Juristprogrammet

Jag har gärna lite skoj innan jag stadgar mig, även om det inte skulle göra ont att få ett seriöst förhållande nu heller. Men om båda är med på att det är lek så finns det bara fördelar med det.

Enligt Universitetskanslersämbetet (högskoleverket finns inte längre) så ligger det på 120 %, 5 % över civilingingenjör och psykolog samt under ekonomer.

http://www.uk-ambetet.se/download/18.1c251de913ecebc40e78000815/Arbetsmarknad-2013.pdf

120 % är i mina ögon balans.

Hallå!
Skulle behöva lite hjälp. Jag är i början av min juristutbildning och ska skriva en uppsats om ett europarättsligt ämne.

Som jag har förstått det ska det finnas något liknande Svjt angående eu-rätt som kallas artiklar (är väll inte 100% säker på att det är som svjt). Vart hittar jag dessa?

Finns Europarättslig tidskrift om du letar efter artiklar. Om du inte har inloggningsuppgifter eller annars kommer åt sidan via ditt universitetsnätverk bör du kunna hitta tidskriften på ditt universitets juridiska bibliotek.

http://www.ert.se/

Du tror alltså att de som anställer jurister misstänker dåliga språkkunskaper när denne har bättre betyg än 50% på juristprogrammet? Ett program där man arbetar med språket och skrift i princip varje skoldag? Denna logiska slutsats får stå för dig!


Du kommer bli saknad på juristprogrammen över hela landet. Det hade nog behövts fler jurister som känner sig hotade av en mindre konkurrens på arbetsmarknaden. Alla har åsikter om kvinnor och invandrare. Det är två väldigt stora grupper i samhället. Med många idioter i båda grupperna. Den enda gruppen där det historiskt sett aldrig funnits dårar är vita män från Europa! Där har alla varit hyvens män med goda värderingar.

Nu är ju inte hyfsade betyg riktigt den garanti för goda språkkunskaper som man kanske kunde ha hoppats. PM-uppgifter och liknande utgör enligt min erfarenhet (SU) en försvinnande liten del av kursbetyget, och det är få examinatorer som förväntar sig en särskilt god språkbehandling på salstentorna. En läslig handstil torde smälla högre, så länge de juridiska resonemangen håller.

Sedan tror jag i och för sig att checkthisout. projicerar sina egna åsikter i rätt hög grad. Men det betyder ju inte att han är ensam om dem.

Läsförmågan måste rimligtvis vara hög om man har hyfsade betyg även om man på SU inte får så stor del av betygen utefter PM etc.

Jag är mer inne på brandbombs linje. Jag har kursare med katastrofalt språk ("väll", "våldtäckt") som har goda betyg.

Någonting säger mig att den som oroar sig för bristande språkförmåga tänker på talande och skrivande snarare än läsande.

Men det kanske bara är vi på SU (jag och Sobofied åtminstone) som inte upplever att det i praktiken ställs några högre krav på skriftlig förmåga.

Anekdotisk bevisföring iofs. Dessutom har jag säkert för höga tankar om min egen språkförmåga.

Efter ett relativt bra resultat på mitt första högskoleprov har möjligheten att läsa juristprogrammet plötsligt öppnat sig. Ligger möjligtvis på gränsen i detta nu, men om jag förbereder mig för nästkommande prov så ska det nog inte vara några större problem att ta mig in, om jag nu inte gör det nu.

Däremot har jag ju en del tvivel, dels känner jag mig för gammal för att sätta mig i skolbänken och läsa 5 år på heltid för en examen. Hur gamla var ni när ni började? Övriga problem finns ju också, att ändra livsstil så pass, från ett jobb med fasta inkomster till student på heltid kommer ju bli en omställning.

Är alla skolor som erbjuder juristprogrammet bra? Någon utbildning som har dåligt eller sämre rykte? Vilken skola smäller högst?

Jag var 24 när jag började. Det var inte ovanligt; om man känner sig gammal så är det vid tillfällen när någon skriver "våldtäckt" i sitt PM..


Det kan däremot vara jobbigt - har du möjlighet skulle jag använda ev. besparingar till att skaffa en bra bostad.


Ett av trådens vanligaste ämnen - kort sagt har det ingen betydelse för din karriär (folk har ibland en annan åsikt, men jag har ännu inte sett någon tillförlitlig källa eller statistik på att arbetsgivare skulle bry sig om examensort).

Att välja studieort bör istället handla om miljö, studieupplägg och andra faktorer. Som SU-student med viss erfarenhet från Lund, Uppsala och GBG kan jag nästintill garantera att vi har sämst studentliv (och argumentera för att det vägs upp av att vi är the fucking capital). Vill du ha mycket eget ansvar och inte jobba alltför mycket i grupp tror jag SU skulle passa. De senaste kurserna (och jag är först på nya studieordningen) har vi dock haft basgrupper, och det verkar som om det kommer bli så framöver generellt - men det är inte samma krav och vikt vid det som i t ex Uppsala. Vi har också väldigt låga närvarokrav (vilket inte alls behöver vara en bra sak) och 2-4 kurser per termin (LU/UU har terminstentor).