Boden: Mordet på Vatchareeya Bangsuan, maj 2013

Skulle jag råka ut för något brott hade jag ringt Massi direkt. Lätt Sveriges bästa målsägarbiträde jämte Kersti Koorti. Tycker inte hon gjort något fel här.

Uppgifterna KJ lämnat i sina polisförhör och i domstolarna får man nog säga att inte
gett något vidare resultat om vi skall lyssna på HR.


Också åklagarna har under hela utredningen sagt vid upprepade tillfällen att alla förhör med den misstänkte inte gett något, han säger enligt dom inget av värde, jag håller med både hovrätt och åklagarna till viss del. Du däremot finner inget särskilt avvikande och menar att KJ agerar som gemene man och inte nog med detta så säger du, för att förstärka din åsikt, att alla som läst FUPen och lyssnat på ljudinspelningarna delar din uppfattning.
Vilken rövarhistoria du drar!


Det kanske inte är så lätt att svara på här och nu men möjligtvis 2016. Regeringen har nämligen satt press på rikspolisstyrelsen att dom måste få mer kompetens och bli bättre på att bl a hantera
förövare, vittnen och brottsoffer som är funktionshindrade. Polisen har tagit till sig kritiken
och erkänner att dom borde bli bättre. Dom har nu jobbat några år med olika delmål för att
slutligen 2016 kunna genomföra en hel del åtgärder för att personer med funktionsnedsättningar
skall få bättre tillgänglighet inom rättsväsendet än vad som nu erbjuds. Du får alltså
vänta till 2016 innan du får svar, men tro mig jag kommer att leverera dig ett svar för jag
följer detta "projekt" med stort intresse.


Helt plötsligt, när jag ser detta trams, ångrar jag att jag citerade och försökte "förkovra" dig överhuvudtaget, det känns liksom bortkastat . . .

Det står dig givetvis fritt att konsultera valfri advokat men jag har väldigt svårt att se vad som skulle göra den penningkåta Massi till så speciellt lämpad.

Personligen tycker jag att det här påfundet med målsägandesbiträde är det största skämtet inom juridiken, vad är vitsen med att ha en extra åklagare?

Vi är eniga om målsägarbiträdets vara... Jag skulle absolut välja den penningkåtast tänkbara advokaten, eftersom de slöa sällan är intresserade av pengar.

Visst är det ett skämt och skämtet i detta fall blev mer patetiskt än någonsin eftersom
en karusell utan dess like spelats upp för allmänheten. Numera är det iallafall tyst.

Massis första uppgift är att yrka på skadestånd, något som familjen Bangsuan fått med eller utan Massi. Massis andra uppgift är att föra sin klients talan, något VB:s Mamma klarade själv
med bravur, Mamman var ganska självgående i sitt utspel mot KJ i tingsrätten.
Massis tredje uppgift är att vara ett stöd för familjen, den uppgiften tog istället MB sig an,
snabbt som attan var han efter sitt vittnesförhör fram och tullinullade med CS. Massi sprang
istället ut ur rättssalen i första bästa paus och informerade media om vad som sagts MB och CS emellan, all publicitet är bra publicitet tänkte hon säkert i sin enfald.

Jag uttrycker mig otydligt: Jag menade att vi är flera som ganska många gånger har tagit upp det orimliga i hur den åtalades minnesförmåga varierade i förhören och hur märkligt väl glömskan alltid slog till starkare när det gällde saker som kunde kontrolleras. Jag kan inte minnas att vi fått någon respons just på det från de personer som driver tesen om Kristoffers oskuld, eller åtminstone eventuella oskuld, i tråden.

Sen menar jag med det inte att Kristoffer skulle ha fotografiskt minne eller nåt. Han har säkert svårigheter att rätt placera saker i tiden exempelvis. Men har han så dåligt minne som han påstår så borde inte skildringen av allt som ägde rum ensam eller på tu man hand med Vatchareeya den 4:e maj inte ha varit så detaljerad som den ändå i de flesta delarna var. Samtidigt som han bara vagt mindes vad han gjort hos brorsan och exakt när han kommit dit.

Du behöver inte se dig som en kristofferian om du inte vill. Det är bara en lätt ironisk benämning som jag använder för att slippa skriva om er med uttryck som "de personer som driver tesen om Kristoffers oskuld, eller åtminstone eventuella oskuld, i tråden. " när posterna handlar om er kollektiva syn på saker och ting. Kalla mig och de andra gärna för åklagarsupportrar, schönbeckare eller vad annat som känns bra

Det är lättare att komma ihåg detaljer från en speciell händelse än från en vardaglig händelse. Att VB var på besök var en speciell händelse, att han var i föräldrahemmet var en vardaglig händelse. Och han minns inte hur långt ner byxorna åkte, så visst brister minnet där också.

Har du några nyheter om mobilen? Om jag minns rätt hade VB en LG (enligt sin styvpappa).

Jag har tidigare sett dokumentären om Mary Bell och även läst Gitta Serenys fantastiska bok om henne. Monumental tragik.
Beträffande KJ:s och Mary Bells snarlika reaktioner på anklagelserna om att ha dödat djur: Kan det vara så att ingen av dem faktiskt dödade dessa djur - en hund och en duva? Och att de blev så starkt upprörda just för att det inte var sant?
Sanningen däremot, gör ont. Till och med väldigt ont och, tror jag, särskilt för den som har dödat en annan människa. Den vetskapen gör dem totalt oförmögna att tala sanning och deras enda överlevnadsstrategi blir att förneka och förtränga det som verkligen har hänt?
Funderingar, funderingar...

Dessutom debiterade fanskapet 272000 kr för besväret att göra ingenting, det är fan helt otroligt vilka summor som kan stjälas från staten i bland.

Min skattemoral sjunker ner till noll när jag läser om sådana som Massi, djävla tjuvar är vad de är.

Varför är det ingen som reagerar över meningslösheterna?

Det var inte en LG, men den är inlämnad såvitt jag förstår. Troligen inget av värde i detta fall.

Jo, så kan det förstås vara, vi vet ju inte vad som hände. Jag blev mest förvånad över likheterna mellan fallen.

Min poäng är dock att det är diskrepansen mellan reaktionerna som är det intressanta.

Om jag under en mordrättegång också blev tillfrågad om jag dödat ett djur - och var oskyldig till detta - skulle också reagera starkt och bli upprörd.

Om jag under samma förhållanden var skyldig skulle jag - oavsett vad jag kände - neka och åtminstone låtsas bli upprörd.

Men, och det här tycker jag är det viktiga: samma sak gäller för mordet jag stod anklagad för.

Var jag oskyldig skulle jag bli upprörd och reagera starkt.

Var jag skyldig skulle jag åtminstone spela upprörd.

Vad jag inte skulle göra var att bli fly förbannad när någon frågade om om jag dödat ett djur och sedan sitta lugnt och stilla och rita snögubbar när åklagaren påstod att jag tagit livet av en människa och styckat henne.

Det är det som jag inte får att gå ihop.

Vad gäller hunden har jag redan redovisat vad jag gissar på hände.

KJ kommer hem på fyllan och villan, skadar hunden i en plötslig ingivelse, där han tar ut sin ilska eller frustration i sitt i liv på djuret, ångrar sig sedan, försöker förbinda skadan, googlar hundanatomi, men "Grabben" dör trots räddningsförsök och KJ tvingas göra sig av med kroppen för att ingen ska få veta vad han gjort.