Det värsta jag har haft var ett lagerjobb. Något av det mest monotona jag gjort, slavdrivare till arbetsledare och helt horribla kollegor. Taskig lön var det också. Sa tack och hej efter 3 månader...
Det näst värsta jag haft var som köksnisse på en ganska flott restaurang i Stockholm. Själva jobbet i sig var kanske inte så hemskt, men en köksmiljö upptäckte jag var alldeles för stressig, hård och aggressiv för en lugn och snäll person som jag
Det näst värsta jag haft var som köksnisse på en ganska flott restaurang i Stockholm. Själva jobbet i sig var kanske inte så hemskt, men en köksmiljö upptäckte jag var alldeles för stressig, hård och aggressiv för en lugn och snäll person som jag
Citat:
Har du också jobbat för P-A? ;-)
On: kock i Vänersborg, ALDRIG mer!
Hela personalen blev beskylld för stölder och vi sparkades på rad typ och vips så fick ägaren näringsförbud pga skattefiffel, han försökte alltså bli av med personalen innan fifflet uppdagades, råtta!
On: kock i Vänersborg, ALDRIG mer!
Hela personalen blev beskylld för stölder och vi sparkades på rad typ och vips så fick ägaren näringsförbud pga skattefiffel, han försökte alltså bli av med personalen innan fifflet uppdagades, råtta!
Haha,nej, KS M*rk och tr*dg*rd heter detta
Vem är P-A ?
Citat:
Haha, detta har jag också funderat över många timmar när jag jobbat som inhyrd på industri och lager.
Jag har kommit fram till att det finns olika anledningar till detta.
1. Vissa människor trivs med att arbeta som viljelösa robotar, de ser en trygghet i att gå till samma jobb, göra samma uppgifter, och kunna planera in semestern 10 år framåt.
Detta är personer som är osäkra innerst inne och inte vågar pröva nytt pga rädslan av att kunna göra bort sig.
2. Vissa bara "fastnar". Efter några år vänjer man sig.
Jag har ofta tänkt när jag kommit till nya jobb (inom lager/industri) " Fyfan detta är det värsta jobbet jag någonsin haft". Men sedan efter 1-2 veckor är det inte lika illa längre.
Tänk då efter 10 år, man behöver inte ens lägga 3% av hjärnkapaciteten på jobbet man gör.
3.
Vissa kan inte sluta pga ekonomiska skäl, de kan inte riskera att gå arbetslösa och förlora inkomst eftersom de har villa, volvo, vovve och kvinna, barn att ta hand om.
Alternativt har de köpt massa onödig skit och super bort månadslönen varje månad, och är tillbaka på ruta noll den 24e varje månad.
ONT: Mitt värsta jobb någonsin var på lager. Fan vad jag hatar lager. Jobbet bestod av att öppna lådor och flytta inehållet till andra lådor. i 9 timmar per dag med 1 timmes lunch.
Det var många lådor och dåligt med plats vilket gjorde att man inte kunde lyfta grejerna ordentligt vilket gjorde att man gick runt och kände hur ryggen sakta men säkert bröts ned.
Efter det jobbet har jag sagt till mig själv att jag aldrig ska sätta min fot på lager/industri igen.
Jag har kommit fram till att det finns olika anledningar till detta.
1. Vissa människor trivs med att arbeta som viljelösa robotar, de ser en trygghet i att gå till samma jobb, göra samma uppgifter, och kunna planera in semestern 10 år framåt.
Detta är personer som är osäkra innerst inne och inte vågar pröva nytt pga rädslan av att kunna göra bort sig.
2. Vissa bara "fastnar". Efter några år vänjer man sig.
Jag har ofta tänkt när jag kommit till nya jobb (inom lager/industri) " Fyfan detta är det värsta jobbet jag någonsin haft". Men sedan efter 1-2 veckor är det inte lika illa längre.
Tänk då efter 10 år, man behöver inte ens lägga 3% av hjärnkapaciteten på jobbet man gör.
3.
Vissa kan inte sluta pga ekonomiska skäl, de kan inte riskera att gå arbetslösa och förlora inkomst eftersom de har villa, volvo, vovve och kvinna, barn att ta hand om.
Alternativt har de köpt massa onödig skit och super bort månadslönen varje månad, och är tillbaka på ruta noll den 24e varje månad.
ONT: Mitt värsta jobb någonsin var på lager. Fan vad jag hatar lager. Jobbet bestod av att öppna lådor och flytta inehållet till andra lådor. i 9 timmar per dag med 1 timmes lunch.
Det var många lådor och dåligt med plats vilket gjorde att man inte kunde lyfta grejerna ordentligt vilket gjorde att man gick runt och kände hur ryggen sakta men säkert bröts ned.
Efter det jobbet har jag sagt till mig själv att jag aldrig ska sätta min fot på lager/industri igen.
Citat:
Och ni två är såklart nytänkade unika människor Jag är ny på arbetsmarknaden men har prövat på några olika jobb.
Jobbar just nu inom industri, livsmedelsindustri. Och fyfan vilket jädra jobb alltså. Frågar ibland folk när man får hoppa in på andra skift hur länge dom jobbat där. Väldigt många som varit där i över 10 år. Jag förstår inte vad det är som får en person till att nöja sig med ett sånt jobb.
Vill man inte mer med sitt liv? Varför vill man arbeta inom industri? Kan inte finnas många som tycker att dom växer som personer av att jobba på sådana platser.
Man fyller på med papper i diverse maskiner eller så kör man truck.
Har sån tur fått nattskiftet så jag slipper cheferna vilket betyder att det är fritt fram med rökpauser när jag vill och har tid och fritt fram med att ha musik i öronen.
Jobbar just nu inom industri, livsmedelsindustri. Och fyfan vilket jädra jobb alltså. Frågar ibland folk när man får hoppa in på andra skift hur länge dom jobbat där. Väldigt många som varit där i över 10 år. Jag förstår inte vad det är som får en person till att nöja sig med ett sånt jobb.
Vill man inte mer med sitt liv? Varför vill man arbeta inom industri? Kan inte finnas många som tycker att dom växer som personer av att jobba på sådana platser.
Man fyller på med papper i diverse maskiner eller så kör man truck.
Har sån tur fått nattskiftet så jag slipper cheferna vilket betyder att det är fritt fram med rökpauser när jag vill och har tid och fritt fram med att ha musik i öronen.
Tanken har inte slagit er att man faktiskt kan utvecklas utanför sitt jobb och ha en fritid där?
Mitt värsta jobb var nog på statoil, fick fylla på en jävla massa spolarvätska och massa annat trams.
Det var i 9an som praktikplats..
Sen jobbat som vaktmästare 1500kr i lön, vad skoj...
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera