Citat:
Ursprungligen postat av
phaetoon
Det ligger mer bakom detta än bara näthat från feminister, även om det sårade henom djupt att bli kritiserad av sina egna.
http://www.qx.se/samhalle/25653/avhopparen-lucas-konsapartheid-i-femen
Lucas har skrivit en hel del, i feministers ögon, olämpliga saker på twitter/facebook. Skämtat lite för mycket. Hen har även skrivit en hel del ironiska inlägg som tolkats helt fel.
Efter att Lucas blev vald som medlemsansvarig i nationella styrelsen för Unga Feminister så fick hen en hel del skit. Detta ledde till att hen blev utkickad och mobbad/utfryst av en hel del människor.
http://ungafeminister.se/bloggen/2014/5/23/uttalande-angende-invald-i-styrelse-2137
Det som syns på twitter är bara toppen på isberget. Lucas har ju så klart fått mail och interna påhopp som inte är tillgängliga för allmänheten. Men det här var bara en av dropparna som fick bägaren att rinna över. Det finns mycket mer bakom detta självmord.
Jag brukar inte använda ordet hen/henom men eftersom det var Lucas vilja att bli kallad för hen så gör jag ett undantag.
Tack. Jag kände Lucas ganska väl, umgicks det sista halvåret av hans liv och pratade mycket om kvällarna och kan meddela detta till alla:
* Såsom ovan skrivet, stämmer... Lucas bar ett mörker inom sig och såg världen och människorna däri på samma sätt. Vi diskuterade ofta om detta - sa att jag kände likadant men att jag gjorde helvetet så roligt jag kunde. Vi bar båda två en dödslängtan inom oss som vi ändå skrattade åt tillsammans.
* Lucas tweet om "hatet från F!:s ungdomsförbund och andra etablerade feminister" var dock den utlösande faktorn, droppen som fick bägaren att rinna över. Det var då hen ringde mig och bad mig komma till henom. Hen sa att hen inte orkade mer... Jag hann inte. Hen skickade ett sms där hen skrev "du vet att jag älskar dig va" och det var det sista jag såg av en av mina bästa vänner.
Lucas var en homosexuell transPERSON, feminist och hade ett sinne för den mörka humor jag alltid älskat. Därför blev vi vänner (jag är dock bi, men vi var inte vänner av den sort som låg med varandra). Han anförtrodde hela sitt liv till mig "för att jag aldrig dömde honom"... När varför skulle jag döma honom liksom? Han var en queerfeminist som till skillnad från andra försökte BÅDE i ord och handling att förändra de maktstrukturer vi lever i.
Att INTE förstå att de vulgära tweets Lucas skrev var ironiska, JUST för att få fram poängen, är anmärkningsvärt efterblivet. Hela tonen var ju ironisk, och att slåss med ord och humor tror jag de flesta kan hålla med om är det bästa vapnet?
Skulden är inte någons, ensamt. Men att samma parti jag själv är medlem av, låter sitt ouppfostrade ungdomsförbund trakassera och SJÄLVA reproducera de strukturer de bekämpar, är 1. destruktivt (ett steg fram, två tillbaka) 2. sorgligt (pga har en vän mindre nu) och 3. oförlåtligt...
Jag vill verkligen be Unga Feminister "fixa till sig själva"... ju mer ni
hatar, ju svårare kommer
våran kamp bli. Vill vi komma någonstans så består kampen knappast i att attackera andra feminister, utan snarare där
patriarkala maktstrukturer finns. Och medlet att använda är knappast
hat! Allt detta kommer ni
kanske förstå när ni blir äldre.