Citat:
Ursprungligen postat av
dageby
Det är bara på flashback alla ska visa "respekt" för denna hög av knarkare. De flesta normala människor vill inte träffa narkomaner (särskilt tunga) och speciellt inte drogtramsande idioter som romantiserar och har droger i huvudet 24/7 eller pratar i behandlingstermer konstant. Varför? Jo för att det inte är några trevliga människor. Plocka bort drogen så ser du vilken djävul som framträder. Det rätta jaget. Det här med att folk blir "normala" när de tar droger är bara skitsnack och en dum ursäkt för att vägra inse just vilken sjuk jävla idiot man är.
Det är lite som att säga att man ska visa respekt för tiggare och bärplockare.
Nej, detta är helt klart den minst lyckade delen på hela drogforat sett till produktivitet och resultat. 90 procent verkar misslyckas i sin drogfria bana och oviljan till att åka iväg från staden man bor på till ett behandlingshem är genomgående i nästintill alla trådar. Vill man bli drogfri nog mycket då? Vad vet jag, narkomaner vet ju alltid vad som är bäst för dem

Jag hade nästan börjat tycka att du verkade vettig tills jag såg det här inlägget! Vad är det för fel på dig??? Varför skulle man inte respektera narkomaner??? Och tiggare och alla bärplockare? Alla människor förtjänar väl samma respekt, eller är vissa inte värda din respekt? Och då menar jag givetvis inte att man ska repektera knarket, utan människan bakom! Särskilt dom som vill bli drogfria!''
Och vad är det för skitsnack om att "djävulen" framträder när folk blir drogfria? Det är precis tvärtom, en påverkad människa är inte särskilt trevlig och ingen som normala människor vill vara nära, men det är ju för att droger gör människor till monster. När man sen blir drogfri däremot, då märker man att det egentigen är schyssta vanliga människor bakom drogerna. Det är då den sanna personligheten träder fram! Givetvis blir folk inte normala på droger, man blir normal utan droger!
Och en gång för alla. Jag är inte drogromantiker. Längre. Jag har definitivt drogromantiserat mycket i mina dar, jag förnekar inte att jag verkligen har älskat droger. Men newsflash, man kan ändras! Det kallas att man blir vuxen och får mer insikt ju äldre man blir och ju längre tid man har drogat. Det är givetvis skillnad på vad jag tyckte om heroin när jag var 20 och hur jag ser på heroin nu...
Och att folk misslyckas beror inte på att dom är misslyckade utan på att det är så inihelvete svårt att sluta, både fysiskt och psykiskt. Man ska genomlida en helvetisk abstinens, och sen har man kanske ingenting att komma tillbaka till ändå efter det då man har knarkat bort allt, hem, familj, vänner, pengar, hälsa... jag allt. Att folk trots detta vill bli drogfria och kämpar vidare säger mycket om hur stark viljan är! Och vet du inte hur svårt det är, så säg ingenting om det, du har ingen aning om hur hemskt det är, hur dåligt man mår och hur det känns att förlora precis allt, från saker och personer till sitt värde som människa. Dom som klarar det, dom är sanna hjältar, för att vara heroinist och sen bli drogfri, det kräver mer än du någonsin kan ana.