Panikångest

Tjenare! Aldrig skrivit om detta förut så vet inte riktigt var jag ska börja men kan väl testa mig fram.

Jag är 18 år och lever inte speciellt nyttigt, dricker 1-2 gånger per helg, rökt några få gånger och sådant.

Aldrig haft några fysiska/psykiska problem innan.

Nu till ämnet, för cirkus 2 veckor sedan hade jag min första panik attack och det var det värsta jag varit med om. Var helt övertygad om att jag skulle dö så ringde ju genast ambulans, sprang runt i lägenheten som en tok och förstod inte vad som hände. hjärtat gick i 390 och jag var svimfärdig. Sen efter cirka 45 minuter hade allt lugnat sig och vi ringde och bad dom avboka ambulansen. Men ända sen den dagen har jag haft kanske en panikattack varann dag men börjat lära mig oh kontrollera dom. Fast jag går ständigt runt och oroar mig för hjärtattack/hjärtinfarkt för det kan sticka till och göra rejält ont under kanske 1-2 minuter per dag. Har gjort EKG 2 gånger, kollar syressättning samt blodprover, frisk som en nötkärna är jag men kan ändå inte släppa tanken att närsom helst kommer jag få hjärtattack.. Så tänkte kolla med er om ni har något bra tips mot detta eller om ni har varit med om liknade. Tacksam för alla svar!

Jag tycker du borde kolla upp varför du får panik attacker, det beror oftast på någonting. Kanske skulle du må bra av att prata med någon? Det funkar ju inte att du ska gå omkring och oroa dig för att få en hjärtinfarkt. Annars är ju fysisk motion alltid bra när man mår dåligt, man blir gladare, lugnare, det minska smärta och risken att drabbas av allvarliga sjukdomar. Visst kan man vara frisk rent kroppsligt även om man mår psykiskt dåligt.

Gå till vårdcentralen och be om KBT/psykhjälp.

Riktigt jävlig halsbränna yttrar sig ibland med bröstsmärtor så behandla det med novalucol och omeprazol om läkaren håller med. (Antar att det är därför det heter heartburn på engelska.)

Jo jag brukade träna för ett halv år sen men sen tog det stopp pga skada i knät.

Aa jag ska försöka få en tid bokad hos en psykolog eller diverse för som du säger, man kan ju inte leva med rädslan för att dö 24/7 även om jag vet att jag inte kommer dö på ett par år (naturligt då vill säga)

Uppskattar svaret!

Ditt användarnamn indikerar en viss fascination för droger men det bör du absolut hålla dig borta från det kan förvärra problemen tusenfalt.

Medicin (venlafaxin hjälpte för mig) och KBT behandling rekommenderas.

Har hört talas om KBT, brukar det vara hjälpsamt mot ångest och sådant? är inte speciellt påläst om detta så sorry om det låter som att jag nyss kröp fram under en sten haha

Självklart har man ju testat, men vet faktiskt inte varför jag valde det namnet haha!

Jag fick nyligen lergigan utskrivet men det är ju fan som att köpa myrkryp på burk, usch vad jobbigt det blir ibland, får kolla med läkaren och kanske föreslå just den medicen!

Tack för svar!

Promenader är alltid bra, även om man har ont. Behövs ju ingenting, bara att ge sig ut. Det har hjälpt mig mycket när jag mått dåligt i perioder. Det hjälper mot oro och ångest och det känns alltid bra när man kommer hem igen. KBT lär vara väldigt bra just vid ångest, tvång, depressioner, oro och liknande så kanske värt att testa? Som någon sa, håll dig borta från droger. Det gör bara problemen värre och det finns inget positivt med att hålla med på sådant.

Jag har aldrig orken att ge mig ut under en attack, slutar med att jag sitter i soffan och andas som ett tok! Men får ge det ett försök om det nu kommer en attack, Jo KBT är det ju en del som tipsar om så får väl försöka få bokat tid. Droger har jag bara testat enstaka gånger och inget jag har beroende för. Men då vet jag ju att jag absolut ska hålla mig borta från det

Ärligt talat borde du nog ta det lite piano med alkoholen också...fick mitt första anfall när jag var riktigt bakis.

Och det är givetvis bra om du tar hand om dig bättre, käka frukt å grönt och rör på dig så mycket du kan. Sätt upp mål för dig själv!

Själv började jag med att promenera en kvart varje dag och nu springer jag flera gånger i veckan. Menar alltså att man kan ta det lugnt i början, bara att komma ut och få frisk luft underlättar.

Nu kanske det lät som jag själv testat droger men det har jag verkligen inte. Dricker inte ens alkohol, så tråkig är jag. Jag vet, det är skitjobbigt att ge sig iväg ut när man inte känner sig i form, blir så lätt en ond cirkel. Men man får ta sig i kragen och bestämma sig för att göra det även om det tar emot.

Jo jag vaknade redigt bakis förra helgen så får man ju en attack på den ångesten man redan har efter en kväll med alkohol. Inte kul alls så får nog ta det lite lugnt med allt. Men panik attack är ju nåt av det värsta som finns. Tror man är på väg att dö varje gång nästan! Kanske ska börja promenera då haha