Svenskarnas parti tråden, allt om SvP

Jaha perfekta nationalist vad ska du göra nu då? Fyfan va du är svag om du ska ge upp för att folk har fel.

Framför allt är Israel-Palestinakonflikten ett bra exempel på judiskt hyckleri, som man kan använda när man vill öppna någons ögon inför judiska maktstrukturer.

Att ta ställning för Palestina på grund av någon sympati eller "broderskänsla" känns ganska främmande för mig, även om jag tycker det är tråkigt att så många folk ska lida av ett folks beteende.

Måste ställa frågan. Vad är viktigast. Vårt Svenska folk och vårt land. Eller judar och muslimer. Själv hyser jag inga som helst gillatankar åt varken judar eller muslimer. Bara mitt land och folk. Alltid. Blir ganska orolig att en sån sak som israel-palestina konflikten ska få vissa att gå i spinn. Visst, judefrågan är viktig men jag tror nog att SvP som parti har koll på den. Bara för man inte sätter en konflikt i främmande land före vårat val som kommer närmre och närmre är man inte dum i huvet. Eller inte har nån som helst koll på judeproblematiken. Mitt land och mitt folk först. Alltid. SvP 2014

Det är väldigt många även mycket intelligenta personer som har missat det att intervjuer och diverse uttalanden inte ska nödvändigtvis tolkas som en teoretisk sanning eller vad man "egentligen tycker".

Ska man syssla med politik så får man vara minst delvis pragmatisk och flexibel och säga det som kan tilltala människor oavsett om det är sant eller ibland inte sant eller om det är vad man innerst inne tycker.

Diverse uttalanden till allmänheten ska inte tolkas bokstavligt, detta verkar massvis med personer ha jävligt svårt för att begripa. De ser inte den större bilden utan blir jätteupprörda över att något uttalande inte motsvarar vad de hade förväntat sig att höra.

Nej, det är inte uppenbart att en majoritet av västvärldens mäktiga judar är sionister. Många är det helt klart, inte minst i USA, men du får gärna belägga ditt påstående.



Du menar att en sådan som Dror Feiler, en anti-svensk jude som är riksdagskandidat för V, mediernas älskling och en av Israels största kritiker i detta land, är utsänd av Israel? Eller tycker du att Feiler har för lite makt för att kunna ses som en maktjude? Duger i så fall Göran Rosenberg, ledande journalist och opinionsbildare i Sverige, som ett exempel på en jude som är starkt kritisk mot Israel? Är han utsänd av Israel? Jag går till överdrift så klart men det gör ärligt talat du med.



Jaha, du tillhör alltså den lilla men högljudda klick som verkligen tror att alla judar per automatik är ondskefulla varelser som hör samman. Det är ju höggradigt tramsigt.


Jag har aldrig förnekat att Israel är en skitstat som Sverige inte bör stödja på något sätt. Däremot tycker jag inte vi ska lägga oss i deras konflikt med palestinierna, det är deras problem.

Du skriver att judarna styr västvärlden och det är till stor del riktigt men det som framförallt satt klorna i västvärlden är inte sionismen utan kulturmarxismen. Att stirra sig blind på sionism när kulturmarxism är ett oerhört mycket större problem är allt annat än vettigt. Som du mycket väl vet behöver inte en kulturmarxist vara sionist.


Jag anser mig ha en relativt stor kunskap om judarna och judiska maktförhållanden. I min bokhylla har både Kritikkulturen, Blommor i Galiléen och Judefrågan funnits, liksom ett flertal historierevisionistiska böcker om den så kallade förintelsen. Detta till trots delar jag inte din smått bisarra syn på judarna så jag antar att någon av oss är korkad. Flashbacks hollywoodnazister kommer nog påstå att jag är den korkade eftersom det är helt tabu här att avvika en centimeter gällande judefrågan men det kan jag leva med.

Om något är hollywoodnazistiskt är det väl den här "jag är mer nationalist än dig för jag är mest likgiltig inför andra folks öden"-attityden som du gav uttryck för här:
De flesta högstående människor känner t.ex. empati med lidande djur, att inte bry sig det minsta om andra folks öden är rätt så osympatiskt. Man behöver såklart inte bry sig jättemycket och man ska inte vara känslostyrd, men att inte bry sig alls när palestinska kvinnor och barn bombas ihjäl är ju bara omänskligt och att öppet uttrycka det vinner inga sympatier åt oss (det är lite självmål i stil med judarna som satt och tittade på när Gaza bombades och applåderade och höll på).

Vanligtvis tycker jag inte att man ska kritisera "för radikala" personer, men i det här fallet blir det ju lite sten i glashus när du kallar andra som tänker i mer komplicerade banor för hollywoodnazister samtidigt som du själv står för simpel och populistisk slagords-nationalism ("Jag bryr mig om svenskarna och det betyder att jag inte kan bry mig om något annat! Sverige åt svenskarna!! SvP 2014!!!").

Istället för att påpeka att vänstern är svenskfientlig (vilket nationella Israelkritiker inte är) hade det kanske i det här fallet varit mer intressant att notera att vänstern är mer framgångsrik än den nationella rörelsen? Eller så har Björkqvist rätt och sossarna - Sveriges största parti - är i desperat behov av råd från SvP...
Den där artikeln bör nog inte bara ses i sammanhanget "snart är det val" utan också i ett sammanhang där nationella alltid har varit antisionister men SvP nu vill flytta sin position till mer neutral mark för att islamhatande och Israelälskande SD-avhoppare ska känna sig mer hemma i partiet (deras inställning i Israelfrågan är ju lika ointressant som vilket fotbollslag de hejar på, enligt den nya retoriken). Att vilja växa är såklart rätt, men genvägar och eftergifter är nog fel väg.

Om man sätter dem i relation till svenskarna bryr jag mig inte ett dugg om palestinierna, det är helt riktigt. I nuläget hotas det svenska folket av en kamouflerad utplåning och i ett sådant läge ser jag ingen som helst anledning att engagera mig för ett rasfrämmande folk som palestinierna lika lite som jag tänker engagera mig för judiska israeler som utsätts för raketbeskjutningar. Den här påstådda nationella empatin för palestinierna handlar dock inte alltid om renodlad empati som du framställer det som, det handlar helt enkelt ofta om att palestiniernas främsta fiender är judar. Det är inte en slump att just palestinierna får så mycket uppmärksamhet medan exempelvis kinesernas behandling av tibetanerna nästan aldrig uppmärksammas från vissa nationella kretsar. Självklart kan jag bry mig om annat än det svenska folket men med tanke på situationen så är jag i nuläget inte ett dugg intresserad av att leka solidarisk med Palestina.


Du menar att vänsterns antisionism förklarar dess framgångar?


Björkqvists artikel ger uttryck för hans egna åsikter och tankar medan partiets inställning till konflikten i Mellanöstern varit känd sedan åtminstone förra året och den inställningen går ut på att partiet inte tar ställning för någon av de stridande parterna, något jag tycker är rimligt.

Gällande min empati kan det ju påpekas att jag kan känna empati när jag ser bilder på skadade palestinska barn men även när jag ser bilder som visar israeliska medborgare som sprängts i småbitar. Jag kan dock inte göra något åt saken och ingenting ändras av att jag tar ställning i en konflikt som inte har med mig eller mitt folk att göra.

Jag föreslår att denna diskussionen flyttas till någon lämplig tråd för jag tycker inte kopplingen till SvP är alldeles solklar trots att Björkqvist är medlem i partiet. Jag har i varje fall diskuterat klart detta ämne i denna tråden.

Om man då ändå skulle beröra en del futtigare svenska angelägenheter ett valår som detta. Jag tycker det finns tydliga inslag av en härlig frihetlig nordisk nationalism hos SvP vilket borde slå an en sträng hos väldigt många efter decennier av såsseri och förmynderi. Det fanns en diskussion med bl.a Straybullet tidigare där vederbörande lovade att friare vapenregler skulle föras upp på agendan men jag har inte följt upp det. Andra inslag som många vanliga människor kan tänkas uppfatta positivt och ett steg i samma riktning är ju att plocka bort larv som att starköl och vin inte ska få säljas i livsmedelsbutiker. Populistiskt, men ändå rätt, sen kan jag ju ha missat ifall förslagen redan finns förstås och då får någon gärna upplysa mig.

Så det en av SvPs kandidater (både i en kommun och på rikdsdagslistan) skriver i SvPs egna nät"tidning" har inte en solklar koppling till SvP?

Känns det inte lite oärligt att försöka distansera kanditaters åsikter (åsikter de dessutom publicerar) från partiets politik?
Är det så SvP hanterar saker generellt eller är det bara du som försöker dig på politricks och leker förljugen politiker?

Är det en offentlig hållning från partiet att vägra stå bakom vad deras kandidater (och personer nära ledningen) uttrycker i politiska sammanhang?

Ungerns nästa största parti, Jobbik, kan både bry sig om Ungern OCH "lägga sig i utländska konflikter" (som vissa påstår inte har med oss att göra) samtidigt:

http://www.hungarianambiance.com/2014/07/protest-against-israels-attack-on-gaza.html

Finns väl en risk nu att de inte når upp till SvP:s gigantiska procentsiffror eftersom de splittrar väljarna.

Nä, det finns verkligen inte en droppe liberal i dig.

Då jag själv är intresserad av jakt kan jag anse att den prövning som sker idag lämnar en del att önska, men utöver jakten så förstår jag inte varför folk ska ha vapen. Och över huvudtaget att lägga det i en nationalistisk mening är åt helvete fel, vapen är till för att hävda negativa rättigheter och det finns inget frihetligt i det. "Såsseri" och "förmynderi" är vad som skiljer oss från djuren, och att öka på politikerföraktet spelar statsfientliga liberaler i händerna.

Om du släpper din amerikaniserade flaggviftarpatriotism för en stund och läser länken nedan så kan du se att saker och ting står i kontrast till varandra ur ett nationalsocialistiskt perspektiv.

http://www.calvin.edu/academic/cas/gpa/glauben.htm

Mina förfäder för 1000 år sen tror jag inte kallade sig för liberaler utan för fria män och i min värld är detaljförmynderi och såsseri inget annat än judisk bolsjevikdynga utan koppling till vare sig nationalism eller NS.

Då delar du alltså inte den uppfattning som Motståndsrörelsen har i vapenfrågan? Sveriges enda NS-organisation. Såvitt jag vet hade man i Tredje Riket aldrig någon restriktiv vapenlagstiftning, utan tvärtom lättade man på de strängare regler som hade införts under Weimarrepubliken.