Fri vilja - samlingstråd

Beror inte orsaken till att man gör ett visst val på tidigare erfarenheter?
Som i sin tur berodde på något ytterligare annat o.s.v. i all oändlighet.

Jag vet inte vad det är för en kedja du snackar om men återigen tar du ett exempel där andra människor är inblandade.

Visst påverkar andra människor mig och bromsar mig och gör det väldigt svårt för mig, men dom kan ändå inte ta ifrån mig min fria vilja om jag inte frivilligt ger den till dom!

Om jorden är platt eller rund det är fullständigt utanför min kontroll!

Visst granskas ju den fria viljan och ifrågasätts, men det spelar ingen roll egentligen, om jag anser att det är min fria vilja så ÄR det det!

Ja, och om du anser att jorden är platt så är den det också.

Fast det är ju enkelt för dig att bara prova, och se om du kan styra dina tankar.

Antagligen kommer du då märka två saker;

1. Nästan alla tankar dyker upp av sig självt.
2. De tankar vi upplever oss styra är ju bara styrda av en tidigare tanke!

Så vem är det som styr då?

(Och så kan man ju verkligen fråga sig varför ingen väljer att bara ha snälla lyckliga smarta fina goda eftertänksamma tankar, om det nu vore möjligt att styra dom)

Nej, det är den inte. Det är en helt orelevant jämförelse. Du fattar inte detta alls.

Jag talar om orsak och verkan. Buddhister kallar det karma. Det faktum att ingenting händer utan tidigare orsak. Vågor uppstår inte i vattnet utan orsak, vågor uppstår i samspel med vattnet och dess omgivning. Vattnet och omgivningen är fundamentalt en och samma sak. Människor existerar inte utanför naturen. Människor är en del av naturen.


Du måste vara villig att ifrågasätta allt, och du måste våga vara ärlig när du undersöker frågorna. Jag säger detta för att frågorna oundvikligen leder till ett fullständigt raserande av den illusoriska identiteten om de undersöks på ett ihärdigt och ärligt sätt. En stark identitet och ett aggressivt ego kan göra att processen upplevs jobbig, men det är som att dra ut en tand. När det väl är över slipper du det onda.

Vem är mig? Vem blir det svårt för? Vem är du som har vilja?

Tänker du dina tankar, eller uppstår dina tankar lika spontant som dina hjärtslag? Uppstår dina tankar inte precis som dina andetag gör? I samspel med din omgivning?

Om du fortfarande tror dig vara tänkaren bakom dina tankar: Vem är det som tänker? Var är du som tänker? Hur tänker du? Är du fri att tänka vad som helst, eller är ditt språk, dina idéer, dina åsikter och hela din identitet en reflektion av din uppväxt och din nuvarande omgivning? Återigen, vem är det som tänker?

Tänkaren och tanken är samma sak. Du kan inte tänka på en tanke samtidigt som den sker. När du tänker så är du tanken. När du dansar till musik utan att tänka så är du dansen, du är musiken. Något separat du finns inte, du är din upplevelse i nuet. Separationen du upplever är en illusion, en vanföreställning, och den är källan till all inre konflikt.

Vi kan dra ytterligare paralleller till buddhismen: Att se separationen för vad den är, en illusion, det är vad som kallas nirvana och satori inom buddhism respektive zenbuddhism. Reinkarnation handlar inte om att individen kropp och minnen återföds. Reinkarnation handlar om illusionens ständiga återfödelse, vilket ger upphov till samsara, eller den onda cirkeln av konstant förvirring och lidande.

Många är rädda för att tappa kontrollen. Vilken kontroll? Du har klarat dig bra än så länge, och du har aldrig någonsin haft kontroll över situationen. Det finns ingen kontroll att förlora, för den som påstås ha kontroll är bara ett flöde av tankar och minnen, en rörlig identitet. Den som påstås ha kontroll existerar inte så som den själv tror.

Du snackar som till en som är psykiskt sjuk. Och det är inte jag, så du har nog blandat ihop mig med någon annan.

Du undviker att undersöka frågorna. Jag dömer dig inte för detta då det av många kan upplevas väldigt jobbigt. Men tro mig, jag har inte blandat ihop dig med någon annan.

Du är inte så intressant som du tror.

Och jag gillar inte på vilket sätt du pratar till mig, du är skitdryg.

Jag tror inte att jag är mer intressant än någon annan. Jag vill inte heller att du tar mina ord för sanning, för ord uppfattas olika av olika individer. Min önskan är bara att du undersöker de frågor jag ställt, på egen hand. Min önskan är att du faller in i tankebanor som gör att du ifrågasätter allt, inklusive den som frågar. För det enda som finns kvar när illusionen raserats är upplevelsen av nuet, i lugn och ro.

Vadan denna defensiva aggressivitet? Du befinner dig i filosofidelen av forumet, då måste du vara beredd att ifrågasätta saker och ting. Det är vad filosofi handlar om.

Du är inte så säker som du tror. Din identitet är inte vad du tror att den är. Släpp taget om den, och inse att du är mer än det lilla jaget du upplever bakom ögonen. Fokusera inte så mycket på språket, orden och tankarna, fokusera på den känsla du upplever när frågorna undersöks på djupet.

Sedan kan vi dansa tillsammans, och sjunga med i Bobby McFerrins gamla hit Don't Worry, Be Happy.

Ingen har någonsin haft något val till något, ingen har någon egen vilja alls, allt går på autopilot. Allt som finns påverkar varandra, byter atomer, flyttar på partiklar runt om sig – alla är del av varandra. Så varje handling görs av hela världen, som en effekt av alla alla olika påtryckningar – det är ingens egna beslut. Hela det förflutna har lett fram till dig och du påverkar hela framtiden och detsamma gäller minsta elektron.