Han har vid denna tid också obevakad frigång flera timmar i veckan.
Vad kommer den uppgifter ifrån? Det låter väldigt konstigt.
Han verkar enligt journalerna komma till Säter från den rättspsykiatriska undersökningen i Hudding den 29 april 1991, sedan har han sin första dagspermission 12 juni 1992.
Ja, vi vill väl alla undvika att tänka på obehagliga minnen, men därifrån är steget långt till att glömma bort alla mord (minst 39...) vi gjort oss skyldiga till. - Hur många gånger i historien har en seriemördare (som ofta går mycket systematiskt och utstuderat tillväga för att undvika upptäckt) haft så många medhjälpare som TQ sagt sig ha haft..?Här är ytterligare en av TQ:s många (6) "medhjälpare": https://thomasquick.wordpress.com/category/johnny-farenbink/
Terapeuter och fhl/åklagare har under åtskilliga års tid samarbetat för att TQ:s mordhistorier ska hänga ihop och bära sanningens prägel; man har t.o.m. skalat bort alla de medhjälpare som TQ själv inte dessförinnan låtit avlida. - Vad anser du om en sådan utredningsmetodik?
TQ:s berättelse om JA-mordet är rena skämtet. Redan här borde utredarna ha förstått att man hade att göra med en psykiskt sjuk människa. En nykter utredare hade också förstått att terapeuterna på Säter var i behov av någon slags vård och kastat deras tokterapi på dynghögen. Utredarna hade t.o.m. kunnat hjälpa terapeuterna att komma till insikt om hur lite deras terapitankegångar stämde överens med verkligheten. Man hade kunnat råda dr GF och dr KP att i stället försöka behandla SB:s morbida fabulerande och verklighetsflykt - och att ett absolut måste då var att helt och hållet avgifta honom. SB hade egentligen mått bäst av att hamna i fängelse och där påbörja lämplig utbildning samtidigt som han fått terapitid för att penetrera sina sexuella fantasier och sin kriminalitet. Stölden från sin arbetsgivare liksom det grova bankrånet 1990 företer alla tecken på att ha utförts enbart av snöd ekonomisk vinning. I likhet med S-brandt ljög han ihop en snyfthistoria för att få vård i stället för fängelse, och att doktorerna på Säter inte genomskådade detta säger mer om doktorerna där än det säger om TQ och S-brandt.
(min fetning)
Dina ”sanningar” är töjbara som ”gummiband”!
Bör du inte (och för den delen även andra) beakta dåtidens ”rådande samhällsnormer” (t.ex. myndigheters och samhällets naiva tron på individens ärlighet!) , då det handlar om 15-20 år gamla företeelser?
Med facit i hand och redan utsedda ”syndabockar” hårdkritiserar du allt och alla som inte främjar SB:s intressen, trots dina uppenbara kunskapsbrister på respektive området.
Du hävdar, dock helt fel, att ”Säters” doktorer inte genomskådade SB:s rånhistoria. Det var ”experterna” vid Statens rättspsykiatriska klinik i Huddinge, som genomförde den rättspsykiatriska undersökningen och blev grundlurade/blåsta av SB, Säter fick lögnen serverad.
RMV
Citat:
S 5:Efter anhållandet blev SB 1991 ånyo föremål för rättspsykiatrisk undersökning vid Statens rättspsykiatriska klinik i Huddinge. SB bedömdes som tidigare vara allmänintellektuellt välbegåvad och hade god verbal förmåga. Han framstod som ytligt relativt välfungerande men med benägenhet att vid ökande ångest regrediera till ett mera omoget fungerande med bland annat aggressivt och sexuellt utagerande. Vid undersökningen bedömdes han även vara depressiv. SB var svårtolkad, hans uppgifter varierade och de var ej helt överensstämmande med den medåtalades. SB beskrev brottet som en kulmination av den komplicerade relationen till den medåtalade, präglad av både ömhet och aggressivitet och både skrämmande och stimulerande.
(min fetning)
Citat:
/…/ Vid den nu aktuella undersökningen uppgav Bergwall att han vid rättspsykiatriska undersökningen 1991i syfte att slippa ett skrämmande fängelsestraff manipulerade och medvetet talade osanning om förhållandet till den medåtalade. Han överdrev sina uppgifter om sina sexuella avvikelser och inte minst sina sadomasochistiska fantasier, som han förstod var av särskilt intresse, allt i syfte att ånyo få psykiatrisk vård (med fortsatt medicinering, min anm.).
(min fetning)
Att inte ens experterna kan undvika att bli lurade, verkar var rätt oviktigt för många, fast det är inte uteslutet att det kan förekomma även idag…
I psykologförbundets tidning från 2012, finns en intressant artikel, ”Man måste alltid vara beredd att bli lurad”, med psykolog Patrik Backgård om Rättspsykiatriska kliniken i Huddinge:
Citat:
– Mycket har hänt inom rättspsykiatrin jämfört med för tjugo år sedan då Quick utreddes. Då kunde utredningarna ta upp till sex månader och kunskapen om falska erkännanden och psykopati var inte så utvecklad. I dag, då vi har vi mycket mer kunskap på området, kan vi lättare avgöra vad som är sanning eller lögn, fakta eller fantasier, säger han och fortsätter:
– Men som psykolog här måste du alltid vara beredd på att bli lurad. Ändå när det sker är det väldigt skamfyllt och problematiskt. Så är det för alla människor, men kanske ännu mer för oss
Ja, det behövdes ju lite tokterapi för det också - och betydligt mer i drogväg än vad du refererar till. - 1991 rymmer SB tillsammans med en medintagen efter att ha införskaffat amfetamin på sjukhusområdet. Han återkommer efter tre dagar. Han har vid denna tid också obevakad frigång flera timmar i veckan.
Inkomsterna från deltidsjobbet som bingovärd räckte inte för att finansiera amfetaminmissbruket. Han fick nobben på sin ansökan om soc.bidrag. I jan 1990 drog Förs.kassan in hans dittillsvarande sjukbidrag.
Han var alltså så naiv att han trodde det sociala skulle pröjsa hans amfetamin bruk? Han kunde dock få hjälp för sådana problem, exempelvis kan det sociala erbjuda behandling på beroendeklinik. Jag mår uppriktigt illa över alla missbrukare som suger ut samhället, och dessutom kräver skadestånd som i Stures fall. Utan psykvården skulle knarkSture säkerligen inte levt i dag.
Har ingenting emot bra psykoterapi, även om det mesta i den branschen tenderar att stryka patienterna medhårs och samtala fram en svårartad barndom, i stället för att fokusera på patientens egna göranden och låtanden fram till uppkomna situationer och problem.
Det är fullt möjligt att vara psykiskt sjuk och samtidigt tillräknelig i den meningen att man kan skilja på orsak och verkan; allt hänger på vilken typ av psykiska besvär det är fråga om. - I TQ:s fall är hans drogberoende A och O. Vid tiden för det grova bankrånet gick han på höga doser Oxazepam (Sobril), alkohol och amfetamin; klart att han blev hjärnuppmjukad på flera sätt; allt påverkade menligt hans psyke. Till detta kan läggas att han upplevde sin avvikande sexualitet som problematisk. – Och vem skulle inte få ångest av att smälla i sig så mycket narkotika? Dock: Innan stöld och bankrån försökte han få socialbidrag i dec 1989, hans sjukbidrag drogs in i jan 1990 – och i febr stal han pengar från sin arbetsgivare. Drogdimma och fortsatta ekonomiska problem fick honom sedan i dec 1990 att göra sig skyldig till grovt rån varpå han åkte fast redan samma dag. Motivet var att tillskansa sig pengar för att kunna komma i åtnjutande av ännu mer droger.
En manipulerande missbrukare med morbida fantasier och en sexuell problematik; arbetsskygg f.d. hemmason med hundintresse och författarambitioner, tvångsintas på Säter i slutet av maj 1991 efter grov stöld febr -91 (145.178 kr) och grovt bankrån dec -91 (236.248 kr). Han får förmånen att börja i psykoterapi och förstår genast hur han ska leva upp till terapeutens och klinikens förväntningar; hur han genom ångestattacker och fejkade självmordsförsök ska kunna tillskansa sig ännu mer narkotika. Han är en hård nöt att knäcka eftersom han (i likhet med S-brandt) inte bara är en förrädisk natur med skådespelartalanger; i takt med att biverkningarna av det han tillförs i drogväg börjar manifestera sig (i riktiga - ej spelade - ångestattacker, kramper, svettningar, hallucinationer, vanföreställningar mm) får han också allt svårare att själv skilja på fantasi och verklighet.
De rymningar som sker och hans fortsatta jakt på amfetamin ger honom bränsle till blixtsnabba associationer och ett helt hämningslöst ljugande. Det som från början varit ett medel för honom att få stanna kvar på kliniken (och få fortsätta droga i lugn och ro – bara det tecken på psykisk sjukdom) blev snart till ett inferno av polisutredningar och terapi – och det fanns ingen annan återvändo med mindre än att han lagt korten på bordet och sagt som det var (så länge han fortfarande hade klart för sig hur allt hängde ihop; den exakta tidpunkten för när ljugerierna övertogs av terapeuten och omvandlades till sanningar, i vissa omtöcknade stunder t.o.m. för honom själv, är svårt att få grepp om; det bör ha skett successivt och i takt med biverkningarna av den ökande drogtillförseln).
Till slut kom TQ att pendla mellan ett nyktert och medvetet synsätt (allt mer sällsynt) till det neddrogade tillstånd han befann sig i under många av de vallningar man kunnat ta del av – och under rättegångarna som kommer att bli hans ”examensprov”, efter att han i nattens sena timmar suttit och pluggat förundersökningar; hög som ett hus på diverse kannibalbefrämjande uppåttjack.
Båda rånen begick SB 1990
Ditt påstående om höga Sobril doser, kan inte stämma:
RMV/socialutredning, s 12:
Citat:
I handlingar från Säters sjukhus ingår ett brev som SB skrev 1984 till en läkare, med en önskan om viss grad av sjukskrivning. I brevet angav han att han sedan moderns bortgång året innan upplevt ett stegrande intresse och en häftig lidelse för pojkar i åldern tolv till 15 år.
Efter att ha fått besked om att hans pågående medicinering med psykofarmaka skulle trappas ner eller avslutas skrev han i ett brev till sin läkare 1989 att han hade ångest och att ju starkare den var desto intensivare blev hans fantasier och ju yngre pojkarna blev som figurerade i dem. SB uppger angående breven, i aktuell utredning, att han under de åren, i slutet av 1980-talet, ljög och manipulerade för att få sjukskrivning och bensodiazepiner.
Varför blanda in Swartenbrandt när denne har ingenting att göra med SB bedrägliga beteende.
Det du hävdar om SB (nyktert och medvetet synsätt (allt mer sällsynt) avviker markant från det åklagarna skrev efter genomgång av samtliga handlingar (inklusive journaler)
Båda rånen begick SB 1990
Ditt påstående om höga Sobril doser, kan inte stämma:
RMV/socialutredning, s 12:
Varför blanda in Swartenbrandt när denne har ingenting att göra med SB bedrägliga beteende.
Det du hävdar om SB (nyktert och medvetet synsätt (allt mer sällsynt) avviker markant från det åklagarna skrev efter genomgång av samtliga handlingar (inklusive journaler)
My mistake det var jag som blandade in Svartenbrandt, han ska ha varit medfånge med Quick på säter och trott på att han var seriemördare, samt uttalat sig positivt om terapin (han ska alltså ha erkänt ett brott han faktiskt begått). Lite OT är det (jag tror inte att Svarten försökte bluffa sig kvar på Säter, tex)
My mistake det var jag som blandade in Svartenbrandt, han ska ha varit medfånge med Quick på säter och trott på att han var seriemördare, samt uttalat sig positivt om terapin (han ska alltså ha erkänt ett brott han faktiskt begått). Lite OT är det (jag tror inte att Svarten försökte bluffa sig kvar på Säter, tex)
(min fetning)
Detta var anledningen till mitt påpekande. Ingen av de (ö)kända grova bankrånarna skulle tänka tanken att snylta på skattebetalarnas bekostnad, knarka ned sig som SB eller våldta barn
En enstaka jämförelse saknar betydelser, men det verkar som letsdoit utnyttjar allt i sin fabulering, hjältebeskrivningen av SB
/.../ Det är fullt möjligt att vara psykiskt sjuk och samtidigt tillräknelig i den meningen att man kan skilja på orsak och verkan; allt hänger på vilken typ av psykiska besvär det är fråga om. - I TQ:s fall är hans drogberoende A och O. Vid tiden för det grova bankrånet gick han på höga doser Oxazepam (Sobril), alkohol och amfetamin; klart att han blev hjärnuppmjukad på flera sätt; allt påverkade menligt hans psyke. Till detta kan läggas att han upplevde sin avvikande sexualitet som problematisk. – Och vem skulle inte få ångest av att smälla i sig så mycket narkotika? Dock: Innan stöld och bankrån försökte han få socialbidrag i dec 1989, hans sjukbidrag drogs in i jan 1990 – och i febr stal han pengar från sin arbetsgivare. Drogdimma och fortsatta ekonomiska problem fick honom sedan i dec 1990 att göra sig skyldig till grovt rån varpå han åkte fast redan samma dag. Motivet var att tillskansa sig pengar för att kunna komma i åtnjutande av ännu mer droger.
En manipulerande missbrukare med morbida fantasier och en sexuell problematik; arbetsskygg f.d. hemmason med hundintresse och författarambitioner, tvångsintas på Säter i slutet av maj 1991 efter grov stöld febr -90 (145.178 kr) och grovt bankrån 14 dec -90 (236.248 kr). /.../
Citat:
Ursprungligen postat av zy45N
Båda rånen begick SB 1990
Ja, det blev tyvärr fel årtal i andra stycket: han togs in på Säter 29 maj -91 efter den grova stölden i febr -90 (då bingohallens kassaskåp länsades) resp. det grova rånet 14 dec -90.
/.../ Du hävdar, dock helt fel, att ”Säters” doktorer inte genomskådade SB:s rånhistoria. Det var ”experterna” vid Statens rättspsykiatriska klinik i Huddinge, som genomförde den rättspsykiatriska undersökningen och blev grundlurade/blåsta av SB, Säter fick lögnen serverad.
Säter (dr GF) hade gjort P7:an. - Det var snarare Huddinge som fick lögnerna serverade, och väl kommen så långt så bredde SB på av bara f.-n. - Det fanns ingen hejd på hans relationskomplex, tidigare övergrepp, sexualsadistiska handlingar... och allt vad han kunde hitta på.
Citat:
Att inte ens experterna kan undvika att bli lurade, verkar var rätt oviktigt för många, fast det är inte uteslutet att det kan förekomma även idag…
Och då antar jag att du även inräknar diagnoserna. - Jag är också övertygad om att de experter som kan reducera sin klientstock med fem självmord i månaden, eller fem splittrade familjer till följd av framsnackade övergrepp kan vara beredda att skriva under på lurendrejeriet.
Det låter väldigt konstigt. 
Hur väl tog en ner knarkad Qvick kan ej ha varit en bra vårdnadshavare.
