Citat:
Ursprungligen postat av
Groink
Den där domen går emot offentlighetsprincipens anda. Principen går ut på att allt som inte av någon rimlig anledning behöver vara sekretssbelagt ska gå att genomlysa så bra som möjligt, och detta utan att förvaltningen ska få ha några synpunkter på vad som lämnas ut. Anledningen till begränsningen till allmänna handlingar är för att det när lagarna ursprungligen instiftades var en rimlig avvägning mellan arbetsbelastning och granskningsintresse (det fanns inte kopieringsmaskiner då, så dokumenten fanns bara i en kopia om man inte använt karbonpapper). I dagsläget finns så gott som alla dokument enkelt tillgängliga på någon server. Rörande lunchdiskussioner så får de faktiskt acceptera att den kan bli granskad om de använder arbetsgivarens utrustning, precis på samma sätt som att anställda på privata företag inte kan förvänta sig att diskussioner förd via arbetsgivarens utrustning är privat.
1. Det beror på hur man ser på saken. Gubben trodde sig vara smart men hänvisade till dåliga lagstöd samt erbjöd domstolen en motivering som essentiellt innebär att all email skulle bli allmän handling. En ganska intressant parallell till Julian Assange och Eric Snowden. Ett försök att göra hela staten till wikileaks och givetvis ville inte domstolen pröva saken under de förutsättningarna även om förvaltningsdomstolarna definitivt lutar åt att email nästan alltid är just allmän handling.
2. Den principen gäller ju fortfarande.

Men gubben kan ju ringa en jurist för formuleringen istället och göra ett nytt försök till prövning. I övrigt så behöver han ju egentligen bara vända sig den andra parten i frågan för att få materialet som är relevant för den egentliga frågan.
3. Intelligenta människor gör lite annorlunda. Lagen är skriven för att medge kontroll, dock kontroll av ärenden+relevans map. ärenden. Men det finns en ganska trevlig lucka som medger övergripande kontroll, yes. Det är osannolikt att politikerna klubbar bort den.
4. Det är en helt annan fråga.
Citat:
Ursprungligen postat av
Groink
Dvs, offentlighetsprincipen om det är en diskussion som staten har rätt att granska så ska även medborgarna ha rätt att göra det om det inte medför någon större resursåtgång eller om det inte finns rimlig anledning att sekretessbelägga detta (för staten gentemot medborgarna). Därför att syftet med hela principen är att staten ska vara så transparent att korruption och annat fuffens obönhörligen avslöjas, och den infördes på förekommen anledning då mössorna kom till makten 1764, till viss del som en konsekvens av att skälen för Sveriges krigsförklaring 1741 hemligstämplats (det är inte svårt att se paralleller med nutid).
1. Det är inte alls ovanligt att tillträdande regimer häller ut dokument som tidigare regim försökt hemligstämpla. Det brukar vara ett bekvämt sätt att rensa ut tidigare regim ur statsapparaten, ifall denna inte skött sig enligt lagstiftningen. Man måste antingen vara teknologiskt outbildad eller helt galen för att sysselsätta sig med sådant relaterat till diarier, arkiv, mail och liknande idag, precis 1764, även om det säkerligen var betryggande med kassaskåp i regeringslokaler, ifall nyckeln var gömd i Norrland och två sabelbeväpnade poliser satt på kassaskåpet.
2. Så domen är helt irrelevant för framtida rättsskipning på området. Den säger i praktiken bara "medborgare har inte rätt att läsa all mail hos en myndighet". "medborgaren medges rätten att kontrollera mailen". "domstolen anser inte att mailen var relevanta för den originella frågeställningen". "OCH" (detta är till gubben ifall han läser saken, elementäraste logik borde han ju kunna). "domstolen anser inte att förekomsten av enskilda ord i sig berättigar till att medborgaren får läsa mailen". Därefter finns en debatt utan rättsbetydelse där domstolen flummar om "expediering" och vill göra tolkningen att internpost map. mail inte nödvändigtvis är expedierade - vilket är relevant när frågan ligger utanför "ärendebetydelsen". Sedan är det ju lite beklagligt att så dåliga frågor får sådan spridning i massmedia då det tyvärr även är sant för domstolar att "så som man frågar, får man svar".