Nationalistisk ekonomi

“Germany issued debt-free and interest-free money from 1935 on, which accounts for Germany’s startling rise from the depression to a world power in five years. The German government financed its entire operations from 1935 to 1945 without gold, and without debt. It took the entire Capitalist and Communist world to destroy the German revolution, and bring Europe back under the heel of the Bankers.”

Although Hitler has rightfully gone down in infamy in the history books, he was quite popular with the German people, at least for a time. Stephen Zarlenga suggests in The Lost Science of Money that this was because he temporarily rescued Germany from English economic theory — the theory that money must be borrowed against the gold reserves of a private banking cartel rather than issued outright by the government.

This volume by Feder is the first of a series of small books by the important, albeit now obscure German campaigner against usury. It will be of scholarly interest insofar as Feder was a seminal influence on the early thoughts of Hitler and was a founder of the German Workers Party. It was Feder who gave opposition to usury and a demand for a new banking system, a technical foundation without which the National Socialist economic and financial policies might not have gone beyond a vague enmity towards capitalism because of its identification with Jews. Whatever other experts on the financial system the National Socialist party had (and I am not aware of the others) it was Feder who was the primary authority — analogous, despite the differences, to Social Credit’s C. H. Douglas in the British Commonwealth states.

[...]

As Feder states throughout his manifesto, currency (or credit) is simply intended as a means of exchange, not as a profit-making commodity via usury. During the Medieval era usurers were executed; now they are regarded as the epitome of respectable business practice.

Gottfried Feder
The German State on a National and Socialist Foundation
(World View Foundations/Historical Review Press, due out December 2012).

Originally published in 1923, this edition translated and prefaced by Dr. Alexander Jacob is the second in a series of publications by Feder. Hitler regarded The German State as the “catechism” of the Party.

[...]

However, in keeping with what might today be called the “third position” basis of these ideas, Feder also condemned the capitalist attitude of unlimited acquisition which, as the Distributists also pointed out, leads to something akin to Communism: the concentration of property into few hands. As Feder, Spengler, and others pointed out, Communism does not aim to transcend capitalism but merely to change the owner class: “The reverse side of this Mammonism is the Marxist world-view,” as Feder put it. Therefore, for Feder National Socialism was more than a political revolution; it was a spiritual and moral revolution, eliminating Mammonism by striking at its foundation: usury. Under this new socialism there would arrive a “reawakening of the German soul, in a nationalist state of work and performance in which each will find his own.”

Forget about the libertarians who tell you that anyone who opposes their Ron Paul-Alan Greenspan-Rothschild- Rockefeller-Goldman-Sachs Anarcho-Usury-Capitalism that they must be communists or socialists and enemies of individuality, personal property and market-system enterprise. The truth is that the Money Power are the enemies of middle-class market- system prosperity and freedom. Look around you. Isn't that obvious by now?

Germany was rescued from English economic theory, which says that all currency must be borrowed against the gold owned by a private and secretive banking cartel — such as the Federal Reserve, or the Central Bank of Europe — rather than issued by the government for the benefit of the people.

Med marknadsmässiga räntor, eget ansvar och risktagande från både banker och kunder och tydligare val mellan depositionsbanker och låneförmedlingar så skulle vi få en ansvarsfull ekonomi och förmodligen en ganska stabil penningmängd. Även om det på en fri valutamarknad blev populärt med valutor med guldmyntfot och banker som ägnar sig åt en försiktig fractional reserve banking så skulle det fungera eftersom att hotet om bankrusning på en fri marknad skulle tvinga bankerna att hålla goda reserver och att inte expandera kreditutgivningen för mycket. Bankerna vet att det skulle bli uttagsanstormning om det kommer ut att de har värdelösa reserver och kommer därför att vara försiktiga med utlåningen. De blir även av med reserver till andra banker om de expanderar sina utgivna krediter för mycket eftersom att dessa dyker upp för inlösen i andra banker och måste då clearas. Idag är dessa skyddsmekanismer satta ur spel eftersom staten alltid tillhandahåller billig likviditet åt bankerna och ger insättningsgarantier åt kunderna. Det leder till att bankerna kan agera på ett sådant sätt som omedelbart hade försatt dem i konkurs på en fri marknad!! Förstår du inte att det är frånvaron av statliga skydd av bankerna som kommer att tvinga bankerna att sköta sin verksamhet väl? Det kan verka paradoxalt men en misskött verksamhet klarar sig tack vare statligt stöd, men den kommer att tvingas bli välskött eller gå under på en fri marknad.

Jag är övertygad om att två former av bankverksamhet skulle bli vanliga och personligen hade jag använt mig av båda. Du skulle kunna placera dina tillgångar i en depositionsbank, typ ett bevakat bankfack, där dina tillgångar bara ligger utan att uppbära ränta och mot en viss avgift för att banken vaktar din egendom. Du kan även välja att låna ut ditt kapital genom en låneförmedling, dvs en bank med fractionella reserver. Då får du ränta på dina pengar och banken tar i sin tur ut en högre ränta av den person eller företag som lånar pengarna, med denna vinst i form av mellanskillnad betalar banken sina anställda och hyran för sina lokaler och kan även täcka upp för de gånger som en kund inte kan betala tillbaka. Låneförmedlingen/banken parasiterar alltså inte på någon av parterna, den utför däremot otroligt viktiga tjänster. Den hjälper två parter som vill låna ut, respektive att låna, att få göra detta på ett smidigt sätt och den hjälper den som lånar ut pengar med riskhanteringen. Det hade självklart gått lika bra att själv söka upp någon att låna ut pengar till på en fri marknad, utan att bli "utsugen" på mellanskillnaden av banken, men de flesta hade valt att gå till banken eftersom att de vill ha hjälp med riskhanteringen. Banker är i grunden välgörare, de skyddar egendom, står för riskexponeringen vid lån och tillhandahåller kapital för viktiga investeringar. Utan banker hade välstånd varit svårt att skapa, det enda vi behöver göra är att utsätta dem för marknadsmekanismerna för att hålla dem i schack.

On the other hand, when a government issues currency in carefully measured ways, it causes supply and demand to increase together, leaving prices unaffected. Hence there is no inflation, no debt, no unemployment, and no need for income taxes.