Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

(Min fetning)

Det är ALDRIG terapeuter som styr en förundersökning eller väljer hur material ska presenteras för domstolen. Detta var åklagare Kwasts fulla ansvar. För övrigt var Kwast fullständigt medveten om bristerna i bevisningen, det finns exempel på hur han begärde in nya sakkunnigutlåtanden då det första inte var som han ville. Han har, för att ta ett exempel från sagan om Askungen, försökt klämma in fel fot i skon istället för att leta efter rätt fot. Vilket hans syfte var kan man spekulera i men så ska INTE en förundersökning gå till.

Vad gäller skadestånd är detta som sagt en unik situation som kommer kräva en unik lösning. Jag har mycket svårt att se att resultatet skulle bli att SB inte får en krona från staten.

Nej men det var terapeuterna som drog igång hela den förbaskade soppan och media hängde på.

Medias genomslag märks ju tydligt här i tråden med folk som fortfarande tror att Sture är en mördare . . .

Jag läser om hans gamla brott på Expressen.se och där skriver man om ett brott 1990. Sture ska tillsammans med en 16 årig kumpan ha trängt sig in i en bankmans hem med hjälp av kniv och pistol.
Är det någon som vet vem denna kumpan var?

det var väl hans "älskare" sedan flera år vad jag kan minnas.

Fler, framförallt alla de som myser med pedofilen på twitter borde se denna intervju och läsa artikeln
http://www.expressen.se/nyheter/bergwalls-offer-for-mig-ar-han-djavulen/

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/dan-josefsson-rattsskandalens-systemfel-kvarstar-nar-sture-bergwall-lamnar-sater/


Det är en bra story. En riktigt god Sverigehistoria.

Med lurade domstolar, där lögnare tar över det juridiska jobbet i domstolarna. Och vilseleder domstolarna till den grad att de inte gör sitt jobb!

Min uppfattning är att det är en svår sits just nu, för Dan Josefsson, han har redan förbrukat sin kvot av yttrandefrihet, och måste akta sig!

Det ska bli intressant om Sture Bergwall hittar brytpunkterna under rättegångarna där det framgick att åklagaren inte hade mer än ett professionellt ljugande proffs, på att framföra vittnesmål under ed, som ger samtliga involverade det de behöver för att skipa orätt, mot bättre vetande.

För det är intressanta resonemang från domstolen hur de löser dilemmat med avsaknad av bevis och en nerdrogad stolle som är inför skranket och som inte kan redogöra för morden så som en mördare borde ha kunnat! Och ingen annan heller har konkret bevisning, trots övertygelsen att de har fångat en seriemördare i sitt garn.

För seriedomarna mot Sture Bergwall handlar om en stark kollegialitet inom rättsväsendet som borde slås sönder med en slägga!

För skulle dessa personer som satt där och dömde få frågor om hur de resonerade, skulle de börja svamla om domars prejudicerande verkan på andra mål, tidigare domars bevisvärde, vittnet och polisens trovärdighet som vägde tungt. Vi skulle landa där det börjar visa sig att det är kollegors trovärdighet som väger tyngre än uppenbara fakta!

Är det någon som sett så timida, passiva och lättlurade domare i verkligheten?

Jag tror också det. Är det någon som vet hans namn?

Du tror en kommission kan komma fram till något nytt och spännande på ett år? Som inte allmänheten, granskande reportrar och Kalle Anka och hans moster har insett under 20 år? Det skulle vara sinnessjukt intressant att veta vad du tänker på då.

Men snälla 'Quoter', har du alldeles glömt hur du formulerade dig i ditt inlägg #15372?!
Såhär skrev du bl a:

<Quick-härvan visar ju för övrigt att det gick bra att reda ut smeten och få lite ordning och reda, även om det tog ganska många år och kostade hyfsat många miljoner.>

Jag undrade då i min replik -och jag undrar faktiskt fortfarande, vad du menar när du skriver som om att du anser att smeten är utrörd och att ordning och reda har bringats i saken.

Q-kommissionens uppgift är INTE (och detta kanske kommer som en tråkig överraskning för dig, 'Quoter'?) att cit: "komma fram med något nytt och spännande".

Kommissionens uttalade uppgift är att bringa klarhet i vad som hände, varför det hände och vad som kan göras för att förhindra att detta i framtiden kan upprepas.

Det inofficiella uppdraget är att försöka rädda arschlet på Moder Svea !

Tyckte du nu att detta var "sinnessjukt intressant" att få reda på?

Det var iaf lite gladjande att lasa en artikel som faktiskt tar upp det han gjort och att det finns brottsoffer i Bergwalls spar. Ang. mannen som blev knivhuggen och som far anses som ett under att han inte dog, sa har val han blivit utsatt for lite spott och spe har i traden av de fanatiska anhangarna till Bergwall. Smakligt varre.

Men det ar ju tur for oss lasare, och Bergwalls brottsoffer, att vi far veta att Bergwall "inte ar bitter".

Jag håller faktiskt delvis med dig i detta senaste resonemang från dig, du har dina ljusa stunder.

Vi är många som redan vet, vad kommissionen borde komma fram till i slutsatser. Det går att få fram en hel del genom att visa på olika fel i den rättsliga hanteringen av Sture Bergwall. Det finns alltid olika brytpunkter, där man ser vilken väg folk valde, när kritiska situationer för deras sak uppstår.

Om det var möjligt, att döma på endast tomma ord, så måste man fråga sig varför dessa personer gjorde det som var möjligt i gällande rättsordning eller om det ens var missbruk av rättsordningen? Och varför de fick tingsrätterna med sig när de inte hade bevis? För det handlar om trovärdigheten hos lögnare och kollegor, som systematiskt favoriseras i domstolarna.

Alla de inblandade juristerna, är tyvärr alla på samma felaktiga sida om rättsordningen, i det jag kallar fel tunna, men det finns alltid någon som vet i efterhand tidpunkten när de fick känslan att det är kört, när de fick domstolen emot sig eller känslan av att inget längre går att göra.

Dessa indikationer eller intuitiva känslor finns dokumenterade i åtgärder, bevisning, avsaknad av bevis, inköp av sakkunnig, inlagor och bandinspelningar.

Även en bristfällig kommission är ett steg i rätt riktning, då man får något att gå vidare på eller granska utifrån den sanning som blir den officiella, den vi ska tolerera och lära oss leva med.

Det är ingen lätt uppgift att hitta fel samtidigt som inga fel får hittas, som är besvärande för svenskt domstolsväsende och advokatsamfundet.

För det handlar om att ta ställning till om det finns folk inom rättsväsendet som vi skulle kunna klara oss bättre utan. Och de är inblandade i mer skit än Qvicksaken.

Det handlar om legalitet, och hur man dömer folk och till vilka straff. Det är just detta som gör saken så svår, och ställer rättssamhället på prov.

För om man kan försvara sina egna handlingar med att man påstår att den man begår övergrepp mot är en dålig person, som inte är värd alla medborgerliga rättigheter, så är det illa ställt.

Blir du bättre när en annan blir sämre? Är din existens beroende av jämförelser, där det alltid finns uslingar till hands?

För om man är bättre, ska man inte ägna sig åt rättsövergrepp på den svagaste man kan uppbringa. Hur angeläget det än må vara att bli rik och berömd, köpa segelbåt och göra akademisk karriär.

Hade Sture Bergwall blivit dömd till ett strängt fängelsestraff efter knivmisshandeln så hade denna situation med Qvickrättegångarna inte uppstått. En separat men relevant diskussion.

Vi har en märklig kriminalpolitik som inte är konsekvent, där inlåsning på psykiatrisk tvångsvård är en del av lotteriet. En del kommer ut direkt efter mirakulösa tillfrisknanden och vissa är kvar på livstid.

Det är folk som Vlad på Säter som godtyckligt bestämmer över vem som ska vara fri eller inspärrad, vad som är sjukt eller friskt. Psykiska tillståndet hos en patient bedöms oavsett hänsyn till brotten som var orsaken till frihetsberövandet.

Efterspelet handlar om legaliteten i att hålla Sture Bergwall fånge på Säter. Säters ändrade inställning om utslussning efter att det var kört i förvaltningsrätten, visar på bristande objektivitet av dessa beslut inom psykiatrin. Det var egennytta och godtycklighet som styrde saken in i det sista.

Det var en överläkare på Säter som hade det yttersta ansvaret över den vård man gav, och att en patient blev utsatt för konstig terapi. Det pågick en märklig verksamhet inom Säter som ingen granskade, där patienterna var försvarslösa mot experiment i sköra psyken.

Och allt sker med rättsväsendets goda minne, så länge ingen ställer till med kaos, så som Hannes Råstam gjorde. För egentligen är ju skandalen att de lät sig upptäckas, dessa idioter som inte kunde vara lagom i sin rättsröteverksamhet.

Nu är det inte hans gamla ligg som ska bedöma ifall det är säkert att släppa ut honom. Inte ens du faktisk. Utan det här gjorts av proffs.