Vilken bok läser du just nu?

Sådär då har jag betat av Jan Guillou´s tre böcker (än så länge) ifrån det stora århundradet: Brobyggarna, Dandy & mellan rött och svart. Har alltid gillat Jan som författare men med dessa var jag inte helt nöjd, första boken tyckte jag mycket om men sen tyckte jag till & med att de blev lite tråkigt & monotont i mellan åt, lite för snabba kast för min smak, ett år hit & ett år dit.. Sista delen i bok 3 om Nazityskland får jag som vanligt en klump i magen av att läsa, & hade de inte varit för dom sista kapitlen så hade jag nog struntat i att läsa vidare.. Men tror faktiskt bok fyra kan bli bra.. Den ska komma ut i år, någon som vet om den gjort de? Sen läste jag nånstans att "De stora århundradet" ska skildra karaktärerna fram tills 11/9- 01.. Vi får väl se hur många böcker till det blir..

Nu ska jag hoppa på Mons Kallentoft & Markus Luttermans gemensamma verk -Zack! Dessa kloka huvuden ihop, kan ju inte bli annat än succe, av innehållet att läsa -En knarkande snut så kommer de passa mig utmärkt!

Glaskroppar av Erik Axl Sund

Läste en kort recension av boken på genrefilmssajten From Beyond och blev sugen då den skulle delvis handla om DSBM-musikgenren och en rad självmord som drabbar Stockholm efter att ha lyssnat på ett kassettband med musik på. Roliga flörtar för oss med insikt i black metal och annan extrem musik, funkar bra som deckare att ströläsa medan jag läser Palmebiografin Underbara dagar framför oss vid sidan av.

Rapport av Birgitta Stenberg.

Läser Den glömda historien av John Chrispinsson.

Den har undertiteln "Om svenska öden och äventyr under tusen år".

Citat från baksidan: "John Chrispinsson skildrar i den här boken tider när Sverige uppfattades som ett runtland!, inte avlångt. Tider när S:t Petersburg hette Landskrona, när Narva nästan blev Sveriges huvudstad och när landets ledning visste mer om läget i Viborg än om förehavanden i Örebro."

En underbar, underbar bok, har inte kommit så långt i den än men redan fängslad av Chrispinssons sätt att lättsamt men utan att avvika från fakta lyckas på några sidor levandegöra 1200- 1300- 1400- 1500-talets Sverige. Där ju Finland ingick! Med flera lydländer. På bara några rader förmår han levandegöra historiska personer och händelser genom att använda modernt språk. Exempel: Gustav Vasas näst äldste son, Johan regerade på Åbo slott och var sambo med flickvännen Karin, dotter till domprosten i Åbo och som han fick fyra barn med.
Citat:
"Hertig Johan hade full koll på hur en europeisk renässansfurste skulle föra sig. En kungason på femtonhundratalet borde läsa de senaste böckerna, lyssna till modern musik och ordna häftiga fester."

Citat:
"Sexhundra personer var knutna till hertig Johans lyxliv på Åbo slott och detta hovfolk syntes och hördes i staden."

Har bara hunnit till sidan 28 men redan lärt mig mycket jag inte visste om medeltida Sverige, detta runda land.

Önskar det fanns någon enda svensk författare som kunde skriva en historisk roman om denna månghundraåriga saga. Men det finns det inte. Kanske någon finsk författare. De verkar inte vara rädda för att jobba och kanske skulle orka sätta sig in i Sverige/Finlands tusen år tillsammans. Gärna lättläst så man slukar böckerna men ett absolut krav är historisk vederhäftighet. (Tänker på Philippa Gregorys underbara historiska romaner om England under Rosornas krig och framåt till Elizabeth I.)

Läst klart boken nu. Vet inte vad det är med Strindbergs författarskap som gör att jag har svårt för honom, kanske är det att allting är så vinklat, så högst personligt att det saknar djup. Boken var i alla fall en 300 sidor lång beskrivning av vilken hemsk människa hans hustru - karaktären heter Maria, men antar att det är Siri von Essen det handlar om - var och avslutas/sammanfattas med orden:

''Nu är historien slut, min älskade. Jag har hämnats, vi är kvitt.''

Bara jag som tycker att Strindberg är en överskattad författare?

Jag läser "Steglitsan" av Donna Tartt.
Intressant om konst, livet , vänskapen.
Theo Drucker är på ett konstmuseum då en explosion inträffar
som dödar hans mor.

Den glömda historien är helt klart lite för mastig. Går inte att sträckläsa. Före den läste jag Night i the Lonesome October av Richard Laymon.Om ung kille som blivit sviken av sin kärlek. Han börjar driva omkring på natten i småstaden. Råkar ut för underliga och farliga människor men möter även ny kärlek. Mmmm. Bra bok. Ska försöka leta på fler Laymon.

Ser fram emot att läsa den sen!

Jag läser Kärlek i Europa, skriven av samma författarinna.

Bok fyra är släppt, Att inte vilja se släpptes för ett par veckor sedan. Förhandsbeställde boken men har tyvärr inte påbörjat den ännu, men jag tror och hoppas precis som du att denna ska ge serien ett lyft.

Själv läser jag Det stora kriget för mänskligheten, kampen om mellanöstern av Robert Fisk.
Har betat av ungefär 100 sidor av 1000, så jag återkommer med en utvärdering så fort jag läst ett par hundra till.

Själv ska jag börja med Chans av henne om en liten stund, ser verkligen fram emot det!

Kan rekommendera Rapport av Birgitta Stenberg, om hennes tid på tjack.