Ni i 18-25års åldern - hur mycket/lite pengar har ni?

Det gör mig snarare till en smart fan. Vissa kan inte hålla i sina pengar (du), andra kan ha roligt och spara som rejält samtidigt. Du köper bilar/hus/båtar/märkeskläder för en kort lyckoboost och lite "skrytande" för grannen, jag skiter i dessa korta lyckbooster som aldrig är värda det i slutändan (källa: alla studier som gjorts inom ämnet och mina anekdoter, när du väl har prylen du alltid velat ha så är den intressant i 2 månader och sen blir det "normalt" igen) och klarar mig på mindre. Kan fortfarande supa/resa/knulla bara jag inte kastar pengarna bort utan närmare eftertanke som du tycks göra (då du inte lyckas spara något).

Nej, jag skall investera pengar i 20 år för att slippa 30 år av arbete totalt. Det är som att köpa sig absolut frihet från stress (då pengar är det enda som jag kan känna stress för i mitt liv, konstigt nog). Trygghet är trevligt, det har du inte som fattiglapp som lever hand-till-mun.

Ditt svammel om "du kanske dör imorgon" är extremt anti-intellektuellt, fundera själv på vad du precis sade. Borde inte du sälja allt du har och knarka/supa/knulla lite horor idag kväll då, DU KAN JU VARA DÖD IMORGON? Nej, jag oroar mig inte för det jag inte kan något åt. Extremt liten chans för att jag dör före jag kan njuta fullt ut av friheten som pengar ger mig, oerhört stor chans att jag får leva som en kyrkråtta vid äldre dagar om jag ej investerar något. Valet är tämligen enkelt.

Du framhäver dig själv som en störande "YOLO"-unge med dina ogenomtänkta resonemang och påhopp, väx upp.

Bra, jag går inte miste om mycket om du ej vill associera dig med mig ändå. Kan inte se att du skulle vara särskilt intressant samtalspartner/vän om du verkligen inte har bättre argument mot sparande än "du kan ju dö imorgon". Din bristande verklighetsuppfattning/ignorans skiner igenom ditt inlägg.

Nu är du där med det svartvita synsättet igen. Det enda som är bra att att hålla ner på alla utgifter, investera resten för att sluta arbeta vid 45. Att gå en mellanväg och exempelvis leva gott hela livet (nej, det är inte det du menar) och spara lagom mycket pengar är också ett dåligt alternativ.

Definiera "leva gott". Du påstår att man inte kan leva gott trots att man pensionerar sig vid 40? Om du definierar lycka och ett gott liv som ett överflöd av materiella ting så har du rätt, annars har du tyvärr fel.

Många tjänar alldeles för lite för att kunna ha kakan och äta den samtidigt.

Många skulle få skjuta på att leva livet tills 45 men vem fan vill det? Då väljer dom nog hellre att resa och ha roligt från början och jobba för att uppehålla det. Det hindrar inte att dom sparar så att dom ska ha det bra när dom väl går i pension.... Ett mellanting.

Men visst verkade han du skrev till vara extrem han med, fast åt andra hållet då.

Man kan ha roligt och resa och ändå pensionera sig tidigt. Det handlar om vilja och prioriteringar.

Vill du ha den nyaste bilen, största huset, fetaste sommarstugan, dyraste hotellen då du reser/bara dyra resort-mål, nyaste elektroniken/tv:n/telefonen, dyra märkeskläder, dyra smycken så då går det inte att spara mycket, nej.

Jag ser inte behovet av något av det ovannämnda. Sådan fåfänga bidrar inte till lycklighet i längden, skulle hellre supa upp de pengarna, då skulle jag åtminstone få ett lååångt rus för pengarna.

Det var inte jag som hade en svartvit syn på saken, det var personen jag svarade till som var det.

Nu påstod han att man bör slösa allt, inte att man bör gå en mellanväg, så vet inte vad för relevans ditt svar har? Jag påpekade bara hans totalt usla utgångspunkt ("YOLO, du kan dö imorgon jö") och varför det inte funkar i längden.

Definiera "leva gott". Du påstår att man inte kan leva gott trots att man pensionerar sig vid 40? Om du definierar lycka och ett gott liv som ett överflöd av materiella ting så har du rätt, annars har du tyvärr fel.

Ska jag upprepa mig? Alla tjänar inte tillräckligt för att både ha kakan och äta den.

Klart man KAN men frågan är om man VILL vilket inte alla gör. Dom flesta föredrar nog mellantinget.

Det är svårt att acceptera dina tankar när du vägrar acceptera andras. Ekonomisk-extremist. Du får mig att tänka på kristna extremister som byggt upp sin bild om det onda samhället och står med plankat längst vägarna som inte går att diskutera med då dom är så uppslukna av sin tro, en tro dom flesta inte delar. För lite så är det ju i trådarna du skriver i.

Nej, om man ska investera såpass mycket pengar att man kan sluta arbeta stämmer det inte med min definition av att leva gott. Det handlar inte bara om saker utan man kan komma på att man vill åka någonstans, att man inte har lust att laga mat på kvällen eller vad som helst.

De flesta kan dock tjäna mera om de kämpar lite hårdare.

Jag har ingen "tro", är en realist (pessimist enligt många, fast jag tar inte åt mig då jag vet att det bara är en sinnessvag människas försvarsmekanism om hen får höra någon tankeväckande och kanske även tråkig fakta om världen). Jag har inget emot att människor lever som de gör, det är trots allt den enda orsaken till att jag kan bli förmögen utan att tjäna en rejäl hacka. (konsumera-->pengar åt företag--->pengar åt mig)

Nej, de flesta i Sverige föredrar en extrem vändning mot det slösaktiga hållet och detta klarnar fort om du kollar upp statistik från SCB. Om detta är p.g.a. idioti eller samhällsuppbyggnaden (välfärdssamhället som tar bort nästan allt personligt ansvar som sedan leder till ökade mängder privatekonomiskt misslyckade personer) vet jag inte.

Självklart kan man göra val som förbättrar ekonomin men nu pratar vi ju om helt vanliga människor i den här tråden som inte nödvändigtvis strävar efter ekonommiskt oberoende. Då blir det rätt ointressant.

Nej, jag har förstått att du är den enda som vet hur världen fungerar och att den bild av det onda konsumptionssamhället är hundra procent korrekt. Men för mig är du bara en extremist med skev uppfattning om hur människor faktiskt lever sina liv...En väldigt naiv syn.

Det är inte "ont" per se (ondska är ett påhitt), men det manipulerar människor till att bete sig på ett visst sätt (mycket negativt beteende om vi tänker på naturen).

Jag har inte en skev uppfattning om hur människor lever sina liv. Jag vet att de flesta jobbar från 20-25 (beroende på utbildning) till 55-70, skaffar barn och fru/villa, reser till Thailand och myser i hemsoffan på fredagarna. Grov generalisering men tänk dig "svenssonlivet".

Detta är inte något jag personligen ser som ett givande liv och därav mitt mål att undvika det.

Du väljer såklart hur du vill leva ditt liv precis som all andra.

Det betyder inte att dom som väljer att leva på ett annat sätt (tex vanligt svensson liv) har ett sämre liv än vad du har.

Och det är ju det här vi kommer tillbaks till hela tiden i trådarna där du är aktiv att du nån gång måste börja acceptera att alla inte har samma värderingar som du utan trivs bra med sina liv. Handlar inte om det onda konsumptionssamhället och att människor är dumma i huvudet som inte sparar 60% av sin lön för att kunna pensionera sig tidigare. Utan att dom helt enkelt är nöjda med sina liv och trivs som det är. Men den tanken verkar ju inte kunna gå in i ditt huvud då du tror du är den enda som vet hur livet ska levas? Det är ju iaf det intrycket du hela tiden ger vilket gör att folk blir förbannade på dig.