack bägge två.

Ett hundratal får det bli.

"ängen passar för odling av foder" tror jag blir bäst. Höet tillverkas, men i ett senare skede, det var själva odlingen jag ville åt.

Min hemö har de facto kallats hemlandet, men möjligt är att det är ett mycket lokalt (och gammalt) uttryckssätt. För att ta ett påhittat exempel, Öckerö by består av hemlandet (Öckerö) och ett hundratal mindre öar. Huvudön är tydligen det bättre alternativet.

Om du vill undvika facktermen vallväxter:

... åkrarna passar för odling av foderväxter. ...

I traditionellt språkbruk / ordbruk / jordbruk så odlar man inte på en äng. Man utnyttjar den spontana växtligheten, håller tillbaka sly etc.

NE Svensk ordbok:

äng subst. ~en ~ar ...
• (oplöjd och ogödslad) mark med rik, ständigt återkommande naturlig flora av gräs och örter förr vanl. anv. som slåttermark och för lövtäkt; numera med skyddsvärde som unikt växtsamhälle och inslag i kulturlandskapet ...

Foderväxter inkluderar majs, havre, korn och foderbetor. Vallväxter är i princip bara gräs (i hö-mening) och klöver. (För botanisten tillhör både havre och korn gräsfamiljen, liksom majs, bladvass och bambu.)

Nåja, nåja, alldeles sant (och jag sysslar med onödiga hårklyverier egentligen.)

Jag översätter en gammal finsk text för nöjes skull och där finns ett ord, "heinänkasvu", direkt översatt ungefär "hötillväxt", som en viss äng passar för. Vallväxter känns för facktermmässigt.

Kanske slåtter funkar?
"I synnerhet lämplig för slåtter var ängen nedanför byn." Resultatet av slåtter är hö.

Vad är skillnaden mellan metonymi och metafor?

Både metonymin och metaforen utgör exempel på troper i retoriken. En metafor är ett begrepp som används för att frammana betydelsen av något annat än det använda begreppets bokstavliga betydelse. Ibland blir metaforer så populära att de blir klichéer, och ingen tänker längre på den sinnebild som ska frammanas. Autentiskt exempel: "Janne Josefsson är en frisk fläkt bland tråkiga journalister".

En metonymi åstadkommer man genom att byta ut ett ord mot ett annat, närliggande. I stället för att säga "Sveriges befolkning är ett nöjsamt folk" kan man till exempel säga "svensken är en nöjsam figur" eller "han grep till flaskan igen", där flaskan får bära betydelsen "alkohol".

Om du googlar de två begreppen kan du hitta än fler exempel.

En metonymi är något verkligt relaterat till det talaren egentligen menar, men metonymin är ofta av ett helt annat väsen än det egentliga föremålet.

– hela salongen brast i skratt — en salong kan inte skratta men det kan publiken däri

– nu läser jag Strindberg — egentligen Strindbergs verk och brev

En metafor hänvisar till något som anses karakterisera en egenskap man vill framhålla. Eller också saknas det ett egentligt ord, och en viss metafor tillhör allmänspråket. Metaforen är en sorts gåta som gör umgänget mellan människor mindre trivialt. När en metafor är etablerad så är den ingen gåta längre, utom möjligen för den som har svenska som andraspråk.

– en förtätad tystnad — som råkar vara en paradox också

Det där är inte en metonymi. Det räcker inte att det är något närliggande (det är för oprecist) utan det måste finnas en speciell typ av samband, t.ex. att det ena är en del av det andra eller har någon tydlig relation till det. Näsan rinner är ett bra exempel. Det är egentligen inte näsan som rinner utan snoret, men snoret har ett direkt samband med näsan.