Vilket är det värsta jobb du haft?

Bygget.

Jag vet själv att telefonförsäljning och restaurang kan vara tufft... Men bygget, mina damer och herrar, där har vi vinnaren. Skummade igenom tråden och läste om bl.a. en anläggningsarbetares hårda dagar. Testa på det ska ni få se på vad lidande och smärta i tusen år i avgrunden innebär. Ständigt trött, ont och uppgiven. Folk som bestämmer över dig, till och med dina egna kollegor, är alltid skitförbannade - på dig. Jobben är monotona och hjärndöda. Man måste hela tiden kånka runt på tung utrustning och tunga arbetskläder, hjälm, stövlar... Bära, gräva, slå, slita, stå böjd och lutad framåt och bakåt, vinglandes på en stege.

Smutsig och kall naken betongmiljö, alltid lite kyligt, även om somrarna. Ingen städar. Rasterna är korta, och en slafsig matlåda med överkokt pasta glufsas snabbt ner, blandat med kaffe svart som natten och beskt som döden.

Ångesten. Resorna till och från jobbet, tidiga morgnar så in i satan. Den där grusiga, bortdomnade trötthetskänslan man får i ögonen efter ett svettigt dagspass. Man slumrar till lite på en kvav buss, kroppen ömmar. Eftermiddagarna försvinner framför TV:ns brus. Snart är det ju dags att åka tillbaka till Gropen igen. Likgiltigheten. Så kommer lönen varje månad. Den är måhända en av de få och försvinnande ljusglimtarna, tillsammans med den där bortsovda lördagen och bakfulla söndagen varje vecka. Man frågar sig ständigt - är det verkligen värt det?

Utbildning är svaret på problemen. Stanna inte kvar i skiten, ta er loss. För helvete.

Hahaha byggbranschen är ingen dröm.
Tungt och skitigt arbete och sura gubbar i baracken.
Du har helt rätt utbildning är guld värt.

Såga stora köttstycken "får i kol" i stora bandsågar i Norge . 10 timmar om dagen i 5 månader, utan skyddshandskar

Jobbade på något sorts PR företag.... urkass lön.. tvungen att köpa grejer själv för att göra jobbet klart... var ju iofs rätt snygg tjej i receptionen.

Jag jobbade som telefonförsäljare ett tag. Skulle sälja Facebook-annonser till företag.. Företaget jag jobbade åt var så klart såna där som lurar folk och beter sig allmänt fittigt. De försvann ganska snabbt efter att jag hade slutat. Under tiden jag jobbade där satt jag mest bara och ringde till företag som jag visste inte skulle svara, haha.

En vår jobbade jag i glasskiosker i Gbg också. Själva jobbet var trist som fan, men inte så farligt. Det var mest arbetsgivaren som var dum i huvudet. Jag blev lovad schema och lön enligt kollektivavtal, men något sånt fick jag aldrig. Det var dessutom ett familjeföretag och cheferna (ett gift par) drog in sina personliga problem i arbetet. Usch. Enda positiva var väl att jag fick äta massa glass.

Mitt första möte med arbetslivet var en praktik på ett äldreboende som sett sina sista dagar (hoppades jag. Men så är inte fallet enligt senare rapporter).

Jag pryade på ett boende där de var så sjuka att de inte visste vad de gjorde. De sket ner sig och kletade in sig med avföringen. Skällde och bråkade med varandra då de bara fick sitta och stirra på varandra. Lades på stålbårar och kördes in i duschrum såsom om de var lik.

Och fyfan vad det luktade!
Jag klarade tre dagar och sedan kom jag inte dit mer.

Hade jag varit äldre så hade jag skickat dit någon som stoppat misshandeln.

Jag ska ta livet av mig innan jag blir för tokig.
Fast den gränsen har jag kanske redan passerat
Om inte, så hoppas jag att medicinsk marijuana blir lagligt.

En mindre sågverksindustri.

Jobbet va fruktansvärt monotont, och man jobbade 7-4 varje dag förutom på Fredagar för då sluta man vid runt 2 tiden.
Efter en hel dag där hade man ont i hela kroppen, och man kände inte för att göra ett piss när man väl kom hem. Inte nog med det, men arbetskamraten jag fick jobba tillsammans med va en dum jävla efterbliven jävel som inte gjorde annat än att snacka en massa skit hela dagarna.
Otrevlig va karln oxå, så in i helvete. Redan tredje dagen sa han till mig att jag borde säga upp mig och åka hem och hugga ved åt farsan i stället för att jobba kvar där (schyst välkomnande för en 19 årig grabb)
Tyvärr så va inte han den enda personen som va psykiskt handikappad. 95% av alla som jobbade där led seriöst av någon form inavelssyndromet. Pedofili, sexmissbrukare, efterblivna jävla idioter som inte tar hänsyn till andra.
Chefen va antagligen den värsta av dom alla. Varje dag åkte han runt till de olika avdelningarna för att se om alla jobbade. Såg det ut som om man inte gjorde något så kollade han surt på en.
Förutom det så hade han mobbat en anställd, så att den personen mådde så dåligt att han blev totalt psykiskt sjuk.

Sen va säkerheten under all kritik. Truckförare som körde galna, farliga arbetsuppgifter mm.
Fattar inte att jag klarade mig utan att bli allvarligt skadad....även om jag inte jobbade där särskilt många månader.
Skulle ha jobbat under våren och en bit in på sommaren, men sa upp mig efter 2 månader.
Känslan när man satte sig i bilen och åkte hem sista dagen va helt underbar.

Har haft exakt det där i 10år nu. sedan dagen efter studenten. NU har ja ledsnat på riktigt. håller på att kolla efter annat. jag är på vippen att dö inombords, är helt slut.

Posten glömde jag ju. Jobbade också där fast över vintern så att säga. Stressigt som fan, gringubbar på terminalen, ganska insnöat folk som jobbade där, var lite vi mot dom, bara det att vi var lite skadade utan att se det själv ungefär.

Tror ärligt man måste vara lite speciell för att klara det jobbet, vilja ha sina rutiner, ha en bokstav för att kunna memorera allt, bara gilla läget och hjärntvättas för att bli en i postengänget lixom

Säger inte att alla var så, men den andan fanns där.

Välkommen till arbetslivet.
Dock lyx att sluta kl 14 på fredagar. Långhelg ju.


Montör är nog det tråkigaste jobbet jag haft.

Han skällde ut mig för att jag gick till tvättstugan, lagade mat och dammsög, dvs saker han behövde. Tydligen var han inte på humör för att bli "lämnad ensam" framför sin dator där han ändå satt varje dag och knappt sa ett ord. Så han skällde ut mig för att jag "undvek" honom. Jag frågade varför han inte sagt något och han säger då komiskt nog att vi måste kommunicera med varandra! Mannens om aldrig ger en komplimang och jag som försöker sköta mitt jobb.

Jag tycker postens jobb ser soft ut, eller iallafall dom som kör ut posten med postbil. Tror jag skulle gilla det jobbet åka runt på landet och dela ut post