Vad fan är det med folk som alltid köper billig mat?

Sverige har ingen matkultur som man har nere vid medelhavet eller asien.

Varenda kotte kan mer eller mindre laga mat där nere.
Man lär sig av föräldrarna.

Visst vinner Sverige nån kocktävling hit och dit, får någon michelinstjärna då och då men den allmänna medvetenheten och kunskapen om mat sträcker sig till mackor med prästost.

Bara kolla på hur skolmaten eller åldringarnas mat ser ut.

Centraliserad skit som skoltanten värmer upp vid ankomst.

Mat är något som fyller magen och besöker man nån random indisk eller thaiställe är man lyrisk i flera veckor framöver.

Svenska bönder får väl ta och anpassa sig till konkurrensen i Danmark o sänka priserna. Sen Finns det ju mkt skit kyckling med bara en massa vatten i som man säkert får mer kött/kr om man köper dyrare.

Lättare sagt än gjort när vi har hårdare regler än resten av EU. Dessutom fuskar många länder och följer inte ens den lägre lagstiftningen. Exempelvis Danmark som systematiskt fuskar genom att bland annat tillsätta antibiotika i fodret och fixera dräktiga suggor.
Här är en artikel som belyser marginalen hos svenska grisbönder, finns en anledning till att det kallas griskris i branschen just nu...
http://www.bt.se/nyheter/boras/gar-back-pa-varje-slaktgris(4163613).gm?

Tulip-bacon har jag inga problem att köpa. Dock kyckling har jag om regel. Alltid guldfågeln.

Problemet är att man inte konkurrerar på lika villkor. I Sverige har man betydligt strängare lagar vad som gäller djurhållning mm. Dessutom är danska grisar fullproppade med antibiotika, något som absolut inte är hållbart i längden.

Ni som säger att det inte är nån skillnad på utländsk importerat billigt kött och bra svenskt kött. Har ni aldrig köpt typ dansk fläskfile som säljs rätt billigt överallt. Den är totalt värdelös. När man tar ur den ur plasten så rasar den isär, ungefär som att det är ihoplimmade slamsor, vilket det säkert är också. Sen är det mycket mer fett på dom som också är stenhårt.

Sen köper man en fin bit svensk fläskfile, där är hela biten hel och solid.

Bönderna får bidrag, dessa betalas genom beskattning, det innebär att det blir dyrt för staten att hålla dessa människor i arbete. Att pengarna ska ett varv till Bryssel innan de fördelas spelar ingen roll, det är ändå skattebetalarna som får ta notan. Pengarna skulle göra mer nytta genom att skapa konkurrenskraftiga jobb i andra sektorer. En större omstrukturering inom jordbrukssektorn skulle säkerligen innebära en vinst för "stadskassan" på sikt. Med ditt resonemang skulle ju staten gå in och betala mellanskillnaden för alla jobb som inte betalar sig själva, annars blir ju de människorna arbetslösa?!

Att vara självförsörjande är inget egensyfte. Svensk jordbrukspolitik har historiskt sett inte kunnat matcha den interna efterfrågan särskilt bra. T ex så producerade Sverige i mitten av förra årtiondet 38 gånger mer havre än som kunde säljas på den interna marknaden [1]. Det innebär då att vi skattebetalare (EU-medborgare) får betala för en icke lönsam produktion som sedan ska exporteras för att säljas till ett lägre pris än den kostat oss att producera. Det är ren och skär idioti.

[1] Råvarumarknaden, Marian Radetzki, 2005

Tycker snarare det är tvärtom: "märkesvaror" i mataffären innehåller precis samma skit och man blir bara lurad. Speciellt ICA ska alltid ge sken av att vara "högre kvalitet", men det är bara en rävsax för skitnödig medelklass som är för osäkra för att bära på en Lidl-kasse.

Apropå Lidl, vill man ha prisvärd kvalitet, går man dit, de har bland de bästa färskvarorna jag sett. Vill man ha hög kvalitet går man till en ordentlig saluhall eller slaktare. Det är bara mejerivaror jag vet som är bättre i Sverige än utomlands, annars hittar man i regel bättre av allt från utlandet.

Annars är min matfilosofi att hitta guldkornen i varje kategori, exempelvis Münzers korvar - 95% kött och godare än några andra, har bara hittat dem på Willy's än så länge dock.

Basvaror kan man köpa billigt (eldorado), men mer avancerade saker fungerar bättre på dyrare alternativ

Vi brukar prata om det här på jobbet också. Min kollega har en kompis som ber honom följa med till mataffären för att han ska köpa ut "max en kupong per kund"-erbjudanden åt honom.
Jag provar dom billiga alternativen åtminstone en gång. Vissa saker kvittar och med annat så är dom dyrare faktiskt godare.

En del verkar ju dock bara se mat som bränsle och bryr sig inte om vad det smakar, ett nödvändigt ont nästan.
Delade lokal med en som hade med sig en hel limpa ostmackor nästan varenda dag jag mötte honom under ett par år. En bekant till chefen köpte en hel pall ravioli billigt och åt under ett år och sparade ihop till insatsen till ett hus. Då bryr man sig verkligen inte om vad man äter.

Om de lägger ner får vi fortfarande betala lika mycket skatt men pengarna går till andra länders lantbrukare istället. Lantbruk är subventionerat i hela EU, alltså får tyska bönder lika mycket som svenska. Sen är det bara en bråkdel av de 170 000 som jobbar med jordbruk som bedriver lantbruk. Det finns djurskötare, slaktare, maskinreparatörer, maskinförsäljare, slaktbilschauförer, folk som jobbar på mejeri och så vidare. De får inga bidrag men även de kommer ju förlora sina arbeten så det är klart att vi tjänar på att ha inhemsk produktion.
I dagsläget skickar vi ungefär lika mycket pengar till EU som vi får tillbaka när det gäller jordbruksbidrag. Om vi ökar våran produktion kan vi naturligtvis ta en större del av kakan.

Jordbruk är idag en global marknad därför odlar man det som spås ge bäst avräkning nästföljande år hela tiden. Priserna på spannmål och andra grödor sätts av börsen i Chicago och Paris och är en råvara precis som olja och handlas med på världsmarknaden. På grund av det så odlas det ibland för mycket av en viss gröda lokalt och för mycket av en annan. Odlas det för mycket av något säljer man det till något annat land och odlas det för lite köper man in det från något land som odlat för mycket. Beror på vilka förutsättningar man har. Det viktiga är att ha marken kvar så om det skulle uppstå en konflikt av någon anledning så har vi möjlighet att vara självförsörjande inom ett år. Idag växer landskapet igen och när det väl börjar växa skog på åkermark tar det lång tid innan det går att återställa den till åkermark igen. Idag har vi ingen möjlighet att försörja våran egen befolkning vilket jag tycker är anmärkningsvärt.

Jag brukar köpa svensk kyckling, men ärligt talat vet jag inte varför en kyckling som föds upp av Lantmännen Kronfågel i Skåne skulle vara så mycket bättre än en kyckling som föds upp av Lantmännen Danpo på Sjælland?

Det är samma företag som föder upp kycklingarna och det är kanske bara tio mil mellan gårdarna. Bönderna pratar nästan samma språk och det är samma foder som används. Ändå ska alltså den svenska kycklingen vara så mycket bättre menar många? Jag är tveksam.