Nationalistisk ekonomi

En ökning av penningmängden är ingen gängse definition av inflation och har aldrig varit-penningvärdesförsämring är det bästa uttrycket för vad inflation är för något.

Du förstår skillnaden mellan riskfria tillgångar och risktillgångar? Eller? I det system jag förordar kommer självfallet riskpremier att finnas kvar, t.ex kreditriskräntor och det kommer att bli lättare och troligen också billigare för företag att få tag i kapital, endera genom kreditpapper eller aktieemissioner. Varför? Jo, därför att en större andel av förvaltningsportföljerna kommer att placeras i risktillgångar, dels för att riskfria tillgångar ger noll avkastning men också p.g.a att systemet finansiellt blir mer stabilt.

Idiotin är att du envist hävdar rätten till riskfri ränta. Tycker du synd om Bert Karlsson också ifall massinvandringen skulle upphöra? Stackars Bert kan ju då inte tjäna miljoner på flyktingförläggningar.

Varför skulle risken för att dö ge rätt till riskfri ränta? Pengarna försvinner ju inte, i alla fall inte i det system jag förordar. Det är ju i ditt system som riskerna finns så du för ju ett befängt cirkelresonemang bara. I mitt system kan du välja risknivå över hela spektrat och som du kanske vet brukar en väldiversifierad portfölj innehålla allt från riskfria tillgångar till dito med olika nivåer av risk. Man behöver alltså inte välja mellan noll risk=noll avkastning och hög risk= hög avkastning.

Muslimer har ingenting med detta att göra. De har inte ens fungerande riskkapitalmarknader. Fan, de använder väl inte ens dasspapper så än mindre förstår de sig på värdepapper.

Det finns inget hokus-pokus vad gäller penningmängden. Hade du inte förstått kvantitetsteorin? Varifrån din VVS-montör hämtar pengarna till räntan är ju fullständigt ointressant. Om du köper en lägenhet för 1 miljon som du amorterar under 10 år med 3% ränta så kommer du att ha betalat 1300000 totalt och dessa extra 300000 måste skapas i systemet givetvis. Endast om du antar att pengarna cirkulerar snabbare varje år så kan du komma undan med en konstant penningmängd, men det är verkligen inte ett realistiskt antagande.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Inflation

Penningvärdesförsämring är en dålig definition eftersom att penningvärdet även påverkas av produktivitetsförändringar i ekonomin.


Kvantitetsteorin har ingenting med detta att göra, den har inget med ränta att göra. Självklart är det ointressant var han hämtar pengarna, jag ville bara tydligt förklara att pengar cirkulerar i ekonomin. Pengarnas cirkulationshastighet spelar heller ingen roll i det här fallet.

Nej, de 300 000 i räntekostnader behöver inte skapas. De förvärvas av låntagaren i ekonomin på samma sätt som han under samma tid förvärvar pengar för att köpa mat.

Om du vill ha någon form av trovärdighet kvar så får du nu tydligt förklara varför penningmängden behöver växa för att det skall vara möjligt att betala räntekostnader (hyra av pengar) medan den inte behöver växa för att betala hyra av t ex en bostad; lycka till.

Nej, penningvärdesförsämring är den enda neutrala definition av inflation du kan ha. Hur uppstod inflation i antikens Rom? Genom att ädelmetallhalten i mynten minskade vilket förstås urholkade värdet på dem i termer av köpkraft. Om produktivitetsförändringar ger deflation så ökar ju penningvärdet. Ökning av penningmängden är däremot ingen bra definition av inflation eftersom det inte behöver ge inflation samtidigt som inflation kan uppstå utan att penningmängden behöver öka, t.ex genom en real chock i form av minskat utbud av olja. Är begreppet stagflation bekant?

Kvantitetsteorin är central om man vill förstå banksystemet och pengar så det har verkligen med saken att göra.

Ditt svammel om var din VVS-ingenjör hämtar pengarna ifrån är däremot helt ovidkommande. Mängden pengar i ekonomin kan inte vara konstant om den är räntebaserad.

Din trovärdighet borde vara borta för länge sen och nu påstår du dig återigen inte ha förstått kvantitetsteorin, du vet den du inte hittade när du googlade.

Priser styrs av många variabler, inflation handlar endast om en ökning av penningmängden. Förnuftiga individer bör hålla fast vid den ursprungliga definitionen.

Varför undrar du om jag vet vad stagflation är?


Den har inget med banksystemet att göra. Banksystemet har ju dock givetvis mycket att göra med hur stor penningmängden är.


Det vore ju en fördel om du faktiskt läste inläggen som du svarar på:



Svara på följande istället för att dumma dig:

Är du ett troll?

En förnuftig person fattar att en ökning av penningmängden INTE behöver ge inflation vilket framgår av kvantitetsteorin. Hjalmar Schacht skapade nya pengar i form av MEFO-bills utan inflation.

Jag ska göra det lite tydligare för dig. Du borde inte invända ifall jag påstår att räntor ingår som vinster i förädlingsvärdet i BNP. Så förklara nu hur du menar att penningmängden inte påverkas av BNP. Antar du att pengarnas omloppshastighet ständigt ökar? Det senare antagandet gör inte jag så nu har jag besvarat din fråga.

Var nu vänlig att besvara min fråga om hur du menar att penningmängden inte påverkas av vinster.

Allt jag har hävdat är att penningmängden inte behöver öka för att ränteutgifter skall kunna betalas, du håller inte med och nu reder vi ut detta en gång för alla.

För att fler skall hänga med i inlägget så infogar jag detta ifrån Wikipedia:
Kvantitetsteorin är en penningteori som i sin enklaste form skrivs MV = PT. M betecknar penningmängden, V pengarnas omloppshastighet, P prisnivån och T den reala varuomsättningen (transaktionsvolymen, i detta inlägg kallad real BNP).

Real BNP är förövrigt troligtvis valt att användas istället för real varuomsättning eftersom att det senare måttet är så gott som omöjligt att beräkna.

Tänker vi oss en i alla avseenden helt konstant ekonomi som redan har en viss mängd utestående lån som aldrig amorteras utan bara uppbär ränta så är det mycket enkelt att förstå att penningmängden inte behöver öka för att dessa räntekostnader skall kunna betalas eftersom att pengar cirkulerar i ekonomin. Detsamma gäller givetvis även i en ekonomi där ränteintäkterna ökar med tiden.

Det är utifrån dina formuleringar helt uppenbart att du förutsätter att de totala ränteintäkterna ständigt ökar i en ekonomi, vilket rimligtvis innebär en ständigt ökande utlåning. Det finns givetvis scenarion där ränteintäkterna kan öka utan ökad utlåning till följd av räntehöjningar. Benägenheten att låna ut och efterfrågan på krediter kan ändras plus en massa annat som gör det svårt att över huvud taget illustrera detaljerade scenarion då alla dessa saker får följdverkningar som påverkar hur stora dessa ränteintäkter blir och de kommer att överlappa varandra och påverkas av produktivitetsförändringar i ekonomin etc. En ökning av utlåningen i en ekonomi med en fast penningmängd kan omöjligt pågå in i oändligheten och det finns givetvis ingen logik i att den totala utlåningen alltid skulle öka över tid i alla ekonomier. Du verkar även förutsätta att en ständigt ökande utlåning - vilket förändrar ekonomins utseende - inte kommer att påverka övriga delar av real BNP, vilket det givetvis kommer att göra. Ökade ränteintäkter kommer att påverka ekonomin i andra avseenden och behöver inte automatiskt innebära att real BNP som helhet ökar, en ökad inlåning hos låneförmedlingarna kan t ex innebära att dessa pengar som tidigare konsumerades löpande ute i ekonomin blir utlånade till investeringsprojekt där de inte omsätts lika frekvent (lånebenägenheten i en ekonomi lär alltså även påverka pengarnas omloppshastighet, om än kanske marginellt).

En ökning av real BNP orsakad av t ex ökade ränteintäkter (eller vad som helst som i övrigt ökar real BNP då ränteintäkter - som jag tidigare har förklarat - inte är mer annorlunda än hyresintäkter ifrån biluthyrning) kommer att medföra en proportionerlig minskning av den allmänna prisnivån förutsatt att omloppshastigheten och penningmängden (på den andra sidan av likhetstecknet i ekvationen) är konstant. När ekonomin blir mer produktiv (real BNP ökar) så jagar ju en konstant penningmängd en ökad andel varor och tjänster vilket medför att den allmänna prisnivån sjunker (pengarnas omloppshastighet är ju oftast ganska konstant).

Kvantitetsteorins hela antagande är att penningmängd och real BNP inte är direkt beroende av varandra. Är real BNP och pengarnas omloppshastighet konstanta och penningmängden ökar så stiger priserna. Ökar real BNP så kan pengarnas omloppshastighet öka proportionerligt utan förändringar av vare sig prisnivån eller penningmängden. Ökar real BNP så kan prisnivån sjunka proportionerligt utan förändringar av vare sig penningmängden eller pengarnas omloppshastighet. Ökar real BNP så kan proportionella förändringar av både pengarnas omloppshastighet och prisnivån göra att penningmängden är konstant. Etc, etc.

I ett FRB-system så ökar givetvis penningmängden vid själva utlåningen eftersom att de lånade pengarna skapas i det ögonblicket, dessa pengar förstörs dock allt eftersom lånen betalas tillbaka till bankerna. I ett fullreserv-system där lånen sker mellan privatpersoner eller via låneförmedlingar så ökar inte penningmängden av själva lånen. Detta är inte relevant i denna fråga eftersom att den bara gällde huruvida det var möjligt att betala räntekostnader utan att penningmängden ökar, men är ändå värt att påpeka. Den långsiktiga genomsnittliga penningmängden i en freebanking-ekonomi med FRB bör kunna vara relativt konstant. Även fast vissa banker spårar ur och går under så lär det uppstå en nivå som bankernas risktagande stabiliseras kring.

Av ditt långa svar att döma så utgår du alltså från konstant penningmängd över tiden i ditt oreglerade banksystem även om du garderar dig med "bör kunna". I så fall förutsätter du något som vare sig överensstämmer med kvantitetsteorin utifrån realistiska antaganden eller den empiri som finns.

Att den totala skuldsättningen i ekonomin har ökat över tiden sen WWII är ju fakta och inget påstående från min sida. Dessutom har den ökat i procent av BNP, vilket tydligast framgår med USA som exempel och häri ligger ju orsaken till den rådande finanskrisen.

Att utlåningen kan öka momentant utan att penningmängden ökar är INTE frågeställningen utan du hävdar alltså att penningmängden över tiden inte behöver öka. Detta är i sin tur inte möjligt om du utgår ifrån kvantitetsteorin och en omloppshastighet för pengar som är konstant, givet att man vill ha real ekonomisk tillväxt åtminstone i form av produktivitetsförbättringar.

I de bredare måtten för penningmängd så kan du i ett diagram se hur den ökar över tiden, undantaget de tillfällen när nominell BNP faller. Utifrån kvantitetsteorin kan vi alltså förvänta oss att penningmängd och nominell BNP bör följa varandra åt relativt väl över tiden. Under inflationistiska perioder så kommer nominell BNP att stiga något snabbare än penningmängden, benägenheten att hålla pengar är då lägre till följd av högre räntor och förväntade generella prisökningar, tvärtom under deflationistiska perioder. Av detta följer därmed också att sambandet mellan inflation och penningmängd inte alls är så enkelt som du vill göra gällande.

Vad säger Federal reserve?

"From the founding of the Federal Reserve in 1913 until the end of World War II, the money supply tended to grow at a higher rate than the growth of nominal GNP. This increase in the ratio of money supply to GNP shows an increase in the amount of money as a fraction of their income that people wanted to hold. From 1946 to 1980, nominal GNP tended to grow at a higher rate than the growth of the money supply, an indication that the public reduced its money balances relative to income. Until 1986, money balances grew relative to income; since then they have declined relative to income."

http://www.econlib.org/library/Enc/MoneySupply.html

Av ovanstående borde du dra slutsatsen att räntekostnader/ränteintäkter är en del av penningmängden över tiden och mätt som genomsnittlig ränta så måste ränteintäkter i absoluta termer öka när penningmängd och nominell BNP ökar. Annars skulle man behöva anta att ränteintäkternas andel av BNP ständigt sjunker t.ex genom sjunkande räntor vilket förstås är matematiskt omöjligt.

Jag specificerar aldrig vilket system jag utgår ifrån eftersom att det inte är relevant för frågan. Jag utgår inte ifrån en konstant penningmängd utan jag förklarar att penningmängden inte behöver öka för att räntekostnader skall kunna betalas, vilket givetvis kommer att innebära att jag illustrerar exempel där penningmängden är konstant samtidigt som real BNP ändras.

Frågan gällde om det är möjligt att betala räntekostnader utan att penningmängden måste öka rent allmänt och oavsett ekonomiskt system eftersom att detta inte var specificerat. Allt jag behöver göra för att bevisa detta är att illustrera någon situation där detta är möjligt vilket jag har gjort upprepade gånger och kommer fortsätta att göra.


Jag har aldrig påstått att skuldsättningen sedan andra världskriget inte har ökat, jag har däremot vänt mig emot ditt antagande om att utlåningen alltid och ofrånkomligen måste öka i alla ekonomier. Det är inte så konstigt att utlåningen ökar i en ekonomi där banker riskfritt kan bedriva extrema kreditexpansioner och där stater går med stora underskott. Ditt antagande att skuldsättningen alltid kommer att växa i alla ekonomier är fel, men du har oavsett detta fel även fel i huvudfrågan.


Vänligen läs inläggen du svarar på.


Kvantitetsteorin:
MV = PT

Penningmängden M 1,00
Pengarnas omloppshastighet V 1,00
Prisnivån P 1,00
Real varuomsättning (real BNP) T 1,00

1x1=1x1
1=1

Nu ökar real BNP med en faktor av 1.25 (här täcks både ökningen av ränteintäkter och en ökning av miljontals andra varor och tjänster i ekonomin) samtidigt som prisnivån minskar med en faktor 0.8.

1x1=0.8x1.25
1=1

Tydligare än så här kan det inte bli.


Sambandet är att de penningmängd och prisnivå påverkar varandra proportionerligt om pengarnas omloppshastighet och real BNP är konstanta, är dessa inte konstanta så kan det givetvis bli svårt att se sambandet.


Slutsatsen jag drar är att det mellan 1913 och fram till slutet av andra världskriget var så att penningmängden växte snabbare än nominell BNP för att pengarnas omloppshastighet minskade.
Efter andra världskriget och fram till 1980 så ökade omloppshastigheten istället, vilket gjorde att nominell BNP ökade mer än penningmängden. http://www.investorsinsight.com/cfs-filesystemfile.ashx/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/thoughts_5F00_from_5F00_the_5F00_frontline/jm120508image007_5F00_3.jpg

Detta är dock min teori, men det är heller inte relevant för själva frågan. Jag vet inte när texten är skriven men nu minskar pengarnas omloppshastighet för att folk sparar mer. Vill folk ha mer likvida medel så minskar ju givetvis pengarnas omloppshastighet.

Penningmängd x Omloppshastighet = Nominell BNP. Nominell BNP / Penningmängd = Omloppshastighet.
En ökad omloppshastighet innebär att nominell BNP ökar snabbare än penningmängden. En minskad omloppshastighet innebär att penningmängden ökar mer än nominell BNP.

Som vanligt i ekonomi finns det många situationer där en konsekvens av en tidigare statlig intervention i marknaden leder till en ekonomisk uppgång följt av en nedgång vilket får marknadens aktörer att agera på ett visst sätt och då hävdar många att deras agerande i den situationen var anledningen till nedgången snarare än en konsekvens eller logisk följd av den. Ett bra exempel på detta kan vara när folk hävdar att orsaken till en lågkonjunktur är att penningmängden har minskat trots att penningmängden minskar till följd av lågkonjunkturen då bankerna vill minska sin riskexponering.

Jag är även osäker på hur krigskostnader som visserligen kanske ökar BNP men endast förstör välstånd påverkar övriga delar av ekonomin. Krig tar resurser i anspråk som civila annars hade använt ute i den produktiva ekonomin, om resurser som annars hade gått till konsumtionsvaror istället går till bomber så blir det ju en brist på många varor. Prisinflationen under både WW1,WW2 och de flesta andra krig var hög för att penningmängden jagade ett minskat antal varor och tjänster ute i ekonomin och för att penningmängden förmodligen också ökade.

Kvantitetsteorin är tänkt att fungera långsiktigt och det kan vara ganska knepigt att förstå kortsiktiga förändringar i ekonomin enligt vissa modeller eftersom att det är mycket som händer samtidigt, speciellt med tanke på de olika konsekvenserna av statliga styråtgärder.

Pengarnas omloppshastighet minskar under lågkonjunkturer med mycket få undantag, detta väger upp en del av nedgången i real BNP men penningmängden och priserna ändras också på olika sätt, alla fyra variabler minskar nog oftast i en lågkonjunktur; real BNP minskar, priserna faller, pengarnas omloppshastighet minskar och penningmängden kontraheras. I dagens ekonomi så minskar penningmängden under en ekonomisk nedgång eftersom att bankerna vill minska sin riskexponering och därmed blir mindre benägna att ge ut lån samt börjar kalla in gamla i större utsträckning. Centralbankerna försöker motverka detta genom att trycka ned räntan. Under en ekonomisk uppgång så ökar istället penningmängden eftersom att bankerna utfärdar mer krediter, vi har alltså en redan i grunden föränderlig penningmängd i dagens ekonomi och den beror givetvis inte på räntan.

I en ekonomi med en konstant penningmängd så kommer utlåningen givetvis inte alltid och ovillkorligen att öka över tid. Du kan inte ta ett exempel med en ekonomi med en ökande penningmängd till följd av en massiv kreditexpansion och därmed hävda att den beror på ränteintäkterna i sig eller vad du nu försöker göra eftersom att det inte är räntorna i sig som ökar penningmängden.

Ber om ursäkt för eventuella felaktigheter.

Du slingrar dig hela tiden, antagligen för att du inte i detalj vill förklara hur ditt lilla marknadsbaserade banksystem är tänkt att fungera. Du har ju marknadsfört det banksystem du önskar flera gånger i den här tråden och då är det väl rimligt att du reder ut alla frågetecken. Eller hur? För det har jag gjort utifrån det banksystem jag förordat. Det här handlar inte om att dra anekdoter typ VVS-Kjell och hans badrumskaklande utan om makroekonomiska funktioner och det är på LÅNG SIKT fokus måste ligga. Detta är det enda som ÄR relevant.

Som jag visat så stämmer kvantitetsteorin väl med empirin och då gäller nedanstående för din del att besvara eftersom du säger att penningmängden "bör kunna" vara konstant. Huruvida pengarna skapas genom att krediterna expanderas eller om centralbanken skapar penningmängden är ointressant för sambandet. Du hävdar konstant penningmängd, där är du förklaringen skyldig.

1. Antar du att pengar trendmässigt ska börja cirkulera snabbare? Det finns inga historiska belägg för att detta skulle kunna ske, så i så fall får du förklara vad det är för märkliga mekanismer som helt plötsligt uppstår. Att pengars omloppshastighet oscillerar över tiden är alltså inget argument du kan använda.
2. Antar du nominell BNP-tillväxt kring noll? Det är ju inte heller realistiskt i din helt marknadsbaserade ekonomi för om det finns ett tryck uppåt vad gäller ekonomisk aktivitet så kommer marknadskrafterna på något vis att skapa ny valuta/pengar, endera reala sådana eller också genom FRB. Det föregående kan du helt glömma i en modern transaktionsintensiv ekonomi, så då blir det FRB.
3. Du har antytt något om deflation och produktivitetsbaserad real tillväxt tidigare och nu har du också lekt lite med formeln för kvantitetsteorin. Här får du verkligen förklara dig om det är på detta sätt du får ihop din konstanta penningmängd. Jag känner inte till vare sig från teori eller empiri att positiv real tillväxt kan kombineras med deflation, vilket ju inte är så konstigt eftersom hushåll skjuter upp sin konsumtion i en deflationsmiljö och företagen också följaktligen gör likaledes med sina investeringar.

Ovanstående är ju blott de de mest grundläggande invändningar mot det banksystem du förordar. Därefter finns ju övriga problem, främst då att det ständigt innebär finansiella systemrisker och därmed aldrig kan erbjuda ett äkta nollriskalternativ vad gäller placeringar. Som sagt, någon verklighet finns överhuvudtaget inte i ditt resonemang.

Att hävda att jag slingrar mig är direkt ohederligt med tanke på att du inte ens läser inläggen, eller bara att du inte klarar av att förstå dem. Jag la ner mycket tid på mina senaste inlägg, vänligen läs dem igen. Vill du ha mer hjälp med att förstå varför jag har rätt så kan du t ex läsa här: http://www.mises.se/2013/01/31/racker-pengarna-till-ranta/

Jag har i hela tråden förespråkat ett totalt avreglerat bankväsende, att detta troligtvis kommer att innebära FRB är vi båda överens om. Huruvida det innebär FRB eller inte skiter jag i eftersom att jag inte tar mig rätten att bestämma över vilka verksamheter andra skall få bedriva så länge de inte kränker andras negativa rättigheter. Det kan vara intressant att diskutera hur olika system kommer att fungera och hur de påverkar olika delar av ekonomin. Du skriver att jag hävdar att penningmängden alltid kommer att vara konstant i ett FRB-system, det är fel, jag hävdar att den kan vara det, huruvida den kommer att vara konstant eller inte är däremot omöjligt att svara på eftersom att det kommer att vara upp till alla människor som ingår i ekonomin. Denna debatt handlar fortfarande om huruvida det är möjligt att räntekostnader - i något banksystem över huvud taget - skall kunna betalas utan att penningmängden ökar.

Det hade egentligen räckt med att skratta åt dig och fråga om penningmängden måste öka för att jag lånar 70kr till en pizza av en polare och betalar tillbaka 70kr+5kr i ränta om en vecka, men jag har förgäves bjudit på ytterligare exempel. Anser du förövrigt att penningmängden i Sveriges ekonomi måste öka för att räntan på fem kronor i exemplet ovan skall kunna betalas tillbaka? Om ja, vad skiljer det ifrån ett större banklån?

Makroekonomi är inget magiskt ämne där grundläggande kunskaper om mänskligt handlande plötsligt blir irrelevanta, det som gäller i mikroekonomi gäller även i makroekonomin. Mina exempel med t ex VVS-montören var ämnade att bringa förståelse i detta ämne genom en mycket enkel illustration och har givetvis ingenting med detta yrkesval i sig att göra.


Jag förklarar allt tydligt i mina föregående inlägg och jag tänker inte upprepa mig igen. Jag antar ingenting i mitt grundpåstående, vilket ju är att jag hävdar att penningmängden inte behöver öka för att räntekostnader skall kunna betalas. När jag däremot visar flera olika exempel så gör jag i dessa exempel ibland olika antaganden för att tydligare kunna visa att det jag hävdar stämmer även under flera olika förutsättningar.

Angående det fetade. I dagens ekonomi så expanderas penningmängden på grund av en ökad kreditutgivning under goda ekonomiska tider, alltså upplever vi inte prisdeflation under högkonjunkturer. Hade penningmängden och pengarnas omloppshastighet varit konstanta eller nästan konstanta så hade vi sett prisdeflation när real BNP ökar. Det var precis detta jag visade i mitt förra inlägg:


Testa att leka med formeln själv.

Det normala i en ekonomi med en fast penningmängd och som blir mer produktiv med tiden är alltså prisdeflation, det är elementärt.

Jag har läst dina inlägg, flera gånger, och det är 90% ideologi och önsketänkande. Faktum är att jag blir alltmer benägen att hålla med Rex Nemorensis om att ni nyliberaler är galna på riktigt, vilket märks när era kort synas. Inga argument, vare sig teoretiska eller empiriska, biter på er RELIGION och ert patologiska hat mot staten. Då ska du ändå veta att jag verkligen inte är någon anhängare av stor stat och välfärdsknarkande eller byråkrati.

Det är ju bara en massa ordbajseri och dunkla undanflykter du kommer med. Att penningmängden KAN vara konstant är ju ett helt meningslöst påstående från din sida, för du ska förklara varför eftersom ditt antagande avviker från både ekonomisk teori och empiri.

Försök inte att styra över debatten till bara räntekostnaderna, som naturligtvis inte ökar i ditt system, för du har inte förklarat hur detta ska gå till. Vad bygger du din oförändrade penningmängd på? Jag gav dig tre alternativ, några andra finns inte och du kan fortfarande inte ge ett svar. Och nej, du har inte förklarat någonting tydligt i ditt resonemang utan bara lekt lite med formeln för kvantitetsteorin. Hur får du ihop deflation och positiv real BNP-tillväxt? Detta finns ju bara inte.

Jag har ju besvarat dina frågor, systemet jag förordar innebär att staten tar över penningskapandet helt och därmed också de finansiella systemriskerna. Dags för dig att förtydliga ditt tänkande. Är det FRB som du påstår i ditt system, ja då lär penningmängden öka. Fast då ska du vara tydlig med detta, att du bibehåller samma mekanismer och funktioner som idag.