Dagens tvetydiga syftning

Detta var en rubrik i en tidning häromdagen (Sixten heter egenteligen något annat). Jag tolkade det först som att de utvidgar sin rörelse, men tydligen är det banorna som håller på att växa igen.

Det är inte ett syftningsfel. Jämför:

Äsch då, jag tog fel på tråd. Var är tråden för tvetydiga rubriker? För visst finns det en sådan?

Det är en tvetydig syftning så tillsvida att läsaren inte kan se om »igen« syftar på tidsaxeln eller syftar till bestämning av växandet som sådant. Man ser inte om »igen« är ett tidsadverbial, eller ett sättsadverbial i position partikel. Markering av partikel är inte standard.

Sixtens golf växer igén.

Nu har vi fått lära oss i SR P1 Språket att inte alla dialekter betonar partikel. Efter en korrektion i går ca 19:05 inkluderades stockholmare bland partikelbetonande svenskar.

Ofoget att inte betona partikel har spritt sig genom att nyhetsankare ignorerar saken. Manus markerar inte partikel och lyssnaren får utifrån talet rekonstruera manus och tolka in partikel. De flesta svensktalande skiljer på följande:

1. Strapatserna kostar på.

2. Du kan tro att sjötunga kostar på krogen.

(FB) Aptitretare och bildtexter i dagstidningarna

Den klassiska löpsedeln är medvetet tvetydig för att väcka intresse. Dagens »inkastare« på webbtidningar är ofta så hafsigt hopkomna att man inte ens mejslat fram en anständig tvetydighet.

Vilket gör att det inte är ett syftningsfel. Jag förstår faktiskt inte varför du ska försöka förvirra med dina egenhändigt komponerade metoder när dessa inte är praxis. Jag menar inte att de är dåliga och de tillämpas ju för vissa ord, exempelvis idé.

Nedanstående, från en fabel, är dock inte ett syftningsfel (trots att björnen fick en snilleblixt):

Nu är rubriken tvetydiga syftningar, inte entydigt felaktiga sådana (syftningsfel). Ett entydigt syftningsfel på grammatisk nivå behöver inte vara egentligt tvetydigt på semantisk nivå.

– Mobiltelefon upphittad i tvättstugan som återfås mot beskrivning.

PS: En oavsiktlig hybrid 12:30 mellan »så tillvida« och »tillsvidare« var ett typiskt tajpo. Beklagar.

Fast det är "syftning" som är den springande punkten och igen/igen känns bättre ämnad för denna tråd:

(FB) Stora tråden om homografer

Ett par mellanstora ordböcker markerar betonad partikel efter den senare. NE Svensk ordbok:

växa igen´ verb växte, växt el. vuxit, pres. växer ...
• fyllas av växtlighet som vanl. är oönskad: [exempel] hagmarkerna får växa igen ...
HIST.: sedan 1552

Olika användningar av »igen« platsar kanske på stora tråden om polysemi.
Ref. http://sv.wikipedia.org/wiki/Polysemi

Som väl är, kan vi ta till engelskan för att reda ut tvetydigheter:

Sixten’s golf range is growing again.

Sixten’s golf range is becoming overgrown with weeds.

Det går säkert lika bra att ta hettitiska till hjälp.

Ola Brännström gjorde en sammanfattning av matchen Schweiz-Ecudaor och kommenterar Ecuadors mål till 0-1:


Visserligen ger kontexten [0-1] att det är Schweiz som försvarar, men jag skulle nog valt från.

I nyhetsflödet i SVT i går yttrades (fritt ur minnet):

– En polis skadades lätt. — uttalat utan betoning av, eller mikropaus före, adverbet

Ordet »lätt« är lömskt. Man behöver inte vara mycket av djävulens advokat för att tolka »lätt« som »utan svårighet«. Bättre:

– En polis skadades lindrigt.

– En polis skadades, lätt.

Nja, det känns sökt. I preteritum (passivum) känns det märkligt att tala om »lätt« med betydelsen »utan svårighet«.

Jovisst, efter en halv sekund meddelade min rimlighetskoll att det handlade om en lindrig skada, inget annat.

Jag har sagt det förr: Som konsument av upplästa nyheter så återskapar en van lyssnare texten i reserv så att säga. Uppläsaren i fråga skulle troligen ha en tydligare prosodi i en improviserad utsaga. Det är något förrädiskt med teleprompter. Manusförfattaren har säkert för sitt inre öra hört den kodning som ligger i prosodin för lätt = lindrig.

Det brukar vara verbpartiklar som låter konstigt i uppläsning, men blir begripliga via den omedvetna textrekonstruktionen. Samtidigt har SR-P1-Språket funnit att inte alla betonar partikeln i fraser som »att kosta på fastigheten«.