Vilket är det värsta jobb du haft?

Fick sommarjobba på en travbana för några år sedan, fick i stort sätt mocka skit och göra rent häst boxar och det hjälpte ju inte att ens arbetskamrater var inkompetenta klappträn.

Skrapa plåtar på ett bageri i 50 graders värme för 10 kronor timmen. Började fem på morgonen och slutade tio.
Iofs var jag 14 och så fick man en bärkasse med kaffebröd med sig hem varje dag. Det som blivit lite trasigt eller bränt (eller för ljust).

Sommarjobb på Posten jag blev självmordsbenägen efter 2 timmar. min teori om man jobbar på posten i över 1 år så går man automatiskt upp 30 kilo och hatar allt. man blir bara en grinig gammal gubbe med inget liv med halvfula barn som hatar en.

Det måste ha varit när jag praktiserade på en bowlinghall i 8:an eller vad det var. Jag fick göra allt skitjobb som ägaren inte ville göra själv - bland annat isolera där bakom maskinerna utan skyddshandskar. De maskinerna är ju rätt farliga (mängder av kugghjul och rörliga delar som man kunde fastna i), och isoleringen kliade rätt gött på händerna och armarna.

En annan gång fick jag gå och panta de tre-fyra sopsäckarna med pant som hade stått och jäst i en skrubb i månader. Så jag fick alltså kånka iväg med en sopsäck åt gången till matbutiken som låg ca 5 minuter bort, sedan tillbaka och upprepa proceduren . Jag fick 10 kronor för besväret.

Dom som haft de värsta jobben kommer nog inte skriva om dom här..

Betongfabrik en sommar.

Fan vad jag hatar betong.

Lärarvikarie på grundskolan. Fy fan vad jag hatar barn.

Jag tror mitt jobb hamnar på topplistan här, hittar iallafall inte många som klår det;

Jag jobbade på en djurgård, med alla tänkbara djur, min uppgift var att passa barn samtidigt som jag rensade djurens bajs, dvs. Mockade största delen av tiden. Mysigt. Fick stå i ett stort stall med 20 djur och torka upp ALLT, med spade, för att sedan kasta in det i en container (som du "gick in i"), det hände ofta att ko-skitet (och vad som nu än fanns) ramlade över en. Jobbade från 08 - 17, med 30 min rast. Till saken hör att det var mitt allra första jobb, och att jag trodde att alla jobb såg ut som så. Jag fick 54 kr. I timmen. Var förtvivlat över min framtid.

Telefonförsäljare, jobbade där i tre veckor.

Jag är inte den typ som ringer och säljer telekomtidningar till egenföretagare direkt. Blev rysligt sjuk från och till under anställningen, var hemma ett par dagar med 39 graders feber. Chefen ringde på fredagen(uppfattade henne som tämligen osympatisk) och ville ha sjukdomsintyg till måndagen (gick emot kollektivavtalet) så jag pallrade mig iväg till vårdcentralen varvid jag blev ivägskickad på lungröntgen. Måndag morgon sade jag upp mig efter det där löjliga jävla pepp-mötet med säljmål osv.

Det jag hatade med jobbet:
Närmare 3.5 timmars pendling varje dag.
Oskön chef, låtsasstreber med någon låtsasutbildning på något vuxengymnasium.
Halvt retarderade medarbetare, någon som jobbat där i 20 år.
Arbetsuppgifterna.

Jävligt glad att jag lämnade sabbatsåret direkt efter årsskiftet och påbörjade universitetsstudier...

Går de upp i vikt menar du? Vad gjorde du som var så hemskt? Vara ute i solen och dela ut brev?
Att många är/blir griniga säger jag inget emot.

Känns som att hälften av det som är skrivet här bryter mot diverse svenska arbetslagar...

Telefonförsäljare och som personlig assistent har varit mina värsta.

Med all säkerhet så var personlig assistens de värsta av dessa två, jag var cirka 18 år och jobbade åt en gubbe i rullstol på cirka 40. Han ville bara ha unga tjejer som assistenter... Gubben var väldigt vresig och gjorde allt för att jävlas speciellt med dom nya.

Han slogs, sparkades, skrek hemskt fula ord, trakasserade och var allmänt elak. Jag höll ut i nästan en månad, slutade efter att han slog till mig i huvudet medans jag försökte hjälpa honom på med strumporna..


Känslan att behöva gå till jobbet när man gruvar sig och inte kan sova dagen innan, är orolig och har nästan panikångest, de är inte alls någon höjdare. Tur det var länge sedan nu!