Citat:
Ursprungligen postat av
cuchulainn
Men vad är det som är så svårt att begripa? Oavsett vem som dödat Da Costa så är det ett faktum att läkarna blev frikända av en svensk domstol men blev tillvitade ett annat brott i domskälen som dom inte hade någon möjlighet att försvara sig mot eller överklaga (d v s rätten till tvåinstansprövning utsläcktes). Dessa domskäl användes sedan som en förevändning av en förvaltningsdomstol till att dra in deras legitimationer. Detta efter att nämnda domstol fått bakläxa eftersom dom helt korrekt vid första prövningen inte ansåg att det förelåg någon anledning att dra in legitimationerna. Hela processen är en skam för en rättsstat. Där har du justitiemordet. Men eftersom du inte lyckats fatta det efter mer än två års aktivitet i den här tråden har jag mycket liten förhoppning att det går in den här gången heller.
Anser du att detta är ett korrekt agerande och förenligt med processgången i en rättsstat?
Ok, läkarna blev frikända i TR men tingsrätten ansåg tydligen ändå att att dom var bundna till styckningen därav
domskälen, brottet mot griftefriden var tyvärr preskriberat vid den här tidpunkten 1988.
Samtidigt glömmer ni mediemordsvänner helt bort att kammarrätten kom fram till exakt samma sak 1991 som tingsrätten gjorde 3 år tidigare vad gäller styckningen, hela ärendet prövades ju faktiskt igen i domstol (i KR) och slutresultatet blev detsamma så vad finns det att gnälla om egentligen ?
Sen så är det ett faktum att ni läkarvänner försöker "tillvita" dagboksvittnet den något nedsättande omdömet
menederska och det trots att hon aldrig blivit dömd eller ens åtalad för mened, det om något
ÄR intellektuellt ohederligt !
Om vi istället hoppar tillbaka till den första rättegången i TR så fälldes ju faktiskt läkarna men den rättegången blev ju tvungen att tas om som bekant, du vet lika väl som jag att i JK:s granskning av hela rättsprocessen 1989 så riktades kritik mot hovrättens intervention i ärendet och det faktum att nämndemännen uttalat sig i tidningar kunde inte anses vara ett grovt rättegångsfel som skulle leda till en ny rättegång, det blev alltså en viss upprättelse för TR i den första rättegången