Citat:
Ursprungligen postat av
Mark G
Faktum r att Ptolemaios anger n Scandias koordinater och av dessa koordinater framgr det klart och tydligt att n r av samma storleksordning som Sjlland. Cassiodorus och hans avskrivare Jordanes - mste ha missat eller undgtt att frst dessa koordinater, fr att identifiera Skandinaviska halvn med Ptolemaios Scandia (som korrumperades till Scandza).
Att frvirringen under 500-talet mste ha varit total understryks av att Prokopius, som nog aldrig hade lst Ptolemaios Geografi, anvnder ett annat namn Thule nr han berttar om samma halv (som troddes vara en )
Coming thence to the ocean, they took to the sea, and putting in at Thule, remained there on the island.
Now Thule is exeedingly large; for it is more than ten times greater than Britain. And it lies far distaint from it toward the north. On this island the land is for the most part barren, but in the inhabited country thirteen very numerous nations are settled; and there are kings over each nation. In that place a very wonderful thing takes place each year. For the sun at the time of the summer solstice never sets for forty days, but appears constantly during the whole time above the earth.
Det lter som en klockren beskrivning av sydstra stersjn - sedd med en antik romares gon.
Att havet beskrivs som trgt flytande och nstan orrligt har inget med is att gra. Havet utanfr Skottlands kust beskrivs p samma stt av Tacitus i Agricola kap 10:
Det orrliga och fr roddare tunga havet (i dessa trakter) frtljer man, att det icke upprres synnerligen ens av vindarna, frmodligen drfr att land och berg, stormars upphov och nring, hr ro mera tunnsdda och det sammanhngande havets djupa massa lngsammare sattes i rrelse. Att underska oceanens natur och ebb och flod faller dels icke inom ramen fr detta arbete.
Det r verkligen inte samma beskrivning i texten du citerar och dessutom anger Tacitus "vrldens nde" i beskrivningen av ishavet, vilket du knappast kan frlgga till sydstra stersjn.
Det finns en bra frklaring nedan till skillnaden mellan kapitel 10 i Agricola och kapitel 45 i Germania.
trans Suionas bortom = norr om svearna. Suionas ack. plur. med den grekiska ndelsen -as, jfr Helvaeonas k. 43, r. 12. aliud mare ett annat hav, nmligen n det frut i k. 44 omtalade, som r stersjn, varemot aliud mare syftar p Norra ishavet, ssom ocks av den fljande karakteristiken framgr. pigrum, piger om levande varelser = trg, lat, om vatten trgt flytande.
mare pigrum frekommer ocks i den geografiska exkursen om Britannien Agr. 10, dr det nrmast hr avseende p havet norr om Britannien, som var beryktat fr sina dimmor och ofta frekommande vindstilla. I Germ. k. 45 syftar vl pigrum ac prope immotum p istcket i Norra ishavet. ven hos andra klassiska frfattare nmnes det ifrgavarande orrliga havet. Av Pytheas, citerad av Strabo, kallas det πεπηγυία βαλασσα det stelnade havet.
http://cornelius.tacitus.nu/rom/germania/45.htm