Om du är beviset för guds existens, vad är då problemet mer än att respektera att man inte köper tredje person förklaringen hur som helst.
Ena dagen är gud din kropp, nästa dag ett löv, sedan en fågel som följer tanken och allt man hört.. sedan pekar man i bibeln, för att försöka implementera helt annanuppenbarelse, bara det inte är mänskligt.
Det här omänskliga, verkar oavsett vara själva essensen i gudomliga vardandet, därför en så märklig slags masochism i gudstron, "han måste vara enormt mäktig" , jag tycker ni vacklar rätt ordentligt.
Att olika människor dessutom har så vitt skilda gudstolkningar säger mig att ingen vet vad som menades med gud när det myntades, jag själv drar mig inte att tolka det som uttryck för habegäret.
Människan har alltid velat äga och kontrollera, att kontrollera sinnen och äga andras tankeflöden har varit enormt lukrativt och trollerier och trix har aldrig direkt saknats, i att övertyga andra.. för egna vinningars skull.
Vår uppgift kan vara att vi föds för att upptäcka hur vi själv är ansvariga för exakt vartenda andetag som kopplas till mänsklig aktivitet, eftersom när man sätter sig och tänker på gud.. då händer +/- 0 och det konsekvent - det ärockså bevisat att en bön ger lika mycket som tanken på att ett knäckebröd skulle börja gå ärenden åt mig.. så det håller inte att skylla ifrån sig ansvaret för vad man inte förstår åt ett ingenting.
Varifrån kommer öht. tanken att människan skulle ha minsta nytta att enbart behöva förstå gud.. varför ens överlämna förståndet?
Är det för lite att förstå av livet som pågår ? Är människor så sysslolöst i avsaknad av uppgifter?
Så uppenbart falskt att man inte förstår hur folk frivilligt kan ge sig in i så naiva no-end-games
Ena dagen är gud din kropp, nästa dag ett löv, sedan en fågel som följer tanken och allt man hört.. sedan pekar man i bibeln, för att försöka implementera helt annanuppenbarelse, bara det inte är mänskligt.
Det här omänskliga, verkar oavsett vara själva essensen i gudomliga vardandet, därför en så märklig slags masochism i gudstron, "han måste vara enormt mäktig" , jag tycker ni vacklar rätt ordentligt.
Att olika människor dessutom har så vitt skilda gudstolkningar säger mig att ingen vet vad som menades med gud när det myntades, jag själv drar mig inte att tolka det som uttryck för habegäret.
Människan har alltid velat äga och kontrollera, att kontrollera sinnen och äga andras tankeflöden har varit enormt lukrativt och trollerier och trix har aldrig direkt saknats, i att övertyga andra.. för egna vinningars skull.
Vår uppgift kan vara att vi föds för att upptäcka hur vi själv är ansvariga för exakt vartenda andetag som kopplas till mänsklig aktivitet, eftersom när man sätter sig och tänker på gud.. då händer +/- 0 och det konsekvent - det ärockså bevisat att en bön ger lika mycket som tanken på att ett knäckebröd skulle börja gå ärenden åt mig.. så det håller inte att skylla ifrån sig ansvaret för vad man inte förstår åt ett ingenting.
Varifrån kommer öht. tanken att människan skulle ha minsta nytta att enbart behöva förstå gud.. varför ens överlämna förståndet?
Är det för lite att förstå av livet som pågår ? Är människor så sysslolöst i avsaknad av uppgifter?
Så uppenbart falskt att man inte förstår hur folk frivilligt kan ge sig in i så naiva no-end-games
