Grov mordbrand Dalarö, två barn döda, 2013-09-29

Jag tror att alla andra, tom hans barn, bara är statister i hans universum, och de ska finnas där och tillgodose hans behov och framhäva hans ego och uppfylla hans syften. Nu blev de innebrända sönerna ett medel för honom att hämnas på exet som sårat hans narcissitiska självbild genom att ställa krav på honom att vara pappa till sina barn och bära sig åt som en vuxen man. Det fick hon betala dyrt för, med sina barns liv. Exet har väl kränkt hans glorifierade bild av sig själv och vägrar dyrka honom längre. Den här mannen saknar medmänsklighet, karaktär och empati. Alla andra är bara till för honom. Allt handlar om honom. Han tycker nog synd om sig själv just nu för att ingen hyllar hans "uppoffring" eller vad han nu kallar barnamorden. Han är som en amputerad människa, han saknar de viktiga beståndsdelar som gör oss andra mänskliga. Ändå är han så full av självömkan över sitt eget lidande. Som om någon av oss andra skulle gå på det och tycka synd om honom. Han lever i ett helt eget universum med sig själv som gud och härskare. Den enda kärlek han känner är till sig själv, han hade aldrig allvarliga planer på att begå självmord och skada sig själv, det vara bara ett manipulativit utspel.

Det är tydligen bättre att bli en hänsynslös, bespottad mördare och hamna i finkan än att bli lämnad och få trassel med ekonomin. Det tycker iallafall JW, RH som nyligen dödade hustrun i Lerum m fl. Det handlar bara om en sorts sjuk stolthet. Hundratusentals separerar, konkar företag osv utan att mörda barn eller maka. Några super ihjäl sig, men de låter allra oftast exet och barnen leva vidare.

Någonstans känns det som att drivkraften att hämnas och inte låta någon annan få kvinnan är så stark i de här fallen, att dessa personer som sitter häktade nu trots allt anser att de båda gjorde det bästa av den upplevda, orättvisa situationen. Det enda de ångrar är att de åkte fast eller inte vågade skära djupare. De enda JW och RH tycker synd om är sig själva.

Tyvärr tror jag du har rätt.

Undrar vad syftet var att tömma firman på verktyg och ställa lådorna hos brodern?

Exakt. Statister och ägodelar, som han "slänger" och "äger" efter sitt egna tycke som spelbrickor i hans egetkomponerade spel (värld).

Det var mest ordvalet - "hon har alltid varit så rädd" samt att flickan numer reagerar på väckarklockan.
Brandlarmet var ju tydligen ur funktion, så det kan hon inte ha hört.

Det här fallet är för mig helt obegripligt. Jag är mållös.

Han ville överföra skuld även på brodern. Själv har han inget ansvar och allt han gjort är andras fel.

Hon vet att det finns brandlarm där hon bor nu. När väckarklockan ringer blir hon rädd.

Jag tror inte hon hade levande ljus i julas.

Okej, jag förstår hur du menar. Hursomhelst är karln inlåst, och det är viktigast.
Nej, förresten. Att lilltjejen ska få ett bra liv är viktigast.

Han kokade makaroner till mordoffren och visste att det var deras sista måltid. Han körde runt med dem när han förberedde; köpte tändvätskan, tog farväl av olika personer och hämtade verktygen till brodern. Den här medvetenheten, han visste medan de små litade fullt på honom. Det är så obeskrivligt ont. Som om SMS, brandvarnare och stege inte var tillräckligt beräknande.

. Offerkofta inget annat, hans bror hade ju oxå svikit honom enligt honom själv .. Typ som titta du har ju allt tagit allt ifrån mig här får du resten så kan du va den taskiga människan. Fyfan jag köper inte ett dugg att han inte tänkt ta livet av barnen från början, det är precis vad han hade bestämt sen länge hon var ju inte VÄRD att va mamma enligt honom! Och han hade heller inte lust att ha dom på höstlovet så det var bra timing, och han har aldrig tänkt ta livet av sig, det är han för feg för, fejka var det enda han klara. Han åkte till Öland för att han ville se det innan han ska skaka galler! Tror väl att han får ett nytt liv efter jailhouse ? att nån patetisk skadad hona ska skriva brev till honom och fixa hans liv.

Jag tror att det är väldigt viktigt psykologiskt för detta monstret att han verkligen får livstid och ingenting annat. Han måste inse att omvärlden inte ser en endaste liten förmildrande omständighet i hans fall. Först då finns det en chans att han kan han förlika sig med sitt brott. Efter hans utspel i rätten igår är det uppenbart att han fortfarande ser sig själv som offret.

Jag hoppas innerligt att det blir så för dessa båda små pojkars skull. Och för flickans och hennes mammas och för övriga syskon. Allt annat hade varit ett hån mot pojkarnas minne i min mening.

Efter att han ha suttit inne i 30 år får en fångvaktare gärna råka glömma kvar en lämplig snara i hans cell sisådär ett par dagar före frisläppning. Jag ryser av tanken att han kommer att vara en fri man och traska runt på gator och torg innan den överlevande flickan har hunnit fylla 30.