Ta bort dina "SD"-vänner på facebook

En liten motfråga, hur kommer ni SD hatare att känna er när ni blir jagade och dödade i Sverige på grund av kriget , era familjer blir våldtagna, torterade osv samtidigt som ni inte har råd eller möjlighet att ta er till ett land på andra sidan världen för att söka hjälp och dom länderna vill inte lägga så mycket resurser på flyktingläger i närområdet som ni har möjlighet att ta er till, trots att det hjälper betydligt fler personer. För dom tycker det är mycket viktigare att lägga pengarna på dom få som kan ta sig till deras land så dom kan visa upp hur duktiga dom är för likes på facebook och ryggdunkningar i media.

Så jävla inte bara äcklig men även okunnig idioti detta anti SD tjaffs. Vi kan inte hjälpa alla, vi har begränsat med resurser.

Det då mest humana och därmed självklara alternativet för mig är att hjälpa så många som möjligt i säkerhet, ge dom tak över huvudet och mat på bordet, men framför allt få dom i säkerhet så dom inte behöver oroa sig för att deras familjer, döttrar,brödrer, föräldrar, syskon osv blir torterade, våldtagna och/eller mördade. Det är det absolut viktigaste, få så många som möjligt i säkerhet.


Men snälla, förklara för mig, på vilket sätt är det bättre att hjälpa några få när man kan hjälpa många? Jag får det inte att gå ihop.

Jag undrar hur folk som dig kommer känna er när ni står kvar i kriget och inte har råd att ta er härifrån och dom som kan hjälpa tycker det är viktigare med ryggdunkningar än att hjälpa så många av er som möjligt. Pantade jävel.

Det värsta med folk som dig är att ni prioriterar ryggdunkningar och likes på facebook och liknande patetiska ego höjare högre än att hjälpa så många som möjligt. Det som är det mest humana. Samtidigt som ni kallar er dom med sympati och försöker höja er själva till molnen. Vidrigt !


Så jävla sjukt att man kan vara så föbannat naiv och verklighets frånvarande, helt otroligt. Det mest humana och det bästa man kan göra är att hjälpa så många som möjligt.

Men ja, om ens kunskaper inte sträcker sig längre än rubriker på skvallerblaskor och ens sympati för andra bara är en fasad utåt där man prioriterar ryggdunkningar och en vacker bak gård framför äkta sympati och den mest humana lösningen. Då är det kanske inte så lätt att förstå.

Det är bra att du bevisar för dom som tagit bort SDvänner att dom inte gjorde fel. Nu kan dom konstatera att dom tagit rätt beslut. Är du nöjd med dig själv?

Dom som är egoister och väljer att hjälpa några få och prioriterar ryggdunkningar och en falsk fasad att dom är några änglar utåt framför att hjälpa så många som möjligt. Dom kan gärna få ta bort mig.

Men snälla, du som är så oerhört bildad och intelligent, kan inte du förklara för mig på vilket sätt det är bättre att hjälpa några få framför att hjälpa många.

För mig är det mest givande om man inte kan hjälpa alla att hjälpa så många som man bara kan. Det tycker jag är det rätta.

På vilket sätt anser du att det är fel?

Om man har en viss mängd resurser och har två alternativ, få många i säkerhet eller få några få i säkerhet. På vilket sätt är det mer humant att välja få?

Jag får det inte att gå ihop, kan du upplysa mig?


edit : Och för att svara på din fråga. Jag har många invandrar vänner, jag har arbetskamrater och bekanta ifrån alla världens hörn och då även mellanöstern och araber, balkan folk, asiater osv osv. Många av dom delar samma åsikter som mig. Många av dom är mer trevliga och jag gillar dom bättre än många Skandinavier.

Jag står även för att vi med dom resurser vi har ska prioritera dom på det sätt där vi kan få mest möjligt med folk i säkerhet. Prio ett för mig är att alla civila och oskyldiga får komma bort ifrån krigen, mat på bordet och tak över huvudet och framför allt kunna känna sig säkra med sina familjer.

Så ja, jag måste erkänna att jag är ganska nöjd med mig själv.

Jag får ont i ögonen av att läsa din text. Om du faktiskt vill diskutera med mig så föreslår jag att du håller dig till sakfrågan och tar ut dina mer privata emotioner på annat håll. Men det var komiskt att du trodde man skrev om sina aversioner mot SD på just Flashback för att få ryggdunk

Har du svårt att svara på frågan? Eller du kanske inte har något vettigt argument att veva fram förutom dina känsloargument?

Nej, inte på flashback eftersom här är du anonym. Men så komiskt, som vanligt undviks att svara på frågor.

Kan du kanske svara på dom? Eller får jag gissa, som vanligt när det gäller folk som dig så är ni totalt oinsatta och har inte mer kunskap än rubriker på aftonbladet och kan helt enkelt inte svara på några sakfrågor.

Och klaga inte på att jag är emotionell när du är mer emotionellt än vad jag är och jag håller mig mer till sakfrågor än dig. Herregud. Vill du vara 100% seriös och saklig? Okej, börja med det själv då, det är du som har startat med emotionellt trams.

Svara sakligt på frågorna och visa att du kan vara seriös, så får du seriöst svar tillbaka.

Men jag vet redan nu hur det kommer sluta, inget svar, för folk som dig kan helt enkelt inte, emotionell smörja och oneliners kopierade ifrån aftonbladet rubriker, och där tar kunskapen slut.


9/10 är det så här. Dom svara ALDRIG på några frågor, eftersom dom kan helt enkelt inte, deras kunskap tar slut vid rubriker på aftonbladet, slår aldrig fel.


Så komiskt också att dom klagar på mig att vara emotionell när jag skriver mindre emotionellt och mer sakligt än dom, även om jag vara en del emotionell i inlägget.

Det ser exakt likadant ut i alla dom dussintals diskussioner jag haft där jag varit 100% saklig, frågorna undviks och massa emotionell smutskastning spottas ut. En dålig ursäkt ifrån denna gången bara. Emotionellt svar ifrån mig på ett emotionellt inlägg ifrån dom, och så använder dom emotionell text som anledning till att inte svara, herregud, än är inte den sista idioten född. Vill man ha 100% saklig ton så börjar man inte själv med ett 100% emotionellt inlägg.

Ett ord. Löjligt.

Skulle aldrig få för mig att ta bort någon vän enbart för att denne inte delar mina politiska åsikter. En av mina bästa vänner är SD-sympatisör som emellanåt yttrar enligt mig tvivelaktiga saker, men han är likväl en av mina få närmsta vänner och skulle inte offra honom för att ansluta mig till en fårskock.

Efter att ha klippt bort en hel del... vi kan nöja oss med att kalla det OT, från ditt inlägg, kan jag väl svara på det eftersom det i övrigt var ganska relevant. Situationen du beskriver skulle jag inte tycka om att hamna i, och jag är glad och tacksam att jag i alla fall för tillfället inte är i den situationen, så som ju många människor faktiskt är. Du har rätt i att vi har begränsade resurser, precis som världen i övrigt. Frågan är vem som bör få tillgång till de resurser som faktiskt finns. Är det alla? Några? Ett privilegierat fåtal? Jorden är överbefolkad, vad är lösningen på det? Att döda några i krig? Eller är det kanske en humanare lösning att folk föder färre barn ett tag? Jag säger inte att det är lätta frågor, men jag menar absolut att SD försöker ta hänsynslösa genvägar för att själva vinna mark. Vad ska SD ge tillbaka till världen, när deras makt ökar?


Jag märker att du är en av de Sverigedemokrater som faktiskt tänker lite på andra någonstans. Jag håller med dig om att det är det viktigaste, att få så många som möjligt i säkerhet. Men även om ditt förslag om hjälp på plats är konstruktivt, så fungerar det inte alltid. Om man bombar ditt land, och du ser släktingar och grannar dö omkring dig, vad tror du att din överlevnadsinstinkt säger? Fly till nästa krigszon? Eller fly så långt bort du bara kan, och till ett land i fred? Och om du lever i svält i ett exploaterat land i Afrika, vad tror du att du tänker? Jag sitter gärna här och svälter ihjäl långsamt, medan någon på andra sidan planeten kör runt i sin bensinslukande stadsjeep och spolar sin toalett med dricksvatten? Eller tänker kanske personen att det skulle vara trevligt att själv få vara med och dela på världens resurser? För mig är det här en fråga som handlar om empati (det skulle visst gå att lösa överbefolkningsproblematiken genom att låta en stor del av befolkningen dö i krig och svält, men vill man leva så?), men också om perspektiv - det är lättare att strunta i andras behov om man vägrar se vissa människor som medmänniskor (vilket många SD-are vägrar, även om du inte skulle höra till dem).


Så länge man har en human människosyn och gör sitt bästa utifrån det, tror jag inte man behöver ha dåligt samvete.



Var det det där om att människor lider ute i världen som var emotionellt trams, eller var det något annat? Du får gärna vara mer specifik.


Det är min ambition.


Ja, du var en del emotionell i inlägget.


Det är ingenting jag tänker ta ansvar för, det enda beteende jag kan förväntas ta ansvar för är mitt eget.

Det är löjligt. Och faktiskt, rätt typiskt svenskt. Vi ska låta alla tycka vad de vill och vara perfekta, men när det kommer till kritan är bara det politiskt korrekta ok. Det är förvisso lagligt att uttrycka det, men inte socialt acceptabelt.
Det funkar ju inte att vissa åaikter får uttryckas men vissa inte. Åsikt som åsikt. Det jag tycker vill jag att andra ska acceptera, så jag accepterar det andra tycker även om jag inte håller med. Det är åt två håll.

Bump på tråden, men finns det något liknande som visar vilka som gillar F! ? Vill inte ha några äckliga feminister som kompisar på Facebook jööö...

Läs hela tråden latnos.