Citat:
Ursprungligen postat av
Lt.Col.Kilgore
Jag bara undrar varför alla västs missiler är både långsamma och klena (liten stridsspets) De brukar ligga på runt 100-200kg och underljudsfart. Lite mesigt. Om vi tittar på de ryska missilerna typ KH-22an, så är stridspetsen 1000kg och farten över mach 4!
Jag vet inte...men även om farbror missil är smidig, flyger lågt och är tyst och syns sent, så skulle jag föredra en snabb missil med en massiv strisspets. Ett ton i mach 4 när den detonerar är ju inte kul för motståndaren. Inte lätt att skjuta ner heller...
När jänkarna är i farten blir allt komplicerat och mycket finlir...
Dr. Spin etc...tankar!?
Sovjet utvecklade en del specialiserade sjömålsrobotar för att bekämpa NATO:s hangarfartyg,
vilket krävde robotar med en stor verkansdel, stor räckvidd och hög hastighet
för att ge en vettig möjlighet att överleva fram till målet.
För väst så bestod målbilden av mindre fartyg
(inklusive stora mängder små robotbåtar och korvetter)
som inte krävde vare sig stora verkansdelar, stor räckvidd
eller (i de flesta fall) hög hastighet för att penetrera luftvärnet.
Det som krävdes var små och billiga robotar som kunde bäras i adekvata numerär
utan att ta upp mer volym än nödvändigt.
Därtill så räknade man i väst med att i normalfallet slå ut fiendens fartyg med stridsflyg.
Sovjet utvecklade f.ö. även de robotar av västmodell
och idag så är denna typ av robotar fullkomligt dominerande i Ryssland,
bortsett från gammalt arvegods från det kalla krigets dagar.
Man utvecklar även nya robotar med högre hastighet,
men då med en mera sansad viket på verkansdelen.
Dylika robotar utvecklar f.ö. även i väst i form av brittisk/franska Perseus.
USA höll också på med en dylik robot inom LRASM-projektet,
(som är extremt ambitiöst vad gäller räckvidd*, sensorer,
telelänk, motmedel, vikt/volymkrav, kombinerat med en stor verkansdel**)
men överljudsroboten inom det projektet ledes ner 2012.
(*) Vi pratar om kanske 3-4ggr så stor räckvidd
(samt sensorkapacitet, AI och länksystem för att ha nytta av denna räckvidd),
som motsvarande västeuropeiska, ryska och kinesiska robotar.
(**) Måste få plats i Mk41 VLS och kunna bäras av befintligt stridsflyg,
vilket borde innebära en maxvikt på 1360kg.
Citat:
Ursprungligen postat av
pronh
AN-22 veier nesten 6 tonn, og er 12 m langt. Så det er ikke mange fly som kan bære denne. Den er tenkt brukt mot hangarskip. Så selvsagt en helt annen klasse enn det de fleste trenger.
Som du ser i denne video så gjør også stridshodet i NSM/JSM en god jobb. Her mot en gammel fregatt.
https://www.youtube.com/watch?v=jspEovlEK-w
Stridshoder utvikles også. Slik at du gjør mer skade med ett på 125 kg nå enn du gjorde for 20 år siden.
Och även om NSM inte sänker målet,
så torde ytterst få fartyg kunna fortsätta att verka efter att ha blivit träffad av roboten.
I princip så är det bara hangarfartyg och större landstigningsfartyg
som kan ha hopp om att kunna uträtta något efter en träff från NSM.
I Kirovkryssare som har träffats av NSM som valde att gå mot VLS-parken i fören
(varvid Kirov nu i bästa fall består av en sjunkande akter
och ett förskepp som har spritts över en ansenlig del av Barens hav)
gör ingen större skada och detsamma gäller en Ticonderoga,
efter att NSM gått mot överbyggnaden och slår ut bryggan
och AEGIS-systemets samtiga spaningsradar.
Moderna fartyg är helt enkelt mycket mera sårbara och saknar den redunancy
som äldre tiders fartyg hade, samtidigt som dagens robotar inte bara kan välja ett mål,
eller för den delen rätt mål, inom en grupp av mål, utan även välja optimal träffpunkt i målet.