Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Barnet föddes med svåra skador ja, men det felbehandlades också genom att det fick dropp med för hög salthalt. Huruvida detta orsakade avsevärda ytterligare skador är ingenting jag kan bedömma men den sedermera åtalade läkaren hade ingenting med detta att göra. Hursomhelst, så gav väl detta inte föräldrarna överdrivet stort förtroende för sjukvården.

När sjukvården övertygat föräldrarna om att flickan hade stora hjärnskador gick de med på att upphöra med livuppehållande behandling, men de upplevde det som om hjärnan hade "försvunnit", och det var därför de gjorde polisanmälan mot vården av flickan. Anmälan gjordes alltså inte mot den åtalade läkaren specifikt - och hon var ju bara med i vården i slutskedet. Så harjag uppfattat det iallafall....

Jag tycker alltså inte att man kan lasta föräldrarna särkillt mycket egentligen - man skall ju också komma ihåg smärtan i att förlora ett barn. Skulden ligger främst hos åklagaren som drev detta till åtal på mycket svaga grunder - svag teknisk bevisning, ingen hållbar koppling mellan läkaren och en thiopentalinjekton, och vittnesmål som direkt motsäger gärningsbeskrivningen. Klandras kan också polisen, som genom någon form av chockbehandling av läkaren hoppades att provocera fram en bekännelse. Är medveten om att sådant nog ofta ger resultat, men det minsta man kan begära är att polisen skulle be läkaren om ursäkt; det har inte hänt.

Det besvarade mina funderingar kring fallet. Tack för ett bra svar!

Att Pcuri har ljugit även tidigare är inget nytt.
Det finns ju ingen överdos av morfin idag heller utan det är ett rent påhitt i PCuris sjuka hjärna.
Det finns ju ingen som har gett någon överdos av någonting i det här fallet.
Vi vet att det enda flickan har fått är en enda fem ml spruta som inte innhöll tiopental.

Att man av det ska uppnå minst 5 gånger världsrekord är helt ormligt vilket då samtliga experter också slår fast.
Sen har PCuri som vanligt inget annat att hänvisa till än sina egna lönger. De övbevisas även den gånger rätt snabbt.


Vad är det här PCuri inte klarar att förstå?

Åklagaren påstår alltså att man ska få samma värde från den finska analysen som från den svenska.

Från Sverigen får man ett värde. Från Finland får man inget värde.
Eftersom man inte kan jämföra 20 med inget uppmät värde så är inte åklagarens påstående korrekt. Varför man inte får ett värde är ointresant. Inget värde * 10 blir inte heller det 20 så även i det perspektivet har Pcuri lika fel som vanligt.





Man fastslår att det man har analyserat är behäftat med så stora brister att det inte kan anses vara representativt för flickan överhuvudtaget. Därmed sakanar alla analyser utförda på denna blodpudding allt bevisvärde.



Vi har ett prov som har tagits på ett sätt om inte är garanterat rättssäkert, det har sen hanterats på ett bristfälligt sätt och sen har man kommit fram till ett icke rättssäkert resultat när det gäller tiopental.

Man har överhuvudtaget aldrig någonsin kommit fram till någon morfinhalt som har med levande flicka att göra. Detta finns klart redovisat i balnd annat Mörlands vittnesmål och det stöds också av Nybergers vittnesmål så även här ljuger Pcuri trots att han vet bättre.

Att han sen är såpass psykiskt sjuk att han hellre vidhåller sin egen sneda världsbild än accepterar verkligheten. Ja det säger som sagt mer om sjukdomsbilden än något annat.


Nä det har Pcuri aldrig någonsin gjort och han kommer inte heller att kunna göra det. Han har ljugit och försökt förfalska men svara med verifierbar information och fakta - nä, det gör inte PCuri.

Vad vi i verkligheten har är en enda injektion från en fem ml spruta som inte innehöll tiopental (domen sid 52-53 samt 31) som ska innehålla minst 20 ml tiopentallösning (Krister Nilsson och Rune Dahlqvists vitnessmål - enligt Pcuri även Mörland) och ge upphov till världsrekord gånger 5 (domen sid 9). Detta då utan att ge upphov till kärlskador eller konstiga blodvärden i övrigt.

Ska vi acceptera Pcuris teori om att det var 60% kvar 14 dagar efter döden ska vi upp i minst 32 ml tiopentallösning och världsrekord gånger 8. Tom Pcuri själv bevisar att hans teorier är omöjliga

Finns det någonslags folkupplysningspris man kan nominera signaturen Mace2442 till? Jag beundrar ihärdigheten att bekämpa dumheten och illvilligheten!

Några kommentarer:

1. Finska RMV mätte också upp en tiopentalhalt på (drygt) 2000 mikrogram/gram. Tingsrätten ville med de resonemang jag redovisat ovan underkänna även detta mätvärde, precis som svenska RMV:s mätvärde på 2000 mikrogram/gram, se (FB) Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11 . Men även om man nu köper Olof Becks kritik mot svenska RMV:s spädningsförfaranden rakt av och antar att svenska RMV, otroligt nog, inte spätt något alls, vilket då resulterar i maximalt, teoretiskt spädningsfel, så landar man då ändå på en tiopentalhalt på minst 210 mikrokrogram/gram i Finland (kemisten Bustopher/I. Ericsson, som är öppen om sitt nick, och som skrivit en bok om fallet, har bekräftat detta i denna tråd) . Och detta är något tingsrätten inte upplyser om. Notera i det här sammanhanget att försvaret inte fört fram någon kritik mot finska RMV:s mätförfaranden. Det enda man verkar ha tyckt sig kunna angripa är den spädning om 10 ggr som gjordes i Sverige på det provmaterial som skickades till finska RMV. (Man kan här notera att finska RMV är ackrediterat för att fastställa tiopentalhalter och att man kom fram till samma mätvärde som svenska RMV med en annan mätmetod. Antagligen insåg försvaret att det skulle vara otaktiskt att ge sig på ett ackrediterat labb och försöka måla upp bilden att de är lika totalklantiga också som svenska RMV. Detta hade inte gett ett trovärdigt intryck och hade antagligen gjort kritiken mot svenska RMV mindre trovärdig.)

2. Egentligen är det också rätt fånigt att säga att avsaknaden av en fenobarbitalhalt i finska RMV:s mätningar innebär att det inte säkert går att säga om provmaterialet var grovt felspätt eller inte. Hos svenska RMV mätte man ju upp fenobarbitalhalten 22 mikrogram/gram i det spädda provmaterialet och 19 mikrogram/gram i det ospädda provmaterialet. Men det är ju klart, rent teoretiskt skulle ju svenska RMV ha kunnat göra något slags mätfel som kompenserade för ett grovt spädningsfel så att man ändå i slutändan hamnade på ungefär rätt värde. Sannolikheten för något sådant framstår dock som tämligen minimal, mellan tummen och pekfingret. Men, men – om vi ändå sågar allt svenska RMV gjort jäms med fotknölarna så landar vi alltså på minst 210 mikrogram/gram hos finska RMV. Och jag förstår att tingsrätten inte vill upplysa om detta.

3. När det gäller sprutstorleken så säger ju även rättens/Socialstyrelsens oberoende expert Mörland att 500 g (d v s 20 ml med den koncentration läkaren uppgav att hon haft i sprutan) är basen för beräkningarna. Men han säger också att om babyn dött under pågående injektion så bör tiopentalet i högre eller mindre grad ha stannat i det venösa systemet i underkroppen och inte hunnit pumpas ut i hela kärlsystemet. Därför kan i extremfallet en injektion på 125 mg ha räckt (då är det väl i princip fråga om de sporadiska extra hjärtslag som kan förekomma efter döden). Så det spann Mörland talar om är alltså 125-500 mg, eller i milliliter 5-20 ml. Läkaren har erkänt att hon hade en 10 ml-spruta på sjuksalen. Så storleksordningen på sprutan läkaren haft verkar ha varit av rätt storleksordning. Notera också att tingsrätten inte verkar tycka att sprutan skulle ha varit för liten. Det man skjuter in sig på är i stället det jag diskuterar i punkt 1 och 2 ovan. (Notera också att jag upplyst om detta typ 100 ggr i svar till mace2442 i denna tråd.)

4. Tingsrätten använder sig inte av blodpuddingsargumentet, om du med detta avser kontamination från slaktblodet. Fett-teorin törs man som sagt inte diskutera (kommenterade detta f ö häromdagen, (FB) Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11 ) . Notera också att Bustopher/I. Ericsson tidigare i denna tråd avfärdat ditt gastande om ”blodpudding” och redovisat varför testningen av blodet var tillräckligt OK.

5. Med 60 % kvar av tiopentalet vid obduktionen får man justera upp den minsta injektionsstorleken från 125 mg till 208 mg. Då blir det litet knappt med en 250 mg-spruta på 10 ml. Men storleksordningen är ändå ungefärligen rätt fortfarande. Och tingsrätten verkar som sagt inte tycka att just den biten utgör något problem.

Och så var det dags för Pcuri att Ljuga lite mer då.


Tingrätten fastslår att RMV:s hantering av spädningen inte uppfyller kraven på rättssäkerhet. Därmed är alla analyser gjorda på spätt matrial ogiltiga som bevismatrial.


Det var ju åklagaren som påstod att detta var beviset på att det var rätt hanterat. Inte rätten.
Rätten konstaterar bara att åklagaren inte kan styrka sitt påstående


Och återigen så väljer PCuri att blunda för sanningen.
Det råder ingen som helst diskussion om att flickan levde efter att injektionen gavs.
"Hur lång tid det tog från det att sprutan gavs till dess att Linnéa dog
har det dock lämnats skilda uppgifter om, allt från någon eller några minuter till upp
till en timme." (domen sid 31)

Därmed kan vi fastslå att flickan inte heller idag dog under pågående injektion.

Sen så är det återigen så att PCuri väljer att ljuga och förfalska ett vitnessmål hellre än att säga sanningen.

Det Mörland har sagt är och förblir:
"Han tror att en tillförsel av
en relativt liten mängd, 5 ml, av en 2,5-procentig lösning, dvs. 125 mg tiopental, hade kunnat
räcka om dosen hade getts efter döden." (domen sid 98)

Dvs inte i samband med, under eller andra förfalskningar som PCuri har försökt med på senare tid utan även här så är det uppenbart att vitnessmålen visar att PCuri har fel.



Mörland har aldrig någonsin talat om något spann alls för en levande flicka.
För en levande flicka är det minst 20 ml som gäller.

En 10 ml spruta är alltså på tok för liten för att räcka till.
Sen "glömmer" Pcuri återigen att vittnen har fastslagit att det enda flickan fick var en 5 ml spruta som dessutom inte var färgad av tiopental (domen sid 52-53 och 31)

Iom detta har rätten faktiskt fastslagit både att sprutan var för liten och att den inte kan ha innehållit tillräckliga mängder tiopental.

Vad PCuri har gjort typ 100 gånger är att upprepa sina lögner och förfalskingar av andras uttalanden. Något annat har han som vanligt inte presterat.

Det minsta man skulle kunna begära är ju att han förklarar hur han ska få in 500 mg tiopental i en 5 ml spruta utan att den färgas av tiopentalet. Något PCuri aldrig någonsin kommer att klara.


Rätten underkänner RMV:s förfarande på sidan 17-18 i domen så det gör man visst.
Bustoper har påpekat att RMV säger att deras matrial var ok. Det är inte samma sak som att det var det enligt kraven i svensk rättegångspraxis.


Och eftersom flickan fortfarande levde så är det 500 mg som är miniminivå (står som sagt klart och tydligt på sid 31 i domen att hon levde efteråt).
Därmed blir det fortfarande minst 833 mg tiopental som nu ska in i en fem ml spruta utan att den ska ta färg av tiopentalet.

Eftersom Åklagaren aldrig någonsin har påstått att 125 mg skulle vara tillräckligt så har inte rätten granskat det påståendet. Det är ju bara PCuri som hävdar att 125 mg är tillräckligt för en levande flicka. Varken åklagare eller någon annan i rätten har påstått det någonsin.

Men då rätten har fastslagit att den spruta flickan fick inte var färgad av tiopental så har man faktiskt underkännt även denna PCuri-teori

Mina kommentarer:

1. Alternativet 500 mg (20 ml) innebär ju som sagt att det inte blev någon skev fördelning av tiopentalet i blodet. Mörlands lägsta-alternativ 125 mg (5 ml) innebär att babyn var ”död” när tiopentalet sprutades i. Läkaren har erkänt att hon hade en 10 ml-spruta (250 mg) på sjuksalen. Så om 10 ml-sprutan skall vara upphovet till den uppmätta tiopentalhalten så innebär detta alltså att blodet måste ha fördelats skevt i blodet, vilket antagligen förutsätter att babyns hjärta slutade slå under pågående injektion. Mörland anger att denna skeva fördelning skulle ha skett genom att tiopentalet koncentrerats till det venösa systemet i underkroppen. Vad vi talar om är alltså att babyn skall ha fått i sig 125-250 mg (5-10 ml) tiopental.

2. Tingsrätten fäster mycket riktigt väldigt stor avsikt vid den kritik försvarets vittne Olof Beck anför mot svenska RMV:s procedurer. Hittills i svensk rättshistoria har i och för sig nivån på svenska RMV:s insatser inte utgjort några problem. Men nu gör de tydligen detta. För att hålla uppe trovärdigheten på det här resonemanget fick man avhålla sig från att kritisera finska RMV, som var ackrediterat för att fastställa även halter av tiopental. Det hade antagligen sett litet konstigt ut om två rättsmedicinska labb, varav ett ackrediterat för uppgiften, skulle idiotförklaras. Det hade inte varit trovärdigt. Så det man fick inrikta sig på var då det svenska RMV gjort med det provmaterial som skickades till Finland, alltså spädningen om 10 ggr. Det man gjorde i domen när man refererade finska RMV:s resultatet och påpekade att fenobarbitalhalten, som skulle indikera att inget spädningsfel skett, understeg ”utskriftsgränsen” 10 mikrogram/gram var att låtsas som om detta var oväntat. I själva verket var dock detta det väntade resultatet om man spädde ett provmaterial med en fenobarbitalhalt på 19 mikrogram/gram 10 ggr. 19 / 10 = 1,9 mikrogram/gram, d v s klart under 10 mikrogram/gram. Man undvek också att nämna att det maximala, teoretiska spädningsfelet, d v s att att svenska RMV inte spätt något alls(!), innebar att tiopentalhalten ändå var minst 210 mikrogram/gram i provmaterialet. Har man mätt upp 210 mikrogram/gram i ett prov och labbet är ackrediterat för sådana mätningar och inte ens försvaret har kritiserat labbet i fråga så har man rättsligt ett värde på minst 210 mikrogram/gram. (Notera också att svenska RMV faktiskt fick fram en fenobarbitalhalt för det spädda provmaterial som var 22 mikrogram/gram, vilket överensstämde rätt bra med de 19 mikrogram/gram som mätts upp för det ospädda provmaterialet. Att svenska RMV BÅDE spätt fel på något mystiskt, superklantigt sätt och dessutom mätt grovt fel när det gäller fenobarbitalhalten, vilket då kompenserat för detta, framstår väl inte som direkt sannolikt.)

3. Att en del vittnen inte säkert lägger tidpunkten för en injektion till den tidpunkt då babyn dog är väl antagligen inget plus om man vill fälla läkaren. Men när jag innan domen föll framförde min gissning att åklagaren inte skulle tordas överklaga vid en friande dom så var anledningen till att jag trodde detta det yttre tryck som fanns mot åklageriet. Jag tror inte att tendensen till spretighet när det gäller de här vittnesmålen var grundorsaken till att det inte blev något överklagande.

4. Jag är väl medveten om att Mörlands lägsta-alternativ 125 mg för tiopentalinjektionen innebar att babyn var ”död” vid injektionstillfället. T ex 130 eller 150 mg innebär då alltså att babyn dog under pågående injektion.

5. Det där med 5 ml-sprutor har du tjatat om i något hundratal inlägg nu. Ett vittne, som sade sig ha sett en injektion i samband med babyns död gissade på en 5 ml-spruta. Gissningsvis är det inte helt lätt för en lekman att se om en spruta innehåller 5 eller 10 ml. Och speciellt inte att minnas detta i efterhand. Den friande domen baseras heller inte på att ett vittne gissade på en 5 ml-spruta i stället för en 10 ml-spruta. Så sluta tjafsa om den här biten. Vittnet C*** B********* säger så här i domens bilagedel:

”Den såg ut ungefär som en spruta som innehåller 5 ml. V***** L***** sade ingenting när hon gav sprutan. Han minns inte om det fanns något märke på Linnéas arm. Hon var vit och blå till och från. Linnéa gick bort en ganska kort stund efter att hon hade fått sprutan. Det tog nog 20-30 sekunder till dess att hon slutade att rycka. Hon blev alldeles vit. V L lyssnade med stetoskop och förklarade för dem att Linnéa var död. Han vet att Linnéa levde när hon fick sprutan. Det vet han eftersom hon ryckte med kroppen.”

Vittnet M***** B*********:

”Ett tag efter det att V L hade gett Linnéa sprutan slutade Linnéa att andas. Han vet inte hur lång tid det tog men han upplevde det som att det fick ganska fort. Linnéa blev snabbt vit över hela kroppen. V L lyssnade på Linnéas hjärta hela tiden. Hon gjorde så flera gånger under kvällen. Det är möjligt att hon lyssnade medan hon sprutade.”

Vittnet D***** L****:

”Även om han alltså inte sett att V L gav Linnéa någon spruta så utgår han från att hon gjorde det, med hänsyn till vad hon hade uttalat om att det var något som liknade morfin. Linnéa dog i samband med detta. Han har svårt att uppskatta tiden det tog från det att Linnéa, som han uppfattade det, fick sprutan till dess att hon avled men han tror att det tog ungefär tio minuter.”

Vittnet M**** W******:

”I slutskedet låg Linnéa i sin säng. Till och från såg det ut som att hon var borta, men sedan kippade hon efter andan och levde vidare. V L gav Linnéa en spruta och hon såg att sprutan tömdes. Hon vet inte vad det var i sprutan. Det var ingen spruta med nål utan V L satte sprutan i kranen vid Linnéas infart. Det var en liten spruta, den rymde nog mindre än 10 ml. Hon har inte hört V L säga något om att hon skulle ge Linnéa något kramplösande och inte heller att Linnéa inte skulle klara av det. Hon kan inte svara på var sprutan kom ifrån. Ett par minuter efter det att Linnéa fått sprutan lyssnade V L på Linnéas hjärta och konstaterade att Linnéa var död.”

Pappan T**** W******:

”Efter det att Linnéa fått sprutan gick det ganska fort till dess att hon avled. Han kan dock inte minnas om allt gick i ett sammanhang. Han har ingen uppfattning om varför Linnéa dog just då. Han vet inte om Linnéa fick något mer lugnande än det hon fick via pumpen. Han hörde inte talas om tiopental den dagen.”

Mamman V**** L**** W******:

”Detta var i slutet och i samband med att Linnéa fick den sista sprutan. Hon vet inte hur stor den sprutan var och hon kan inte identifiera den bland de olika spruttyper som hon förevisas. Hon trodde att det var morfin som Linnéa fick eftersom hon antar att det är morfin som man får i det läget. Hon vet dock inte vad sprutan innehöll. Hon vet inte heller hur lång tid som gick från det att Linnéa fick denna sista spruta till dess att hon avled. Som max var det fråga om en halvtimme till en timme. Alla de anhöriga stod runt Linnéas säng medan V L stod framme vid huvudändan. Linnéa levde när hon fick den sista sprutan. V L lyssnade med stetoskopet samtidigt som hon gav sprutan. Hon lyssnade med stetoskopet ända fram till dess att hon meddelade att Linnéa hade somnat in.”


6. Att inget expertvittne talar om en spruta på 833 mg utan om 500 mg tyder väl på att de tycker att man kan anta att klart mer än 60 % av tiopentalet fanns kvar i babyn vid obduktionen. Om babyn dog under pågående injektion förefaller väl också detta som ett rätt rimligt antagande mellan tummen och pekfingret.

7. Tiopental är ljusgult. Även den åtalade läkaren säger i domen att tiopental är ”ljusgult”. Ingen verkar ha sagt att tiopental inte är genomskinligt. En tonad bilruta eller ett par tonade glasögon är färgade men är trots detta genomskinliga. Läsk kan också vara färgad men genomskinlig. Om det ljusgula tiopentalet inte är genomskinligt så skulle detta kanske kunna vara ett argument. Ingen verkar dock ha påstått detta. Tycker att syftet med den här typen av argumentation mest verkar vara att ge intryck av att så mycket osäkerhet som möjligt råder. (Noterar i det här sammanhanget att Kaj Linna dömdes för mord trots att ett vittne sagt att bilen som observerats hade en helt annan färg än Linnas bil.)

PCuri som du själv referera i ditt inlägg, så kan man inte säga exakt när en person dör. Den kan ligga där tillsynes helt livlös relativt länge och sedan ta ett djupt andetag.

Och så var det dags för PCuri att upprepa samma lögner igen.


Och återigen så förfalskar PCuri Mörlands uttalande.

"Han tror att en tillförsel av
en relativt liten mängd, 5 ml, av en 2,5-procentig lösning, dvs. 125 mg tiopental, hade kunnat
räcka om dosen hade getts efter döden." (domen sid 98)

Hon ska alltså vara just död med en stillastående blodcirkulation när injektionen påbörjades.

Tråkigt nog för Pcuri så var flickan i livet efter att injektionen avslutades
"Hur lång tid det tog från det att sprutan gavs till dess att Linnéa dog
har det dock lämnats skilda uppgifter om, allt från någon eller några minuter till upp
till en timme." (domen sid 31)

Därmed säger samtliga experter att det är minst 20 ml tiopental som gäller. Det är enbart PCuri som väljer att fortsätta ljuga om något annat.



Och återigen så ljuger PCuri trots att han vet bättre.
Det var enbart Åklagaren som påstod att fenobarbitalhalten var beviset för att spädningen var korrekt utförd. När åklagaren sen inte kan visa upp två jämförbara fenobarbitalhalter så konstaterar rätten att åklagaren inte kan styrka sitt påstående.

Det är inget fräkt eller konstigt i det utan ren logik (men logiskt tänkande är ju inte PCuris starka sida direkt).


Även detta är rena fabler från Pcuri:s sida.
Det som gäller är att RMV har haft så stora brister i sin hantering att rätten konstaterar att allt arbets som är baserat på deras spädningar inte duger som bevismatrial.
Dvs helt vanliga krav på rättssäkerhet.



Nä det visar ju att PCuris lögen är just lögner.
Vad sen en Psyksjuk stalker tror är rätt ointresant.
Fakta visar att Pcuris påståenden är överbevisade igen



Dessa siffror är då ett rent påhitt från PCuri som totalt saknar någon som helst grund.
Krister Nillson, Rune dalqvist och Enligt Pcuri även Jörg Mörland säger att det krävs minst 20 ml tiopentallösning (dvs 500 mg) för en levande flicka. Det finns även vitnessmål som kräver vässentligt mycket mer än så.

Tråkigt nog så väljer Pcuri alltså återigen sina egna fabler framför det som är bevisat i rätt och dom.



Så för det första hävdar Pcuri alltså att det var ett vittne trots att han själv refererar till två som säger att det inte var en 10 ml spruta.
Det finns inget vittne som överhuvudtaget säger att det var en tio ml spruta.

Därmed kan vi återgigen fastställa att det inte var en tio ml spruta utan en fem ml spruta.

Rätten fäster stor vikt på sprutstorleken just eftersom samtliga vittnen har förhörts i den frågan.
Sen fastställer man också att den spruta flickan fick inte var färgad av tiopental.

Därmed så kvarstår för PCuri att förklara hur han ska få in minst 500 mg tiopental i en fem ml spruta utan att den färgas av tiopentalet.

Att sen PCuri tycker att det här är jobbigt beror enbart på att han vet att han aldrig någonsin kan presentaera den förklaringen.

Kan man inte bevisa att läkaren gav den dödande injektionen så blir det ju "lite" svårt att få en fällande dom.

Noterbart är också att PCuri bevisligen känner till vitnessmål som visar att flickan levde ca 10 minuter efter injektion. Lite konstigt då att han fortsätter ljuga om att hon skulle ha dött under pågående injektion.

Dock är det normalt att PCuri överbevisar sig själv om att han ljuger.


Jag skrev ju ovan att det är normalt att PCuri brukar överbevisa sina egna lögner tom. Den här gången gick det fort.


Kombinerar vi det med rättens

"Hur lång tid det tog från det att sprutan gavs till dess att Linnéa dog
har det dock lämnats skilda uppgifter om, allt från någon eller några minuter till upp
till en timme." (domen sid 31)

Så kan vi alltså konstatera att PCuri är fullt medveten om att flickan levde efter den givna injektionen. Iom det har han som sagt överbevisat sig själv om dödstidpunkten.

Därmed så kan vi bara ytterligare en gång fastställa att det är minst 500 mg tiopental som gäller även idag.


Tiopentalpulver är ljusgult. Tiopenallösning är gulgrön (domen sid 91).

Dessutom säger rätten Det är inte heller någon som har lagt märke till om den vätska som
Viveka Lindén sprutade in i Linnéa i slutet var gulaktig, som tiopental är, utan i den
mån någon över huvud taget har lagt märke till dess utseende har de angett att den
var genomskinlig.

Dvs rätten säger klart och tydligt att det den inte var gulfärgad utan klar och därmed har rätten fastställt att tiopentallösning inte är klar. Dessutom var injektionen fortfarande av fel färg.

Därmed kan vi som vanligt konstatera att det enda sättet att få det här åtalet att ens vara teoretiskt möjligt är att presenterar vetenskapligt verifierbara bevis för hur man ska få in minst 500 mg tiopental i en fem ml spruta som ska vara klar och ofärgad.

Fram tills dess är PCuri stabilt överbevisad.

Ja, det är möjligt. Din beskrivning verkar stämma med beskrivningen av babyn innan hon dog. Man kan också notera att morfin undertrycker andningen. I det här sammanhanget blir det faktum att man mätt upp en 10 ggr högre morfinhalt än vad journalförda doser borde ha gett upphov väldigt intressant (Mörland säger dock att den faktiska morfinöverdosen kan ha varit mycket mer måttlig). Min gissning är att man från start, efter att babyn kopplats från respiratorn, krämade på rätt ordentligt med morfin i det fall det bättre dränaget från skallen gjort att babyn andats bättre och därför skulle kunna bli ett riktigt långlivat vårdpaket. När inte detta ”hjälpte” fick babyn en rejäl tiopentalspruta.





(Saxar bara ovanstående ur mace2442:s inlägg. H*n säger väl egentligen inget som utgör några problem om man läser mitt inlägg ordentligt.)

Högst upp i vänstra spalten på sid 2 i den här pdf:en (sid 600 pappersupplagan) från en sydafrikansk medicintidskrift från 12 sep 1936 beskriver man faktiskt färgen på tiopentallösning (Pentothal Sodium, läkargänget i tråden brukar ibland skriva Pentothal, sodium tiopental eller thiopental i stället för tiopental, sök i tråden) som en ”clear yellow solution”, alltså klar, gul lösning., se:

http://archive.samj.org.za/1936%20(A)%20VOL%20X%20Jan-Dec/Articles/09%20September/1.3%20PENTHOTHAL%20SODIUM%20IN%20ANAESTHETICS.%20C .W.H.%20Van%20Der%20Post.pdf

Medan jag sökte i tråden efter vad som sagts om färgen på tiopental stötte jag förresten på det här inlägget av letsdoit:

(FB) Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Där redogör letsdoit för en tänkbar förklaring till varför ingen sett någon ljusgul vätska utan bara sett en spruta med ”klart” innehåll. Det är väl i och för sig en tänkbar förklaring. Min gissning är dock att tiopentalet var så pass ljusgult att man mindes klarheten bättre än färgen.

Något mer intressant jag stötte på i tråden när jag sökte efter ”ljusgul” var dock påpekandet att ingen undersköterska sett någon tiopentalspruta, trots att läkaren sagt att hon hade en tiopentalspruta på sjuksalen (som hon destruerade efter att babyn dött). Det kan ju ha varit så att undersköterskorna glömt saken eftersom det här var ett av många andra fall. Och det är väl inte orimligt att göra detta, speciellt om man som undersköterska inte är speciellt insatt i den medicinska biten. Men om det inte är fråga om ”riktig” glömska så är detta onekligen intressant. Eller så tyckte de också att sprutan var så pass ljusgul att det inte lade färgnyansen på minnet?

Men snalla ge upp. Du slass mot vaderkvarnar och fortsatter dina forsok att smutskasta en kompentent lakare som inte blivit falld. Vad i hela fridens namn driver dig till detta korstag ?

Mace 2442 fullkomligt ager dig i motbesvning och smular sonder dina resonemang fullstandigt.
Hur kan du bara inte se detta ? Det ar for mig en gata.

Att detta oht gick till atal ar en skandal. Att du envist fortsatter korstaget ar bara tragiskt.

Hmm, ja, vad är det mace2442 "smular sönder" fullständigt?

Eftersom de argument mace2442 använder huvudsakligen utgörs av sådant som tingsrätten inte använder sig av i den friande domen så bör då rimligen tingsrätten ha missat en del. En annan tolkning är att det mace2442 ägnar sig åt är jobbigt struntprat och att mace2442 låtsas säga något viktigt. Och att du också låtsas som om mace2442 säger något viktigt.

Sedan noterar jag också att man även med mace2442:s senaste invändningar hamnar på injektionsstorlekar av ungefär samma storleksordning som Mörland talar om. Mörland säger att en 125 mg spruta hade räckt för att uppnå den uppmätta halten 2000 mikrogram/gram för en död bebis och mace2442 säger att han säger så. Det verkar inte som om mace2442 kritiserar Mörland för denna slutsats. Problemet enligt mace2442 verkar vara att jag inte tillräckligt tydligt säger att babyn är död i 125 mg-alternativet och att jag påpekar att detta är ett teoretiskt alternativ.

Sedan när det gäller smutskastningen så vill jag påpeka att jag till skillnad från andra inte brukar skriva ut läkarens namn. Det är dock rimligt om folk ur allmänheten har rätt att anföra saklig kritik mot de argument tingsrätten anfört i sin dom. Samt mot helt andra argument som t ex mace2442 och Clodius anför i denna tråd.

En sak jag också tycker att folk som tycker att det var rätt att avliva den här svårt hjärnskadade bebisen borde fundera på är vad som kan hända om de själva som äldre blir liggande som vårdpaket men med fullt fungerande hjärna. Ett vårdpaket med fullt fungerande hjärna kostar vården minst lika mycket pengar som ett vårdpaket med merparten av hjärnan borta. Den här typen av problematik speglas väl av den här artikeln om Salme, 93, som man försökte törsta ihjäl:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15704388.ab